FredagsFilmen: The wrestler

En inte direkt upplyftande film den här veckan i form av "The wrestler". Filmen som kallades för Mickey Rourkes come back, och det här är verkligen hans film - det är inte många minuter han inte är i bild.

Den har nästan en lite dokumentär känsla, som åskådare följer man liksom efter Randy och kollar vad han har för sig. När han är uppe i ringen, super till på en strippklubb, försöker försonas med sin dotter, är på jobbet. Och stundtals känns det lite som att man tränger sig på, det känns så pass intimt att man nästan känner doften av svettiga trikåer och blod.

Bildkälla 

Randy "The Ram" Robinson är ett välbekant ansikte i wrestlingringen. Hans storhetstid var dock för 20 år sedan, och nu krävs det lite mer än några minuter i ringen för att få det att gå ihop.
Efter en match drabbas Randy av hjärtproblem och omvärderar sitt liv, men livet utanför ringen är inte så enkelt som han hade hoppats.

Det här är en väldigt bra film. Bör ses helt enkelt. Mickey Rourke är som skapt för den här rollen och han spelar Randy så stämninsfullt och kärleksfullt att det gör lite ont i hjärtat. Det här är inte en film att bli glad av, då får man leta vidare. "The wrestler" är lite skitig och tragisk och man känner både sympati för och avsky gentemot Randy. En sådan där film där jag satt tyst en bra stund efter att eftertexterna rullat klart och bara tittade ut genom fönstret. För vad kan man annars göra?