måndag 27 maj 2013

Låt oss tala lite om tårar, shall we?


Så här kan man se ut en helt vanlig tisdag (förra veckan) när man precis läst ut en fanfic som slutade lite sorgligt ("The Sidhe" av Chazzam). Det var början det. Och sedan slutade jag inte gråta på hela dagen nästan, förutom när jag var i skolan och hade föreställningar. Efter en liten stund var det nämligen helt klart så att jag inte längre grät över slutet på en berättelse. Jag hade tänkt att jag skulle bryta ihop när slutproduktionen var klar men jag började alltså en dag för tidigt.

Jag har gråtit väldigt mycket det här året. I morse började jag gråta när jag sminkade mig. Tårar och eyeliner är ingen bra kombination, det blev ganska kladdigt. Det kommer alltid oväntat. Det kan vara att jag hör något, läser något, säger något eller bara tänker på något. Jag försöker hålla hjärnan tom för gissa hur trött jag är på att må så här. Väldigt.

Det här är alltså vad jag tampats med det senaste dryga halvåret. Att aldrig veta när tårarna ska komma, om det går att stoppa dem. Så jag gömmer mig. Umgås så lite jag kan och när jag gör det klistrar jag på glada jag ovanpå den här ledsna. Det är så här jag ser ut inuti ungefär hela tiden. Ledsen och ångestladdad. Min sociala fobi blir bara värre och värre. Jag vill inte träffa folk, jag vill inte prata med folk.

Och nu är det alltså meningen att jag ska börja söka jobb igen. Skriva brev och framhärda min förträfflighet när jag känner mig som en påse skit. Det fungerar inte så bra kan man väl säga...

4 kommentarer:

  1. Men Jenny, inte ska du behöva ha det så där. Skulle du inte kunna tänka dig att gå till en läkare? Jag har varit deprimerad i två omgångar i mitt liv och jag kan känna igen mig i det du beskriver. Läkare eller nån terapeut, skulle du inte kunna tänka dig det?
    Tänker på dig! Kram! ♥

    SvaraRadera
  2. Jag har varit utbränd, deprimerad och haft social fobi. Jag vet hur det är. KBT funkar. Ge det en chans! Jag vet, det är lätt för mig att säga, men gå och prata med din läkare. Social fobi hänger ofta ihop med depression. Det är ofta inte en fobi utan mer energibrist och olust. Det går att komma ur denna negativa spiral. Gör det innan det går för långt. Gör en kraftansträngning och orka ta steget! Du kommer inte att ångra dig! Nyckeln är att aktivera sig! I både smått och stort! Stor kram!

    SvaraRadera
  3. Massor av styrkekramar till dig.

    SvaraRadera
  4. Jag är extremt gråtig av mig, varit det hela mitt liv av olika anledningar, gjorde slag i saken och beställde en vattenfast eyeliner, Wet 'n wild H2O Proof Liquid Eyeliner, från beautyplanet för en billig peng.
    Den sitter där den ska trots tårar.

    *kram*

    SvaraRadera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.