Ställde klockan på jättetidigt, stapplade upp och letade reda på solen. Hittade den på övervåningen genom vårt überskitiga takfönster (det blir lätt orent när det regnar massa på det - bland annat). Allt detta för att få en chans att se Venus passera framför solskivan.
Höll på att bli blind och såg inte någon %#*£+ prick framför den där jättelampan. Nu måste jag bli skitgammal om jag ska ha chans att se det igen = kommer inte hända. Skit också.
Men katten var med i varje fall. Och han är ju söt.