Idag har jag namnsdag och eftersom lilla bloggen är omdöpt numera så har även den namnsdag. I vanlig ordning var det bara mamma och älskade makens mormor som kom ihåg den.
Minns den tiden det alltid kom ett kort från farmor på min namnsdag. 30 augusti i år var det 100 år sedan hon föddes. Lilla farmor. Saknar henne.
Och så verkar det som att det börjar igen - livet som tonåringsmorsa. Han har ju varit tonåring i snart 2 år, men nu börjar den mindre roliga delen av tonåren märkas mer markant här hemma. Alla är idioter. Tydligen. Tur att jag har lakrits hemma...
