Sett på TV: Ratched

Spoilervarning på tv-inläggen.

Jag tycker att det är lite kul att titta på filmadaptioner av böcker jag har läst, och när jag läste "Gökboet" tänkte jag så klart att ja skulle se filmen med Jack Niholson. Den var dock inte helt lätt att hitta, men så kom jag på att Ryan Murphy, känd från "American Horror Story" och "Glee", gjort en serie om "Gökboets" störta skurk - syster Ratched.
"Ratched" utspelar sig drygt 20 år innan "Gökboet" och här får vi se Mildres Ratched som yngre, och se vad som format denna kvinna.

Bildkälla Mr Wallpaper

1947 söker Mildred Ratched anställning på Lucias mentalsjukhus. Bakom den välputade fasaden döljer sig ett mörker, och Mildred har många hemligheter.
Samtidigt förs mördaren Edmund Tolleson till sjukhuset, för att utredas om han är mentalt kapabel att ställas inför rätta. 
Sjukhusets läkare, Dr. Richard Hanover, har även han sina egna demoner att brottas med. Ett fall från förr hotar att omintetgöra allt det han kämpat för att bygga upp.
Det är också snart dags att välja guvernör, och sittande guvernör Wilson är sugen på att bli omvald, och väljer Lucias mentalsjukhus i allmänhet, och Edmund Tolleson i synnerhet, som en språngbräda för att få väljarna på sin sida.

Det är visst meningen att det ska komma en andra säsong av "Ratched", då Netflix beställde två säsonger. En liten aning av cliffhanger slutar det med, men då det nu gått nästan fyra år sedan säsong 1, kan jag ana att det finns en risk/chans att säsong två aldrig kommer.
Jag kommer säkert titta på den om säsong två kommer, men jag älskade inte det här. Det var så mycket jag tyckte kändes onödigt tillkrånglat. Serien är snygg, och jag uppskattar verkligen scenografin, kostymerna och ljussättningen, men handlingen känns kanske lite i tunnaste laget. Det blir mest ett "meh" av hela alltet, och jag har en känsla av att jag kunde ha hoppat över den serien helt och hållet. Jag blev otålig och ofta uttråkad när jag såg den.
Ändå är den ganska verklighetsnära, det är inga övernaturligheter som händer, utan det är mer skräcken i det okända. Ondskan inom människor, ibland förklädd som godhet.