Jag har börjat titta på en ny serie igen. Som jag förstått det så har "My mad fat diary" enbart två säsonger och är avslutad. Sammanlagt 13 avsnitt som går snabbt att titta på.
Och jag är lite kär faktiskt, mest av allt i huvudkaraktären Rae, men självklart i hela rasket.
Serien tar sin avstamp i att Rae skrivs ut från den psykriatiska avdelning där hon spenderat fyra månader efter ett sjävmordsförsök. Hon ska dock fortsätta med terapi, och hon fortsätter träffa de vänner hon skaffat på avdelningen.
Hon har ett komplicerat förhållande till sin mamma och till bästa vännen Chloe, som under Raes frånvaro skaffat sig en ny klick med vänner. Mamman har sagt att Rae befunnit sig i Frankrike och Rae får bekymmer med att dölja vad som verkligen hänt och att balansera sitt liv med två olika vänskapsklickar, mamman och hennes nya pojkvän och den terapi hon fortsatt ska gå på.
Serien bygger på en bok av en författare med samma namn som vår huvudroll, så jag gissar att det här bygger på verkliga händelser. Den utspelar sig i Lincolnshire i England 1996.
Favoritavsnitt: 1x3 "Ladies and gentlemen". Rae och Chloe blir osams men när Chloe råkar i knipa ställer Rae ändå upp för henne. Precis när Rae erkänner var hon verkligen var de där månaderna, så sviker Chloe henne igen.
1x6 "It's a wonderful Rae: part 2". Rae känner att hon förlorar alla sina förtrogna och även att hennes svek mot Tix är för stort för att bära. Hon bestämmer sig för att göra något drastiskt samma dag som hennes mamma gifter sig. Hjälpen kommer dock från oväntat håll.
Favoritkaraktär: Rae. Så självklart. Härligt komplex karaktär som kämpar så innerligt med sig själv och alla sina demoner.
Favoritpar: Ska bli intressant att se vad som händer mellan Rae och Finn nästa säsong. Jag gillade att det var en ganska lång build up på dem och att de först blev vänner och lärde känna varandra bättre, innan de erkände sina känslor.
Bäst i säsongen: Att det här är så verkligt in i minsta detalj. Så här minns jag att jag var som tonåring, så här skrev jag i min dagbok. Och musiken är fantastisk. Nostalgitrippar så det står härligt till, även om allt så klart inte är bra. Jag har aldrig gillat Oasis till exempel, ett band som förekommer flitigt.
Värst i säsongen: Ibland blir jag så arg på Chloe! Hon är så förbonkat egenkär att jag stundtals får lust att lappa till henne. Som att hon har mage att bli sur på Rae för saker hon läser i Raes dagbok. Alltså ursäkta mig - du läser någons privata tankar och innersta hemligheter och blir arg över vad du läser? Som att det värsta här inte är att du läst någons dagbok!?! Fast samtidigt är Chloe väldigt rar mot Rae. Stundtals. Men ofta en satmara. Som ni märker - en komplex karaktär. Bra manus och bra regi och bra skådespeleri. Från samtliga, may I add.
Övriga kommentarer: Jag kan känna att det var bra att jag väntade med att se den här serien tills nu, den har funnits på min radar ett bra tag. Hade jag sett den förra året hade jag kanske inte riktigt fixat den eftersom jag var ganska bra under isen själv då.
Jag ber alltså att få varna för vissa element som kan vara triggande: ätstörningar, självskadebeteende, panikattacker, självmordsförsök.
 |
| Bildkälla Nerd femme dialouge |
Favoritavsnitt: 1x3 "Ladies and gentlemen". Rae och Chloe blir osams men när Chloe råkar i knipa ställer Rae ändå upp för henne. Precis när Rae erkänner var hon verkligen var de där månaderna, så sviker Chloe henne igen.
1x6 "It's a wonderful Rae: part 2". Rae känner att hon förlorar alla sina förtrogna och även att hennes svek mot Tix är för stort för att bära. Hon bestämmer sig för att göra något drastiskt samma dag som hennes mamma gifter sig. Hjälpen kommer dock från oväntat håll.
Favoritkaraktär: Rae. Så självklart. Härligt komplex karaktär som kämpar så innerligt med sig själv och alla sina demoner.
Favoritpar: Ska bli intressant att se vad som händer mellan Rae och Finn nästa säsong. Jag gillade att det var en ganska lång build up på dem och att de först blev vänner och lärde känna varandra bättre, innan de erkände sina känslor.
Bäst i säsongen: Att det här är så verkligt in i minsta detalj. Så här minns jag att jag var som tonåring, så här skrev jag i min dagbok. Och musiken är fantastisk. Nostalgitrippar så det står härligt till, även om allt så klart inte är bra. Jag har aldrig gillat Oasis till exempel, ett band som förekommer flitigt.
Värst i säsongen: Ibland blir jag så arg på Chloe! Hon är så förbonkat egenkär att jag stundtals får lust att lappa till henne. Som att hon har mage att bli sur på Rae för saker hon läser i Raes dagbok. Alltså ursäkta mig - du läser någons privata tankar och innersta hemligheter och blir arg över vad du läser? Som att det värsta här inte är att du läst någons dagbok!?! Fast samtidigt är Chloe väldigt rar mot Rae. Stundtals. Men ofta en satmara. Som ni märker - en komplex karaktär. Bra manus och bra regi och bra skådespeleri. Från samtliga, may I add.
Övriga kommentarer: Jag kan känna att det var bra att jag väntade med att se den här serien tills nu, den har funnits på min radar ett bra tag. Hade jag sett den förra året hade jag kanske inte riktigt fixat den eftersom jag var ganska bra under isen själv då.
Jag ber alltså att få varna för vissa element som kan vara triggande: ätstörningar, självskadebeteende, panikattacker, självmordsförsök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .