"Kvinnorna på Weyward Cottage" av Emilia Hart

Sista boken jag hann läsa ut i april (förutom långläsningen) blev också månadens favoritbok. Jag hade funderingar på att välja den till Plejaderna, men då föll valet på "Ö". Jag ångrar absolut inte det valet, men den här hade också varit kul att prata om, av flera olika anledningar.

Bildkälla The StoryGraph

Kate flyr från sin våldsamme pojkvän. Hon beger sig till Weyward Cottage, som hon har ärvt av sin gammelfaster som hon knappast minns. På plats försöker hon skapa sig en ny tillvaro, ett nytt liv, samtidigt som hon gräver djupare i sin egen historia.
Violet bor på ett färnämt gods med sin far och bror, och tjänstefolket. Hon skulle vilja studera djuren, främst insekterna, men enligt hennes far är stydier endast till för män. Modern dog när Violet var ung, och det enda hon har som ledtrådar om henne är en medaljong med ett W och ordet Weyward inristad på en golvlist.
Altha står anklagad för att genom häxeri vara ansvarig för en mans död. Genom sina förmågor har hon ofta hjälpt byborna, men nu ses hon som ett hot.

Boken beättas i tre olika tidslinjer där Altha, Violet och Kate berättar sin egen historia. De kopplas samman genom släktskap, och genom de män som styr i deras liv. 
Det här är en bok om mäns våld och våldsamma män, och hur kvinnorna i deras omgivning gör sig fria från dem. Ofta med naturen som hjälp. Det är en mycket subtil magisk realism, då de tre kvinnorna har stark koppling till naturen och ofta tar hjälp av de djur som finns omkring dem.
Det är inte svårt att hålla reda på vem som har ordet, då varje kapitel börjar med berättarens namn. Kapitlen är också ganska korta, och bjuder in till att läsa bara lite till. Jag sträckläste mig igenom bokens sista halva, främst för att jag upplevde den som väldigt lättläst. Althas berättelse är skriven i första person, de övriga i tredje.
Boken har en klart feministisk ton, med sina tre berättelser om kvinnlig frigörelse. Jag tror dock inte att den skulle klara ett Bechdel-test (två namngivna kvinnor som pratar om någonting annat än män). Nu förklaras det av att det är just män de frigör sig från. Misshandlande makar eller pojkvänner, en kontrollerande far, mäns dömande ögon, det patriarkala synsättet på kvinnor. De tar för sig och skapar sina egna öden, även om det sitter långt inne ibland.

"Kvinnorna på Weyward Cottage" fick 4/5 i betyg. 

FredagsFilmen: Pig

Aprils favoritfilm blev lite oväntat "Pig" med Nicolas Cage i huvudrollen. Jag hade inga stora förväntningar, men hade hört bra om den, så jag blev lite överraskad av filmen i sin helhet. Dessutom visar Nicolas Cage här - återigen - vilken fantastisk skådespelare han är. Faktiskt. Han har kanske lite otur med sina manusval ibland, men han är väldigt mångsidig i sitt skådespeleri och kan med bravus axla det mesta, från komedier till djupa draman. Så det så.

Bildkälla Collider

Tryffeljägaren Rob är en ensling som bor långt från andra människor. Hans enda sällskap är hans älskade tryffelgris. När hon blir stulen beger sig Rob ut för att söka efter henne, och hans letande tar honom tillbaka till Portland, Oregon, och ett förflutet han hade velat glömma.

Lite John Wick, fast med en gris. FIlmen blev oväntat våldsam några gånger, men mest är det en film om en inre resa och att få vara den man vill. Och så klart den djupa vänskape som kan uppstå mellan en människa och ett djur. En liten filmpärla som jag varmt rekommenderar. 
"Pig" finns att streame på SVT Play till 10 maj, och finns också på HBO Max.

Aprilfavoriter

Grattis kungen på 80-årsdagen! Och Sven Nordqvist.
Det är alltså Valborg, och sista dagen i april. Jag kommer tarditionsenligt inte besöka någon brasa, men grillen kommer tändas och kanske kan jag få till en rabarberpaj. 
April har varit en känslosam månad, men väldigt fin. Mycket bra som har hänt i mitt vardagsliv, gör att omvärlden känns lite mindre taggig den här månaden, även om oron finns där.
Favoriter har det så klart funnits också. Låt oss se efter.

Så pass mycket vitsippor!

Bok: "Kvinnorna på Weyward Cottage" av Emilia Hart.

Film: "Pig". 

TV: Har helt klart "The Pitt"-baksmälla för jag har inte tittat på TV alls sedan säsongsavslutningen. "XO Kitty" var också rar.

Nagellack: Party rockin' från Depend O2, #5204.

Skönhet: Har skaffat mig en concealer för första gången på flera år, så nu håller jag på och blir kompis med den. Lite roligare att sminka sig igen.

Extra speciell rolighet: Det har varit så mycket den här månaden, med påsk och födelsedagar och utflykter och fikaträffar. Men senaste Plejadträffen blev ett så där sällsynt fint möte mellan vänner, att det fortfarande värmer flera veckor senare.

Favoritinlägg: Lunchveckan. Gissa någon som redan hunnit vända sig dit för onspiration. *räcker upp handen*

Aprils nagellack

Mämen dra på trissor! Hala fyra nagellack hamnade på mina naglar i april. Mest hittills i år och jag fick bläddra hela vägen till november förra året för att hitta lika många lack på samma tidsintrevall. Att påstå att min lackiver börjat lägga sig är alltså ingen överdrift. Just nu satsar jag på att lacka om naglarna till helgen, men det är inte alltid jag gör det heller, om jag inte har lust.
I april hade jag lust, och då blev det så här.

H&M Vegan & Natural, Piece of lemon
Även om det blev fyra lack så blev det bara två märken, men så kan det gå. Börjar med årets påsklack, som blev det väldigt ljust gula Piece of lemon. Citronfromage på naglarna. Som vanligt med gula och pasteller så var det inte jättekul att måla med, men jag gillade den här ändå, även om det inte var det mest smickrande lacket för min hudton. Orka bry sig.

Depend O2, Party rockin' #5204
Helgen därpå firade vi lilla mammas födelsedag och då har jag alltid gröna naglar, eftersom (alla i kör) det är hennes favoritfärg. Den här gången blev det ett underbart hololack, från Depends Pre party-kollektion. Det ser nästan blått ut på mina bilder, men det är bara holot som sprakar, i verkligheten var det väldigt vackert grönt. Lite sjöskumsgrönt, sådär.

H&M Vegan & Natural, Piece of lavender
När man låter slumpgeneratorn välja kan det bli så här bra. Var på kalas den här gången också, för svärfar firade födelsedag. Det har lavendellila lacket drar lite åt rosa, och det blev väldigt beundrat av E. Hon gillar lila naglar, så snart är hon väl här och plundrar lacksamlingen.

Depend O2, Ice breaker #5201
Senaste lacket ut. Silverholo är nog den mest klassiska av alla holo, och blir det så här fint förstår man varför. Lacket har ett väldigt passande namn, för det är en kall silvernyans den här gången. Lite vit, lite spegel, så - discoboll!

Sometimes-Dagens

 

Låt: Den där Abba-låten som figurerar i 674583980 olika videos i antingen uppspeedad eller nedsatt hastighet. Har glömt vad den heter. Mest för att jag är trött på alla fulversioner av den.
Outfit: Randig tisha och mönstade byxor, båda från H&M.
Smink: Nej.
Doft: Terra midis gåsäggstvål i doften Lotus. Påminner en del om Flowerbomb från Viktor & Rolf, minus huvudvärken.
Nagellack: Naglarna har ledigt några dagar till.
Läser: "Missdådare" av Annika Sandén som månadsbok. "Kvinnorna på Weyward cottage" Av Emilia Hart bara därför att.
Frukost: Yoghurt med min hemgjorda granola. Några vindrovor. Te.
Fika: Nybakad havrefralla med smör. Måste kvalitetstesta mina varor. Almond thins (kaka) och te.
Middag: Koreansk färs med ris och broccoli. 
Motion: Nej.
Kvällsnöje: Läsa ut min bok? Kanske? Ingen aning alltså. 
Att tillägga: Avhärdningen av plantorna börjar. Väldigt många tomater och gurkor blev det.