"James" av Percival Everett

Ännu ett bokrea-fynd, som innan dess hade legat på min önskelista ett tag. En bok som hyllats och varit nominerad till och vunnit flera olika litteraturpriser, bland annat Pulitzerpriset för skönlitteratur. Jag vet inte varför jag trodde att det här var författarens debutbok, men det är det då rakt inte. Han har skrivit över 20 romaner, många noveller och även poesi. 

Bildkälla The StoryGraph

Slaven Jim får höra att han ska säljas, och bestämmer sig för att fly. Han hoppas kunna återvända och köpa fri sin fru och dotter, men innan dess måste han forma en plan för att få fram pengarna. Samtidigt som Jim rymmer iscensätter Huckleberry Finn sin egen död, och nu är Jim inte bara en rymling utan dessutom misstänkt för mord. Tillsammans tar de två sin tillflykt på Mississippi, och upplever många äventyr innan de kan komma hem igen.

Det kanske hade varit en bra idé att läsa "Huckleberry Finns äventyr" av Mark Twain innan jag gav mig i kast med romanen baserad på en av karaktärerna därifrån. Nu hade jag bara vaga minnen av en tv-serie från barndomen, och mycket av det som hände i den minns jag som sagt inte. Å andra sidan - kanske var det bra att inte ha bilden av slaven Jim alltför färgad av Mark Twains ord, utan nu kunde jag fritt skapa min egen bild av honom.
"Huckleberry Finns äventyr" är mest en roman för unga, och som sådan förekommer många dråpliga karaktärer och Huck får uppleva flera äventyr och möter många människor på vägen. Sett ur Jims perspektiv blir dock bilden en annan. Där Huck kan ta sig ganska obemärkt fram, ifrågasätts Jim av alla, och han hamnar i faror bara för sin hudfärgs skull. Det blir skräckscenarion för Jim, där han inte ens vet om han kommer överleva. Han ser också mycket, och hinner fundera en hel del över de orättvisor han ser omkring sig.
Romanens Jim kan både läsa och skriva, och pratar bara som en slav när vita människor hör honom. Vita tycker nämligen om att deras slavar är lite dumma, för då blir det lättare att bortse från att också de är människor. Men inne i Jim sker en stor förändring, och han tar olika filisofer till hjälp i sina drömmar för att övervinna hinder och komma fram till vad han vill - egentligen. 
Dey är äckligt otäckt att läsa den här boken och plötsligt förstå vissa saker som på den tiden var vardag för slavarna. Eftersom vi befinner oss i slavens perspektiv blir de friheter de vita ägarna och förmännen tar sig desto obehagligare. Allt från piskrapp för vad som uppfattas som en blick, till våldtäkter och lynchningar. Det forekommer också ett ord som jag försöker undvika i min vokabulär, och jag hajar till varje gång det dyker upp. Nu utspelar sig boken under slavtiden, precis vid inbördeskrigets utbrott, och författaren själv är färgad (en av hans anmödrar var slav) så jag förstår användandet av ordet och accepterar det, men det är inte lätt att se det i skrivet i en modern bok. 
För att vara baserad på en så pass äventyrlig och rolig (?) bok, så är "James" väldigt mörk. Det är jobbigt att läsa vissa saker, och boken spelar både på hjärtestängarna och spänningsnerverna. Trots sitt bitvis tunga ämne tyckte jag inte att boken var svårläst. Snarae var den spännande, och jag var ivrig att fortsätta läsa för att få veta hur det skulle gå. Inte som i "Huckleberry Finn", skulle det visa sig.

Jag gav "James" 4/5 i betyg.

FredagsFilmen: Jungle

Jga ar som mål att se 100 filmer i år, och hittills går det ganska bra att nå det målet. När man då ditter och försöker hitta något att se så kan det hända att man ramlar på en och annan film som man inte tänkt på innan. Som "Jungle" med Daniel Radcliffe i huvudrollen.

Bildkälla Prime Video

 Yossi Ghinsberg har lämnat Israel och begett sig ut på sitt livs äventyr. Han backpackar genom Sydamerika, och på vägen skaffar han sig många vänner, särskilt Marcus och Kevisn. En guide, Karl, erbjuder de tre vännerna ett oförglömligt äventyr - en vandring in i Amazonas för att hitta en okänd stam infödingar. Men vandringen stöter på många problem på vägen, och djungeln visar sig vara en allt annat än vänskaplig plats att vara på. När Yossi separeras från de andra börjar en helt ny kamp - att överleva.
Filmen är baserad på verkliga händelser.

Det här var en helt klart sevärd film. Just att den har en verklighetsbakgrund gör att den känns lite extra att titta på, då man vet att verklighetens Yossi upplevde de saker som sker i filmen. Det är spännande, sorgligt och gastkramande att följa Yossis kamp - och ibland lite äckligt. Man gör mycket för att överleva.

Filmen finns att streama lite var stans, bland annat på SVT Play där den ligger kvar till 23 juli.

Sett på TV: Schitt's Creek, säsong 6

Alltid spoilervarning på inlägg om TV.

I mål med en serie till, och vilket bitterljuvt farväl det var. För att vara en komedi bjuder den här serien på väldigt myccket hjärta, och de karaktärer som mejslats fram under de här säsongerna har varit en fröjd att beskåda. Mycket karaktärsutveckling, utan att offra det där speciella som är just de här personerna. Så ja, det var lite som att ta farväl av goda vänner. 

Bildkälla Rotten tomatoes

Planeringen med Davids och Patricks bröllop går framåt, och de olika rollerna fördelas i familjen. Alexis företag tar flera steg framåt, men hennes relation med Ted stöter på flera problem. Efter flera motgångar med kråkfilmen får den äntligen premiär och blir en oväntat succé som puttar Moiras karriär framåt igen. Johnny, Stevie och Roland bestämmer sig för att satsa vidare på motell-rörelsen, men de stöter på flera problem. Till slut är det Stevie som påminner Johnny om hans tidigare framgångar med Rose video, och plötsligt ser det ut som att världen öppnar sig igen. Kanske kan de till och med äntligen få lämna Schitt's Creek bakom sig?

Det var många farväl den här säsongen, och somliga av dem kändes lite mer än andra. Vi får se mycket emotionell mognad bland flera av karaktärerna vi lärt känna, inte minst Alexis. Det blir också många uppbrott, som det så ofta blir när livet tuffar på. Någon som flyttar, någon som stannar, någon som gör slut, någon som tar nästa steg. Det är roligt, och det är dråpligt och det berättas med mycket hjärta och kärlek och ömsinthet. Schitt's Creek är helt enkelt den lilla staden där alla passar in.

"De skandalösa" av Simona Ahrnstedt

När man läser om en serie, fast i kronologisk ordning, så blir bok tre i serien den andra man läser. Roligt att se slottet Wadenstierna, som byggnad alltså, växa fram i de olika tidsepokerna där Simona Ahrnstedt gjorde nerslag. Från medeltid till svensk stormaktstid och barocken. Räkna med överdådiga klänningar - och en och annan brun.

Bildkälla The StoryGraph

Fröken Magdalena Swärd står på ruinens brant. Hon är helt ensam i världen, utan släktingar eller vänner, med bara jungfrun Beata som sällskap. Inte för att Magdalena har råd att betala Beata någon lön. När allt hopp verkar vara ute anländer ett oväntat erbjudande, kan Magdalena tänka sig att vara sällskapsdam åt den unga Venus Dag och Natt, somblivit bjuden till slotte Wadenstierna, dör det förväntas att greven Gabriel Gripklo ska skaffa sig en hustru.
Gabriel har precis återvänt till Sverige efter en längre tid till sjöss. Nu anländer han till Wadenstierna med sitt vackra skepp Delfinen. På sommarresidenset Wadenstierna befinner sig redan modern och systrarna, och en hel drös med människor från sociteten. Men bland alla färgsprakande och frasiga klänningar är det en brunklädd sällskapsdam som mest drar till sig Gabriels blickar.

Det här är en romance helt och hållet enligt mallen. Jag insåg vid omläsningen att jag inte kom ihåg så värst mycket från förra gången jag läste den, mer än att det var den bok i serien jag tyckte minst om. Inte för att den inte är läsvärd, utan för att den var så lätt att avslöja, och för att Gabriel ger Magdalena ett sjusärdeles fult smeknamn - Malla. 
Helt okej roman, men inget särskilt. Går snabbt att läsa, och det är inte svårt att hålla reda på persongalleriet, trots flera olika points of view. Plus för lite lesbiskt också, även om den kärlekshistorien inte är berättelsens fokus.

Betyget på "De skandalösa" kvarstår, 3/5.

Vad som tog slut

Det är inte ens i närheten lika mycket som tagit slut sedan sist. Bara tre saker, varav två är förvillande lika - men ändå vitt skilda. 

The Ordinary. Hyaluronic acid 2% + B5.
Jag har sagt någon gång (kanske mer än en) att jag aldrig vill vara utan Hyaluronic acid från The Ordinary. Ändå är jag det nu, för jag har inte köpt en ny än. Men det kommer jag göra, var så säker.
Betyg 5/5

It's skin. Aloe Moisture & calming mask sheet + Avocado high-nutition mask sheet.
Två arkmasker av det där slaget som jag bara älskar. Jag tror jag använder aloe mer än avokado, men båda två kommer absolut hitta hem till mig igen.
Betyg 5/5