torsdag 27 december 2012

6 månader senare

Bildkälla
Gud som jag önskar att det vore jag på den här bilden. Det är det inte. Det verkar som att mitt 2012 ska sluta på 28 löppass varav det senaste gick av stapeln i mitten av november. Det var då snön, slasket och halkan började i mina trakter. Jag är ärligt talat skiträdd för att halka omkull och slå mig fördärvad.
Så mina vinterbonade löparkläder hänger där och ser ledsna ut och väntar på mig. Jag skulle önskat mig Icebugs i julklapp... Då hade jag vågat i varje fall. Och ja - helt ärligt är jag väl en aning (mycket) drabbad av latmasken också.

På plussidan - jag saknar verkligen löpningen. Den där känslan av glädje, frisk luft och att jag åstadkommer något. Något för min egen hälsa.
Min plan den här vintern var att ge mig ut på täta men korta turer. Typ ett varv runt kvarteret 4 gånger i veckan. Det har jag ju inte gjort. En enda gång. Jag behöver skärpa mig, helt klart. Syns på mitt midjemått om inte annat.

2 kommentarer:

  1. Ibland får man se sig besegrad och acceptera läget ^^ Det går ju knappt att ta sig fram gåendes som en pingvin i det hopplösa väglaget så jag tror du gör rätt i att inte springa omkring och slå ihjäl dig. Du hade fått vara hemma och vila bra mycket längre om du haft ett brutet ben än om du bara väntar ut halkan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visserligen sant. Och jag går ju i varje fall. Halkade bort till Systembolaget i morse, och sedan hem igen med en massa packning på ryggen. Smart tjej använder ryggsäck. Och vill ha dobbar. :)

      Radera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.