"Ett otänkbart öde" av Simona Ahrnstedt

Sista boken i serien om Slottet Wadenstierna, om inte Simona Ahrnstedt får för sig att skriva fler. Också den sista boken jag läser i min kronologisk-ordning-omläsning. "Ett otänkbart öde" utspelar sig några år efter "Överenskommelser", och för att vi ska kunna få till en Wadenstierna-roman behöver vi alltså besöka Beatrice och Seth. Värt att läsa bara därför.

Bildkälla The StoryGraph

Efter att ha orsakat en skandal har Alexandra Rosenkvist skickats från hemmet i Stockholm till sina stränga fastrar i Sveg. Men nu, efter tre år, ska hon äntligen få komma hem igen.
Atle Falk har affärer tillsammans mes Alexandras pappa, och nu behöver sågverket de äger tillsammans ses till. Atle erbjuder sig att resa, och får också uppdraget att hämta hem Alexandra.
Till en början kommer Alexandra och Atle inte alls överens, men under resans gång växer känslorna fram mellan dem. Atle dras till Alexandras rättsvise-tänk, och hennes konstnärliga ådra, och Alexandra upptäcker ömma sidor hos den bullrige Atle, och upptäcker vilket stort hjärta han har.
Alexandra längtar efter frihet, men vet inte att hennes familj har andra planer för henne - som absolut inte inkluderar Atle. Eller frihet.

Nu, efter att ha läst de andra böckerna i serien under året, så kan jag se hur väldigt många likheter det finns. Det är mycket som händer i "Ett otänkbart öde" som redan har hänt i de andra böckerna, särskilt ser jag likheter med "Överenskommelser". Vissa saker känns som lite väl osannolika sammanträffanden, men jag tar vad jag får.
Slutet var kanske lite väl mycket deus ex machina för min smak, men även där - jag tar vad jag får. 
Inte mycket sex, och det som var hoppade jag faktiskt över den här gången.

Jag lät betyget 3,75/5 vara kvar. Den var bra, men inte den bästa. 

FredagsFilmen: CODA

För några månader sedan hittade jag en film på någon streamingtjänst som jag tänkte kunde vara tittvärd. Om inte annat så för att den skrev Oscarshistoria när Troy Kotsur var den första döva mannen att vinna en gubbe för sin biroll som filmens pappa (Marlee Matin spelar mamman och hon vann sin gubbe redan 1987). Och så vann den för bästa film också. Och bästa manus efter förlaga. Om vi ska vara petiga.
Så. En och annan anledning att se den fanns alltså.

Bildkälla Film Affinity

Ruby är den enda hörande medlemmen i sin familj. Hon hjälper familjen tolka i mycket, inte minst när det gäller familjeföretaget inom fiskeri.
Ruby älskar att sjunga, och hon går med i skolkören (för en killes skull) och finner snart sin egen röst. Hennes musiklärare ser hennes potential och ger henne privatlektioner för att hon ska kunna söka sig vidare till en musikskola.
När företaget hotas hamnar Ruby i kläm. Hjälpa sin familj rädda företaget, eller följa sin egen dröm?

Jag undrade så jag tog reda på det. CODA är en förkortning och betyder Child Of Deaf Adult. Som familjens tolk hamnar Ruby ofta i skymundan, och hon får dåligt samveter när hon gör något för sig själv.
Familjens dynamik liksom de svårigheter hörande barn till döva föräldrar  kan drabbas av, framställs väldigt bra av de olika skådespelarna. Ingen här spelar någon de inte är i verkliga livet, utom huvudrollen Emilia Jones, som faktiskt lärde sig teckenspråk för den här filmens skull.
Jag tyckte om den här filmen otroligt mycket. Precis den typ av feelgood jag tycker om, med ett lite tårmilt avslut som rosett på popcornhinken.
Har du ett Apple-abonnemang så är det här en Apple original-film. Annars finns den att hyra lite varstans, bland annat SF Anytime.

Nobels litteraturpris 2026

Kan man bli glad över att en författare man aldrig har läst får ett av litteraturvärldens finaste priser? Tydligen.
Jag har sett Anne Carson nämnas i förhandstippningarna länge nu, så jag blev glatt överraskad när jag kom hem från min ekorrspanarpromenad (en) och kollade upp nyheten.
Även om jag inte har läst hennes böcker, så betyder det inte att jag inte kommer att göra det i framtiden. Jag vet att jag mest läser romaner, men ibland är det härligt att varva intriger med lite poesi. Det kan vara nog så tankvärt, och det är en gåva att kunna förmedla känslor i poetiska verk. Ofta kortare text, men med stor slagkraft i känslogalleriet.

Bildkälla Lannan

Många av hennes böcker finns översatta till svenska, så för den som vill stilla sin nyfikenhet finns det möjligheter.

Lever som jag lär-Dagens

 

Låt: "Ong namo" med Snatam Kaur.
Outfit: Vinröda joggers, beige långärmad tröja. Från H&M.
Smink: Har jag hoppat över idag.
Doft: Den där speciella höstdoften som känns allra bäst de här klara, soliga dagarna, med en liten bit kyla i luften.
Nagellack: Black cherry chutney från OPI, som sjunger på sista versen.
Frukost: Fruktsallad med mandel, vaniljyoghurt. Te med mjölk.
Fika: Te med mjölk och en muslibar. 
Middag: Fransk bondsoppa.
Motion: Stretch, promenad, yogapass för ryggen.
Kvällsnöje: Bara ett kapitel till och en tidig(ish) sänggång.
Att tillägga: Mitt extraknäck har blivit ett jobb. 40% är en början i varje fall.

Skogsbad

Någonting som jag alltid upplever som så otroligt härligt när jag gör det, men som jag ändå har svårt att ta mig för att göra, är att ta mig ut i naturen. 
I helgen blev vi utmanade av barnen att gå ut på tur i Kilsbergen, och vi var raska att hänga på. Något som skulle visa sig vara väldigt mysigt och trevligt och i alldeles perfekt väder - men som ändå gjorde oss helt utmattade. Kanske är vi lite för gamla, lite för tjocka, lite för trötta och har ont på lite för många ställen, för att det ska vara helt och hållet underbart att vandra på smala, knöliga och hala stigar i väldigt kuperad terräng. Kanske.
Men ändå.
Det var vackert. Fridfullt.
Och ibland är det skönt att komma hem också.

Man behöver inte heller ge sig ut på de där smala och branta skogsstigarna för att uppleva naturen. Precis i min närhet har jag tillgång till flera olika motions/promenadslingor. Som stället där vi ofta ser ekorrar. Elljusspår. Gångvägar i vacker natur. 
Det kanske inte är lika vilt och vackert, men också en asfalterad gång i en park kan vara välgörande för själen.
Strunta i mobiltelefonen och hörlurarna. Podden, ljudboken och musiken kan vänta till en annan dag. Lyssna på ljuden omkring dig. Andas in den friska luften. Ha bra skor och gå i en takt som känns skön och bekväm. Stanna upp ibland. Titta på fåglarna, fjärilarna, en vacker blomma, ett ståtligt träd. Plocka upp de vackra höstlöven. Känn snön knarra under skorna. Se naturen skifta med årstiderna. Njut.
För det är du värd.