onsdag 29 april 2026

Aprils nagellack

Mämen dra på trissor! Hala fyra nagellack hamnade på mina naglar i april. Mest hittills i år och jag fick bläddra hela vägen till november förra året för att hitta lika många lack på samma tidsintrevall. Att påstå att min lackiver börjat lägga sig är alltså ingen överdrift. Just nu satsar jag på att lacka om naglarna till helgen, men det är inte alltid jag gör det heller, om jag inte har lust.
I april hade jag lust, och då blev det så här.


H&M Vegan & Natural, Piece of lemon
Även om det blev fyra lack så blev det bara två märken, men så kan det gå. Börjar med årets påsklack, som blev det väldigt ljust gula Piece of lemon. Citronfromage på naglarna. Som vanligt med gula och pasteller så var det inte jättekul att måla med, men jag gillade den här ändå, även om det inte var det mest smickrande lacket för min hudton. Orka bry sig.



Depend O2, Party rockin' #5204
Helgen därpå firade vi lilla mammas födelsedag och då har jag alltid gröna naglar, eftersom (alla i kör) det är hennes favoritfärg. Den här gången blev det ett underbart hololack, från Depends Pre party-kollektion. Det ser nästan blått ut på mina bilder, men det är bara holot som sprakar, i verkligheten var det väldigt vackert grönt. Lite sjöskumsgrönt, sådär.



H&M Vegan & Natural, Piece of lavender
När man låter slumpgeneratorn välja kan det bli så här bra. Var på kalas den här gången också, för svärfar firade födelsedag. Det har lavendellila lacket drar lite åt rosa, och det blev väldigt beundrat av E. Hon gillar lila naglar, så snart är hon väl här och plundrar lacksamlingen.



Depend O2, Ice breaker #5201
Senaste lacket ut. Silverholo är nog den mest klassiska av alla holo, och blir det så här fint förstår man varför. Lacket har ett väldigt passande namn, för det är en kall silvernyans den här gången. Lite vit, lite spegel, så - discoboll!

tisdag 28 april 2026

Sometimes-Dagens

 


Låt: Den där Abba-låten som figurerar i 674583980 olika videos i antingen uppspeedad eller nedsatt hastighet. Har glömt vad den heter. Mest för att jag är trött på alla fulversioner av den.
Outfit: Randig tisha och mönstade byxor, båda från H&M.
Smink: Nej.
Doft: Terra midis gåsäggstvål i doften Lotus. Påminner en del om Flowerbomb från Viktor & Rolf, minus huvudvärken.
Nagellack: Naglarna har ledigt några dagar till.
Läser: "Missdådare" av Annika Sandén som månadsbok. "Kvinnorna på Weyward cottage" Av Emilia Hart bara därför att.
Frukost: Yoghurt med min hemgjorda granola. Några vindrovor. Te.
Fika: Nybakad havrefralla med smör. Måste kvalitetstesta mina varor. Almond thins (kaka) och te.
Middag: Koreansk färs med ris och broccoli. 
Motion: Nej.
Kvällsnöje: Läsa ut min bok? Kanske? Ingen aning alltså. 
Att tillägga: Avhärdningen av plantorna börjar. Väldigt många tomater och gurkor blev det.

lördag 25 april 2026

Bullet journal för maj

Är det lite vårkänsla där i luften? Kanske till och med med vissa inslag av försommar? I varje fall lär det bli det i maj, som är mindre än en vecka bort. Bröllopsdag, älskade makens födelsedag och Mors dag ger dessutom många anledningar att fira, och alla dessa skrivs så klart in i min bullet journal, som precis fått sina sidor för maj färdigställda.


Maj månad går i varma honungstoner. Jag har em washi med det typiska honungskakemönstret som jag lät mig inspireras av. Till det passar det bra med bin, nyckelpigor och lite fins gullvivor. Jag gjorde helt slut på två klistermärkesark den här gången. 
Älskade maken fick välja blad de gula pennorna och hans val föll på 025 bland Tombow, den som heter Light orange. Jag gick åt det lite brunare hållet med min fineliner från Stabilo, 89 Dark ochre.
Maj inleds som vanligt med en månadsöversikt, som delar uppslag med månadens kassaböcker.



Nästa uppslag går det så dåligt med att jag nästan tog bort det den här månaden. Men någon gång ska väl proppen lossna igen med tränandet, tänker jag. Alltså har jag kvar mina sidor med Yoga with Adriene, och dagens uppdrag.



Det kan tänkas att jag gjorde ett fel här och valde att täcka det med massor av gullvivor...
Annars är det här uppslaget för Vanor, humör, nagellack och månadsbok. Jag kommer fortsätta med Vampyrkrönikan i maj.



Så här ser veckouppslagen ut numera. Jag har slopat det där med citat, och istället lagt till en "Tacksam för" som jag funderar över på söndagskvällen. En liten reflektion över veckan som gått, som Headspace har inspirerat mig till att göra. Maj slutar på en söndag (Mors dag) så det var lite extra tillfredsställande att göra veckouppslagen den här månaden. Och gissa vad kul det kommer bli att göra Juni sedan!

fredag 24 april 2026

"The pairing" av Casey McQuiston

Den fjärde boken av Casey McQuiston, författaren bakom "Red, white & royal blue". Jag var faktiskt inte jättesugen på att läsa den, för jag tyckte att baksidestexten inte var så tilltalanda. Det dröjde alltså länge mellan utgivning och läsning den här gången, och sedan tog läsningen alldeles för lång tid. Mer än två veckor ska det det inte ta att läsa en bok som precis kommer över 400-sidorssträcket.

Bildkälla The StoryGraph

Theo och Kit blev bästa vänner redan som barn. På college blev de ett par. Och sedan tog det slut.
Nu har de inte pratat med varandra på fyra år, och så visar det sig att de båda bokat in sig på samma bussresa med mat- och drycktema som ska ta dem från London till Sicilien.
Efter att de brutit isen och enats om en trevande vänskap, bestämmer de sig för att slå vad. Vem av dem kan få deras sexige reseledare i säng? Och vem av dem kan göra flest erövringar på resan? 
Men när man provsmakar sig genom Europa finns det kanske annat man hellre vill prova på.

Om man liksom jag hänger på The StoryGraph (roligare än Goodreads och inte länkat till Amazon) så kan man lägga  till vissa saker i sin betygsgivning. Som om boken är mest händelse- eller karaktärsdriven (karaktär) eller om perongalleriet är mångfaldigt. Här svarade jag att det är det, men tänkte samtigt i mitt lilla huvud att det nästan inte var det för det kändes som att de allra flesta i den här boken hamnade i HBTQ+ spektrat. Jag har inget emot det, det var bara en reflektion jag gjorde. Nu är det här så klart ingen nyhet i Casey McQuistons böcker, som antagligen är bannlysta på de flesta skolor i USA vid det här laget. 
I det här fallet är Kit bisexuell och Theo är icke-binär och bisexuell. Och de tycker om sex. Det börjas det med ganska tidigt. Och vad tycker den här tanten om explicita sexscener? Inte vidare värst. Så jag har skummat/hoppat över massor i den här boken. Och ändå tog det två veckor + att läsa den.
Jag hade ganska svårt att komma in i boken, och det var ett tag där jag funderade på att byta till något annat ett tag, bara för komma vidare och läsa något. Men envis som jag är kämpade jag på. Hade boken hållit sig till en berättare hade det nog gått bra, men lagom tills jag kommit in i den bytte den berättare från Theo till Kit och jag behövde komma in i den igen. Inte för att berättartonen ändrades värst drastiskt, utan för att jag nu tappade Theos känsloliv och bara såg dem utifrån - genom Kits ögon. Och sen byttes det tillbaka till Theo i epilogen. 
Nu låter det som att jag inte tyckte om någonting alls med den här boken, men det stämmer inte. Jag tycker att både Theo, och kanske framför allt Kit, gör en fin känslomässig resa i boken. Miljöbeskrivningarna är väldigt bra, och tonen i boken är varm - inte bara vädret. Jag fick både reslust och blev sugen på allsköns mat och dryck under läsningens gång. Blev särskilt sugen på Saint-Jean-De-Luz och Florens.
Boken innehåller de vanliga beståndsdelarna i en romance. Missförstånd, käppar i hjulen, insikter och ett lyckligt slut. Och massor av onödigt sex, om ni frågar mig.

Mitt betyg på "The pairing" blev 3/5.

torsdag 23 april 2026

Sett på TV: The Pitt, säsong 2

Jo just det, spoilervarning.

En av tidernas bästa sjukhusserier har precis avslutat sin nadra säsong. Jag har hört att det kommer en säsong tre någon gång 2027, så jag får vänta med att få veta hur det gått med allt och alla.
Eftersom säsongerna utspelar sig under ett enda arbetspass så blir det en del ouppklarade saker när dagen/säsongen tar slut, och mycket hänger i limbo. Det är inte ens säkert att vi kommer få veta svaren nästa säsong, för det fanns en del som kändes oavslutat första säsongen också, som antagligen löst sig för karaktärerna men vi i publiken vet inget om det.

Bildkälla TV Time

Den andra säsongen utspelar sig under Fjärde Juli, och doktor Robby och hans personal får mycket att handskas med en sådan helgdag. Fyrverkerier, våghalsiga upptåg, alkohol och flera sjukdomsfall. Det här ska bli Robbys sista pass innan han ger sig ut på en längre ledighet - bara han och hans MC. Hans ersättare går bredvid honomhela dagen, och vissa saker i hennes beteende väcker frågor både hos Robby och den övriga personalen. Dessutom hittas en baby övergiven på en toalett, sjukhuset är måltavla för en cyberattack, och en ny omgång läkarelever har sin första dag i det kaos som är akutrummet på nationaldagen.

Tack lilla serien för att du inte vänder bort blicken från det som händer i dagens USA. Här kommer ICE på besök och ställer till det på mer än ett sätt. Folk pratar om indragna bidrag som gör det svårt att få råd att leva - än mindre vara sjuk. Forskningsanslag som dragits in och gjort att mycket viktig medicinsk forskning avbrutits eller avslutats. Hela säsongen bär på ett stråk av uppgivenhet. Och ilska. Läkarna är bundna av sin ed, men samtidigt tampas de med faktumet att patienter ibland måste avböja vård av ekonomiska skäl, ibland livsviktig vård. Det märks tydligt i det här avsnittet hur ojämlik sjukvården är i USA. Någon kan anställa en dödsdoula, medan en annan inet har råd med insulin. "Land of the free"... Jo pyttsan! 
Som förut en väldigt välspelad serie, som jag har hört många som arbetar inom vården (i USA) framhåller som en av de mest realistiska någonsin.

Båda säsongerna av "The Pitt" finns att streama på HBOMax.