Septemberfavoriter

Ska jag summera september med ett enda ord? Uppbokad.
Jag har jobbar extra, det har varit diverse aktiviteter på schemat, som bokcirkelträff, begravningar (ja, i plural), dotterns nya katter, majsplockning, familjemiddag. Jag har knappt hunnit med min favoritsysselsäätning - vara ifred. Behöver visst boka in en ledig dag utan saker som pockar på. Men det har varit roligt också.
Till och med begravningar kan vara trevliga, även om sorgen ligger där. Det är fridfullt att få ta farväl, och min erfarenhet är att det är trevligt att träffa andra som delar samma sorg, som också har fina minnen. Särskilt om det var ett tag sedan man senast träffades. 
Det var det om det - nu tittar vi på favvisarna.

Två av favoriterna den här månaden, mina grandkittens Gimli och Jiji (båda är honor).

Bok: "Musan" Av Mats Strandberg.

Film: "The whisper man", även om jag märkte av ganska tydligt att jag läst filmvertenskap, för så övertydlig var den mellan varven. Annars såg jag om på en av förra årets favoriter, "Frankenstein", och den var egentligen mycket bättre.

TV: Sista säsongen av "The Bear". Det blev inte så mycket mer TV än så den här månaden.

Nagellack: Papaya punch från H&M.

Skönhet: Concealer från L'Oréal. True match radiant serum.

Extra speciell rolighet: Att E och hennes sambo A äntligen fick hämta hem sina små katter. Så väldigt gulliga och busiga och förvånansvärt lugna med att komma till ett nytt ställe. Märks att de är kullsystrar.

Favoritinlägg: Har inget som sticker ut för mig, men eftersom jag blev nöjd med min bullet journal för oktober så väljer jag det inlägget bara därför att.

Septembers nagellack

Den här månaden blev det mer som jag hade tänkt mig med nagellacken. Ett lack varje helg, som jag kan titta på innan det slits av av jobb och vardagsbestyr. Fyra lack åkte på den här månaden alltså, varav ett kommer från min digra samling. När man blir sugen på en viss färg så...

H&M Vegan & Natural, Piece of stillness
Jag är helt övertygad om att de här lacken utgår ur H&Ms sortiment, och det här blir troligen det sista av dem jag provar. Alla de här lacken har varit kräm, kanske ibland med en dragning åt jelly. Piece of stillness är dock helt och hållet kräm, i en vacker blå nyans som påminner mig om blå blommor. Blåklockor, förgätmigej. Jag tycker namnet passar riktigt bra.

H&M, Papaya punch
Känns som ett riktigt sommarlack. Orange med koralldrag. En aning crelly, men mest kräm. En färg som jag trivdes utmärkt med.

OPI, Lincoln park after dark
Riktigt härligt nästansvart krämlack. Lite besvärligt att måla med, och det hade en förkärlek för mina nagelband. Jag försökte få fram lackets mörkt lila färg, men det här är så mörkt att det mest såg ut att vara svart ungefär hela tiden. Fast det finns där och lurar under ytan - det där murrigt lila.

Pahlish, Ponyo
Jag blev väldigt sugen på ett grönt lack, och det hade jag inget o otestade lådan så det blev till att dyka ner i den stora samlingen jag har. Och där hittade jag Ponyo från Pahlish Ghibli-kollektion. Drar en del åt det turkosa hållet, men är mer grönt i mina ögon. Utan solgass rätt på så finns där ett vackert guldskimmer, och i rätt ljusförhållanden (som jag inte hade när jag fotograferade den här gången) så dyker det upp massor av holo. Som sol som slår ner på havsvågor. Kan passa bra om man vet vad filmen "Ponyo på klippan vid havet" handlar om. 

"Musan" av Mats Strandberg

Det är lite roligt det där att jag aldrig har läst Engelsfors-trilogin (inte än i varje fall), men jag slukar med glädje de båda medförfattarnas soloböcker. Sara Bergmark Elfgren har blivit en av mina mest älskade svenska författare, tillsammans med sin kollega Mats Strandberg, som jag precis läst den senaste boken av. Det märks väl att han beundrar Stephen King, och det skriver jag inte som något negativt. Det finns inspiration i sättet att skriva, men samtidigt kör Mats strandberg sitt eget race. Och han vinner.

Bildkälla The StoryGraph

Deckarförfattaren Hedda Strömberg har drabbats av skrivkramp. Hon kommer ingen vart med forsättningen på sin senaste roman, och nu börjar pengarna ta slut. Hur det ska gå med henne och sonen Hugo när ekonomin är så knapp har hon ingen aning om.
Därför blir det nästan en livlina när hennes förre vän, den framgångsrike författaren David Ridings, ringer henne för att återknyta kontakten. Han bjuder henne till familjens stora hus, Villa Thamyris, för att skriva tillsammans och fira midsommar med hans familj. I det stora huset har många generationer från Davids familj frotterat sig med kultureliten, och haft egna framgångsrika karriärer inom konst, teater och författande.
Plötsligt lossnar skrivandet även för Hedda, men med inspirationen kommer också en ny syn på David och hans familj. Bakom det pampiga husets väggar döljer sig hemligheter, och kreativiteten har ett högt pris.
Så, lagom till midsommarfirandet, kommer Hugo till henne för att få fira med sin mamma.

Stackars katt. Med det sagt, varning för en kort och inte alltför grafisk scen där en liten katt får lida. Jag tyckte kanske att det var det obehagligaste i hela boken, men så älskar jag min egen lilla katt väldigt mycket också.
Mats Standberg skriver på ett sätt som fångar mitt intresse väldigt fort. Det är spännande att läsa om de här karaktärerna, och jag tycker väldigt bra om Hedda. Ibland är det Hugo som berättar, men oftast är det genom Heddas ögon vi får se det som händer i Villa Thamyris.
Historien byggs upp bra, och i slutet av boken inser man hur många ledtrådar men har fått, utan att helt kunna se mönstret i väven för det. Det blir en del överraskningar, vilket uppskattas.
Det dröjer ganska länge innan det blir läskigt på riktigt. Det byggs upp en stämning genom boken, som gör att det nästan blir en lättnad när det äntligen börjar bli rabalder på riktigt. När vi får veta vad som hänt och fortsätter att hända.

"Musan" är en av Mats Stranbergs bästa böcker, om jag får tycka. Mitt betyg blev 4/5.

FredagsFilmen: Jack the giant slayer

Av någon anledning hade jag "Jack the giant slayer" på min Watchlist på IMdB i flera år. Jag är osäker på varför, men det kan vara kombinationen Ewan McGregor, Nicholas Hoult och Stanley Tucci. Kanske. Nu har jag sett den, äntligen. 

Bildkälla Good Fon

För många år sedan rasade ett krig mellan människorna och jättarna. Kung Erik lyckades bannlysa dem tillbaka till sitt rike, och lät sedan hugga ner bönstjälken som band de två rikena samman.
Nu råkar bondpojken Jack återigen öppna vägen mellan rikena, och måste nu rädda både en kidnappad och äventyrslysten prinsessa och hela mänskligheten med sitt mod.

En helt okej film med lagom mycket av det mesta. Perfekt att fredagsmysa till, och har du Netflix så finns den där just nu. 
Ganska förutsebar, men ibland är det den bästa sortens film efter en lång vecka. Lite popcorn, lite äventyr, lite flabb, lite kärlek.

What I eat in a day #45: Extraknäcket

När fantasin tryter kan jag ju alltid registera mitt matintag under en dag. Den här månaden har man kunnat hitta mig på mitt extraknäck, så många lunchlådor har det blivit. Man behöver bara planera och laga lite extra kvällen/kvällarna innan, så går det galant. Lite så här.

Till frukost var det te, så klart, och min variant på så kallade turkiska ägg. Jag har aldrig varit i Turkiet, så jag vet inte hur väl det stämmer. Det är i varje fall naturell yoghurt som jag piffat till med citronsalt och pepparmix, ovanpå det två stekta ägg (med rinnig gula) och ovanpå det brynt smör piffat med chilipeppar. En bit siktkaka att moppa upp yoghurtgojset med i slutet. Skulle nöjt mig med ett ägg, för här blev det tyvärr lite matsvinn.

Lunchen (fotograferad hemma och kall) var helt och hållet rester från middagen dagen innan. En enda liten baconskiva blev det över till mina raggmunkar, som åts med lingonsylt (orka råröra) och morot.

"Goda till en kopp espresso..." Bah! Goda till en kopp te. Eller två. Det är både för- och eftermiddagsfika på extraknäcket, som ligger bredvid ett konditori som ibland är generösa med "bäst före"grejer. Så det brukar kunna slinka ner en kaka eller en bulle eller en biskvi eller något annat mumsig. Men just idag blev det Cantuccini från Willys.

Var lite småsugen när jag lagade middagen, så åt upp den lilla slatten saltade chips som fanns kvar i påsen, och drack en Cola till. Ja, jag har gått över till Zero. Min tandläkare tyckte det....

Middagen jag lagade var pasta med ugnsrostad tomat, lök, vitlök och fetaost. Blev mätt, och vet ni - resterna här blev ännu en lunchlåda. 

Kvällsgodis när jag läste bok blev en Babybel, en näve mixade nötter och en banan. Sov så sött med det i magen, så.