Som alltid spoilervarning på TV-inlägg.
Den fjärde säsongen av "(Familjen) Bridgerton" hade premiär i slutet av januari med fyra avsnitt, och de sista fyra kom sedan i slutet av februari. Jag brukar se alla avsnitten på ett bräde om jag kan, men den här gången var det så mycket spoilers överallt att jag sträcktittade på de första fyra och sedan behövde vänta (!) flera veckor (!) innan jag kunde få se ett lyckligt slut.
 |
| Bildkälla Tom's guide |
Under storebror Anthonys Indien-resa faller allt ansvar för familjens förmögenhet på Benedict. Han tycker det är jobbigt och påfrestande och väljer att rumla runt och festa så ofta han kan. Mamma Violet är trött på hans fasoner och avtvingar honom löftet att komma i tid till familjens maskeradbal, som ska inleda säsongen i societeten. Hn kommer, om än lite sent, och blir snart förtrollad av en ung kvinna i silvermask och silverklänning. När klockan slår tolv och det är dags att demaskera sig, försvinner hon och kvar står en förvirrad och förälskad Benedict med bara en av hennes handskar kvar.
Sophie arbetar som hushållerska hos Lady Gun, som gifte sig med hennes far när hon var barn. Lady Gun har två egna döttrar i Sophies ålder, och såg inte alls med blida ögon på sin nye makes oäkta dotter. När han dog behöll hon Sophie i hemmet, men degraderade henne till piga.
Nu har hennes styvsystrar debuterat och Sophie längtar också efter att få gå på bal. Med lite list lyckas hon lura sig in på säsongens första bal, som är en maskeradbal i huset Bridgerton.
Francesca återvänder från Skottland med sin make John och de bestämmer sig för att spendera lite tid i London så att hon ska kunna träffa sin familj. De försöker få en egen familj, men det vill sig inte riktigt, och Francesca känner sig förvirrad av hela akten. När Johns kusin Michaela kommer på besök blir Francesca allt mer orolig.
Violet bestämmer sig också för att bjuda över Lord Anderson. På en kopp te.
Den centrala kärlekshistorien den här säsongen är så klart den mellan Benedict och Sophie. Askungen? Så det smäller om det! Men det lyckas oväntat bra, och belyser en hel del om de klasskillnader som fanns (finns) och de relationer som kinde uppstå när man älskade någon som ansågs tillhöra fel klass. För att det är kärlek mellan de här två känns ända till mig i tv-soffan. Luke Thomson och Yerin Ha har en fantastisk personkemi och känns väldigt trygga med att spela av varandra även i de mest intima scenerna. Tack och lov är det få sådana, för det dröjer innan de kan/vågar ge sig hän. Det blir istället ett trånande och längtande som känns i hjärterötterna.
Det händer så klart andra saker än att benedict försöker hitta Sophie. Bland annat inträffar ett dödsfall som skakar om och väcker många funderingar. Lady Danbury försöker få drottningens tillåtelse att besöka sitt hemland, och Lady Whistledown/Penelope känner konsekvenser av sina skriverier och fattar ett beslut om sin skvallerspalt. Allt detta är små saker som ändå är viktiga, och som ger handlingen en annan dimension än att bara handla om kärleksförvecklingar och baler.
Jag gillade också att tjänstefolket fick synas me den här säsongen, och vi får en inblick i vad som krävs för att driva ett så pass stort hushåll som familjern Bridgertons.
Serien är beställd för två säsonger till som kommer någon gång. Ingenting är känt om dem än, men om jag får gissa så tror jag att fokus kommer ligga på Eloise nästa säsong. Tycker mycket av det som hände kring hennes karaktär under den här säsongen lutar åt det.
