måndag 7 mars 2016

Måndagsmotivation, del 3/?

Eftersom jag har tänkt mig att lägga upp ett måndagsmotiverande inlägg lite då och då, sitter jag ibland och söker efter motiverande ord, citat och bilder. Jag tycker därför att det är lite beklämmande när ordet "motivation" så ofta förknippas med fysisk träning.

Inte för att det är något som helst fel på att röra på sig, det största flertalet av oss behöver röra på oss - jag till exempel skulle behöva göra betydligt mer än vad jag redan gör. Men det är sättet det framställs på, som att man är dum i huvudet om man väljer soffan framför löpspåret, en påse godis framför magrutor. Jag ser så mycket bilder på svettiga människor, svällande muskler och citat som "Strong is the new skinny", "When it starts to hurt there's when the set starts", "Train insane or remain the same", "Don't stay fat - be fit". Och alltså - jag blir lite trött och ledsen.

För mig personligen är det där med fysisk träning något jag vet att jag mår bra av, både kroppsligt och själsligt, men det finns faktiskt vissa dagar jag inte pallar och så måste det få vara. Jag vet väldigt väl att min muffinsmidja inte blir mindre av ännu en dag med datorn i knät, utan att jag ska behöva känna mig skuldbelagd över det. För jag är inte riktigt så korkad som de här "motiverande" texterna får det att framstå. Jag är bara inte mentalt frisk.

Jag har dagar, som tack och lov inte kommer ofta numera, då jag inte ens orkar tvätta mig eller borsta håret eller ta på mig kläder. Att dra på sig springskor då är inte ett alternativ - det är att överhuvudtaget orka brygga te och kanske borsta tänderna. Jag kan inte "rycka upp mig" sådana dagar, jag kan bara ta ett ögonblick i taget och jobba mig igenom.

Bildkälla Ginny Tonkin
Mitt allmäntillstånd just nu är att jag är trött, att jag inte orkar träffa allt för mycket folk i allt för stora doser allt för länge eller allt för ofta. Sociala tillställningar behöver jag förbereda mig för, spontana träffar med mer än en person ger mig ångest - hur kära vänner det än må vara.
Jag har kommit dit att jag klär på mig och går en promenad nästan varje dag. Att jag klarar av att läsa nyheter och kolla in på Facebook igen.
Jag har insett att jag aldrig kommer bli helt frisk, jag har förlikat mig med det och jobbar utifrån de förutsättningarna. Det är sådan jag är, helt enkelt.

"Anxiety disorders aren't cured. They are just managed." Det citatet har hjälpt mig. Samt det ovan. Han var en klok gubbe den där Churchill, även utan magrutor.