Veckans vego: Grekisk plåt

Det här receptet har sitt ursprung på ICA och hittas lätt i deras receptarkiv. Då innehåller det dock lammkorv, och vet ni hur ofta jag äter lamm? Just det - aldrig. Man kan så klart använda annan korv också, men det har jag heller aldrig gjort. Jag håller receptet vegetariskt, och har en lite annan metod än i originalet. Så här gör jag.

 Grekisk plåt

500 g potatis
1 förpackning kokta kikärter
oliver efter smak, urkärnade
(Haricot vertes)
olivolja
2 tsk torkad oregano
½ tsk salt
1 rödlök
2 vanliga tomater, eller motsvarande mängd småtomater
150 g fetaost

Värm ugnen till 225℃.
Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Skölj kikärterna och torka dem (hyfsat) torra med hushållspapper. Blanda potatis, kikärter, oliver, olja, oregano och salt på en plåt och ställ in i ugnen 15 minuter.
Senast hade vi även i haricot vertes, eller gröna bönor, eftersom vi hade skördat de sista några dagar tidigare. Det brukar vi inte ha med andra ord, men det blev gott. De fick följa med in samtidigt som potatisen.
Skala löken och skiva den tunt. Tärna tomaterna, eller halvera körsbärstomater.
När 15 minuter gått, ta ut plåten och rör ner lök, tomat och smulad fetaost. Ställ in i ugnen 10 minuter till, eller tills potatisen är klar och allt fått fin färg.

Ät som den är, eller servera med tzatziki till.
God även i lunchlåda dagen efter. Som jag ätit den idag.

Veckans vego: Svamp med goda såsen

I min "What I eat in a day"  häromdagen utlovade jag receptet på middagen, en smarrig svamprätt som görs smarrig helt på grund av den smarriga såsen. 
Receptet kommer fån kokboken "Bosh!", men jag har förenklat det en del. Där heter receptet "Såsig shiitakesvamp" (s. 30) men eftersom shiitake ofta är inte billigt direkt, så gör jag den ständigt på champinjoner. Men du tar så klart den svamp du vill och gillar. Efter att ha lagat den här första gången insåg jag att receptet i boken är avsett för 2 personer, så jag gjorde alltså om det en del, för att passa en familj med fyra personer. Sist blev det till och med en lunchlåda över!

Bilden blir tyvärr inte roligare än så här. Det är svårt att fota fina kvällsmatsbilder när det är mörka natta ute.

Såsig svamp med ris

350 g svamp

(1 msk majsstärkelse)
neutral olja

Skiva svampen, inte för tunt. Strö eventuellt över majsstärkelse och blanda så att all svamp täcks. (Jag har bestämt mig för att hoppa över det steget nästa gång jag gör det här, för det tillför ingenting. Det kan bero på att jag inte använder shiitake, så om du vill testa så gör det.)
Hetta upp olja i en panna och stek svampen tills det blir gyllene. Häll upp i en skål och ställ åt sidan.

3 klyftor vitlök
3 cm färsk ingefära
1 msk majsstärkelse
lite vatten
1 msk sesamolja
3 msk farinsocker
8 msk mörk sojasås
4 msk risvinäger
2 tsk sriracha, eller mer om du vill ha mer hetta
salladslök
sesamfrön

Skala och finhacka vitlök och ingefära. Blanda majsstärkelsen med vattnet i en liten skål, det ska precis bli lite rinnigt.
På låg värme, värm sesamoljan tillsammans med vitlöken och ingefäran. Stek tills det börjar bubbla och dofta gott. Strö över farinsocker och rör om ett par minuter så att vitlöken och ingefäran blir karamelliserad. Höj värmen en aning och tillsätt stärkelseblandningen, soja och vinäger, och rör tills såsen tjocknat. Rör ner sriracha.
Häll ner svampen och låt allt bli varmt under några minuter.
Skiva salladslöken fint, strö över salladslök och sesamfrön och servera med ris.

När jag serverade det här i måndags sa E: "Det vore nog jättegott med jordnötter i det här", och hade hon sagt det lite tidigare så hade jag absolut testat det. Nu får det bli nästa gång istället. För jag kommer laga det här många fler gånger. Någon gång kanske jag unnar mig shiitake, till och med.

Veckans vego: Cottage pie

Det finns många "eller" med det här inlägget. Som i att vi numera äter vego betydligt oftare än en gång i veckan. Jag skämtade med älskade maken häromdagen att jag skulle kunna kalla det för "veckans kött" i stället, eftersom vi äter vegetariskt majoriteten av veckans dagar numera. 
Sedan är ju inte det här en riktig cottage pie, eftersom en sådan faktiskt innehåller kött, och så gjorde ju inte jag den. Och eftersom vi har en person i huset som inte gillar potatismos, är det här kanske mer en vegetarisk gratäng med potatistäcke. För vi blandar inte någon pajdeg heller... Gott blev det i varje fall. 

Potatis, sallad, tomater och gurka från vår egen trädgård. 

Cottage pie

1 gul lök
2-3 klyftor vitlök

olivolja
5 dl hackade rotsaker (morot, palsternacka, rotselleri var våra val)

1 burk krossade tomater

1 tetra kokta gröna linser

salt, peppar

örtkryddor

några kokta potatisar

2 dl riven ost

25 g smör

Hacka lök och vitlök fint och fräs dem i oljan tills de mjuknar.
Jag hade gjort en soppa några dagar tidigare, och då passade jag på att hacka rotsakerna även till den här pajen. Jag använde morot, rotselleri och palsternacka, som jag skalade och ansade och hackade smått i matberedaren. Välj de rotfrukter och grönsaker som du gillar. Rödbeta kanske. Zucchini. Pumpa. You do you. 
När löken mjuknar, tillsätt grönsakerna och fräs även dem tills de mjuknat något. Tillsätt tomater och sköljda linser. Krydda med salt, peppar och någon god örtkrydda, efter smak. Jag använde oregano, timjan och rosmarin. Låt grönsaksröran koka ihop några minuter.
Häll röran i en smord ugnsfast form. Lägg över potatis som skivats i halvcentimeter tjocka skivor. Toppa med ost, och sist smör som skurits i tunna skivor.
Ugnsbaka i 225℃ i ca 20 minuter, eller tills potatistäcket blivit gyllene.
Servera med en god sallad, och kanske även ett frasigt bröd.

Lite som vanligt så går det så klart att variera även det här receptet. Vill du så gör ett pajskal att bottna med. Bör i så fall förgräddas ungefär 10 minuter innan röran hälls på.
Bara för att jag toppade med skivad potatis behöver inte du göra det. Ett potatismos på toppen är mer i linje med pajens ursprung, blanda då i ost och smör redan i moset, och toppa med det. 
Som sagt - använd de grönsaker du gillar i fyllningen.
Och en cottage pie ska egentligen innehålla kött, och inte linser. I det här fallet nötfärs (till skillnad från Shepherd's pie som innehåller lammkött). Så kan du göra om du vill, men då funkar det så klart inte som veckans vego.

Pasta med brysselkål och olivgremolata

Jag känner som allra mest att jag lyckats med maten en kväll, om barnen uttrycker sitt gillande. Så när ett av dem fortfarande tackar för maten "för att den var så god" flera timmar senare, så känner jag att jag nått fram. Nu var det ingalunda så att jag lagade det här för första gången,men tydligen var det den bästa. 
Egentligen kanske det här är mest ett vinterrecept, i varje fall känns brysselkål väldigt "vinter" för mig, men det funkade fin en vårkväll också.
Receptet kommer från Ica, men jag gör det lite annorlunda. Först och främst för att jag i stort sett aldrig har färsk oregano hemma, men också för att jag bitvis gör lite som jag vill när jag lagar mat. Det blir roligare så.

Pasta med brysselkål, brynt smör och olivgremolata

1 dl urkärnade oliver
1 kruka persilja
1 msk torkad oregano
1 klyfta vitlök
½ tsk vitvinsvinäger
2 msk olivolja

500 g brysselkål
1 msk olivolja
salt

100 g smör
pasta

parmesanost

Sätt ugnen på 225℃. 
Hacka oliverna fint. Helst gröna, men här är det piementofyllda, och jag har gjort det här med blandade svarta och gröna oliver också. Ta det du har hemma helt enkelt. Hacka persilja och vitlöken. Blanda oliver, persilja, vitlök, oregano, 2 msk olivolja och vitvinsvinägern i en skål. Ställ åt sidan och låt dra, men smaka gärna av gremolatan innan serveringen.
Ansa och halvera brysselkålen (eller kvarta den om de är stora). Blanda med olja och salt på en plåt och rosta dem mitt i ugnen tills de får färg, 10-15 minuter.
Koka ditt val av pasta i saltat vatten. Den här gången var det gnocchi, men vilken pastasort som helst duger bra, bara den är kort.
Bryn smöret i en liten kastrull. 
Blanda pasta, brysselkål och brynt smör. Servera med olivgremolatan och parmesan att riva över.

Anistons sallad

Jag har gått på det. Även om jag själv inte har TikTok (eller planerar att någonsin skaffa mig det) så har det inte undgått mig att det på denna sajt då och då dyker upp recept som "trendar". Förra året var det pasta med tomat och fetaost i ugnen, i år verkar det vara den här salladen som det sägs att Jennifer Aniston åt varje dag när hon spelade in "Vänner". Om det verkligen var varje dag kan vi kanske lämna därhän, men att den verkade vara både mättande och god är en annan femma.
Jag gjorde i ordning min egen variant på den lagom till påsklunchen, och den var så god att jag inte hade något alls emot att äta den tills den tog slut igår. Bilden nedan visar hur den såg ut dag tre, den sista portionen jag med glädje slevade i mig. Kanske inte så bildskön, men god, och det är ju huvudsaken.
Det påstås att det ska vara en variant på Cobbsallad, men jag tycker den har mer gemensamt med en grekisk sallad, eller en tabbouleh. 
Min variant blev den nedan, inspirerad av ett recept från Metro mode.

 Anistons sallad

2 dl bulgur
1 gurka
1 burk kikärtor
½ röd lök (1 om den är liten)
1 dl hackad persilja
1 frp fetaost (á 125 g)
1 dl pistagenötter
citronsaft
olivolja
salt

Koka bulgur enligt förpackningen och låt den svalna. (2 dl bulgur, 4 dl vatten, salt. Koka upp vatten & salt, tillsätt bulgur. Rör om och sjud på svag värme tills vattnet kokat in, 10-15 minuter.)
Hacka gurka, rödlök och nötter. Blanda i en stor skål tillsammans med avsköljda kikärter, hackad persilja och smulad fetaost. Rör sist ner avsvalnad bulgur. 

Smaka av med citronsaft och olivolja, och kanske lite salt. Håller sig god i kylen flera dagar.

Det går säkert att variera den här salladen i det oändliga. Med en annan nöt till exempel, valnötter borde vara jättegott här. Kanske med oliver och/eller soltorkad tomat. Andra örtkryddor. I originalreceptet är det lika mängd persilja och mynta, men jag hade bara persilja så då använde jag bara det. Med basilika skulle den säkerligen smaka som en tugga av Italien.
Pärlcouscous. Annan böna än kikärtor. Bladspenat. Ruccola. Lite som vanligt - det är din fantasi som sätter gränserna. 
E låter hälsa att den var extra god med balsamvinäger på, men så är hon inne i en balsamvinägerperiod just nu också. Hade jag haft balsamicokräm hade det säkert smakat himmelskt.  

Havrekakor med nötter och frukt

Häromdagen tyckte YouTube att jag skulle titta på en video med ett recept på kakor, och då de såg smaskiga ut så gjorde jag det. Jag har aldrig gillar när det är torkad frukt i bakverk, särskilt inte russin, så egentligen begriper jag inte varför jag blev så sugen på att baka just de här kakorna, men det blev jag. Så då gjorde jag det, och - jag älskar dem! 
Alla mått är i gram, men det går att hitta ursprungsreceptet i videon. Jag använde mig helt enkelt av en våg som jag nollställde mellan de olika ingredienserna. En våg är en himla bra grej att ha i köket, för övrigt.

Havrekakor med nötter och frukt

50 g tranbär eller russin
70 g valfria nötter (jag använde sötmandel, hasselnötter och pumpakärnor)
140 g havregryn
60 g mjöl
60 g (farin)socker
1 krm salt
50 g olja (inte olivolja)
60 g vatten

Blötlägg tranbären.
Hacka nötterna till önskad storlek. Jag valde ganska finhackat.
Mät upp och blanda havregryn, mjöl, socker och salt.
Häll av vattnet från tranbären, krama ur dem och torka (någorlunda) torrt med hushållspapper. 
Rör ner oljan i grynblandningen och rör om så att allt täcks med oljan. Här kan det vara enklast att använda händerna.
Tillsätt vatten, tranbär och nötterna och blanda till en deg.
Klicka ut ca 24 kakor på en plåt, eller rulla bollar. Platta ut dem. Kakorna flyter inte ut så de kan ligga ganska tätt.
Grädda kakorna mitt i ugnen i 170℃ 20-25 minuter, tills de är gyllene. Låt dem svalna på plåten så blir de extra knapriga.
Jag lyckades underbaka mina, så de blev kanske inte jätteknapriga, men goda ändå.

Chips?

Världens enklaste lilla snack så här på en vanlig vardag? Som tar minuter att göra? Och bara kräver tre ingredienser? Ja tack. 
Rispapperchips är just ett sådant snack, så om du liksom jag har vandrat hem med en förpackning rispapper som du inte riktigt vet vad du ska göra med (förutom vårrullar) så har du ett tips här.

Rispapperchips

Rispapper
Neutral olja (jag väljer rapsolja)
salt (och kanske någon annan krydda om du vill det)

Hetta upp lite olja i en (liten) stekpanna. Det krävs inte mycket, bara så det täcker botten och kanske lite till. Klipp rispappret i mindre bitar och släpp ner dem i oljan en och en så de inte klibbar ihop. Om oljan är tillräckligt varm bör rispappret bubbla upp och bli klart inom några sekunder. Ta upp dem ur oljan med en tång/stekpincett/hålslev och låt dem rinna av på hushållspapper. Salta snarast, och kanske släpp på någon krydda till, jag valde dill för jag gillar dill.
Beräkna ungefär ett rispapper per person som ska äta. Försvinner hyfsat fort.

Fredagsmys: Pasta med svamp, soja och smör

Det är snudd på att rubriken innehåller hela receptet på den här snabba och enkla pastarätten. Det kan se ut som en knasig kombination på pappret, men det här är en rätt som är rik på umamismaker och så pass god att det är lätt att ta en portion till. Första gången jag kom över den här rätten var det via Donal Skehans YouTubekanal, och det är även från honom receptet kommer i original. Då heter det rätt och slätt Soy & butter pasta.
Jag åt det här senast i måndags, och visade den på min What I eat in a day dagen efter, där jag även hintade om att receptet snart skulle komma, och här är det.
 

Pasta med svamp, soja och smör

Pasta så det räcker till dig och de dina. Jag föreslår spagetti eller en annan lång pasta.
200 g svamp
3 klyftor vitlök
olivolja
40 g smör
3 msk japansk soja
peppar och eventuellt salt
gräslök (kan uteslutas)

Koka pasta enligt anvisningar på paketet.
Skiva svampen tunt, skala och skiva även vitlöken mycket tunt. Värm oljan i en stekpanna och låt svampen och vitlöken steka tills det är mjukt och lite gyllenbrunt. 
Tillsätt smöret och sojan, låt smöret smälta och blanda in i svampen.
Rör ner den färdigkokta pastan direkt i svampen, toppa eventuellt med fint skuren gräslök.
Servera genast, gärna med generöst med färskriven parmesanost.

Veckans vego: Pasta med ugnsrostad tomat

Ibland är den enklaste av rätter också den godaste. Så är fallet med de här ugnsrostade tomaterna som kan serveras till ungefär allt, men som blir en hel måltid tillsammans med pasta. Annars är de goda på/till bröd, som en del av en ljummen sallad eller i en så kallad bowl av valfritt slag.

Ugnsrostade tomater med pasta

500 g små tomater
1 liten lök
olivolja
salt, peppar
valfri örtkrydda

Sätt ugnen på 225℃. Skölj tomaterna, dela dem om de är stora. (Det funkar bra med vanliga stora tomater också, då brukar jag skiva dem.) Skala och skiva löken tunt.
Blanda tomater och lök med en skvätt olivolja, salt och peppar och valfri örtkrydda i en ugnssäker form. En av mina favoritkombinationer att krydda med är att mortla rosmarin och timjan. Använder du färska örtkryddor som är mjuka, så tillsätt dem först när tomaterna kommer ut ut ugnen så att de inte blir brända.
Sätt in tomaterna i varm ugn, 15-20 minuter (eller mer) tills de fått rejält med färg och släppt ifrån sig vätska.
Under tiden brukar jag koka pastan, och här rekommenderar jag en kort pasta.
Servera med grönsaker och kanske lite fetaost som här, eller riv över parmesan. Eller varför inte både ock? En klick pesto skulle säkert inte heller sitt fel till.

Det här är en sådan rätt som kan varieras i det oändliga (nästan) beroende på hur du väljer att krydda dem. Chili till exempel, om du vill ha lite hetta. 

Hela vitlöksklyftor som får rosta med är gott, men var ingenting jag hade med just den här gången. Löken kan hoppas över eller plussas på som du vill. Personligen älskar jag schalottenlök till just den här rätten, men om det inte finns hemma funkar det med vilken löksort som helst.

(För ickevegetarianer kan den även kombineras med knaperstekt bacon eller lite kyckling. Som Chilipojken fick med sig resterna i en lunchlåda dagen därpå.)

Mozzarellapasta

Senast jag skev om min mat under en dag, så hade familjen lagat ett nytt pastarecept. Jag har tänkt på det ganska mycket sedan dess, och känner att det kanske snart är dags för en repris. 
Receptet hade jag skrivit upp någon gång för länge sedan, och hittades när jag rensade bland kokböcker och recept som en del i min vårstädning. Det blev lite som en varm pastasallad caprese, och caprese är ju gott det med. 

Mozzarellapasta

valfri pasta av valfri mängd
1 stånd broccoli (250 g)
1 frp mozzarella (125 g)
1 ask körsbärstomater (250 g)

1 msk olivolja

färsk basilika

salt, peppar

Koka pastan enligt anvisningar på förpackningen. Skär broccolin i buketter och stammen i bitar, skär bort den hårda änden och det grova skalet först. Låt broccolin koka med pastan när det återstår 2-3 minuter.
Blanda tärnad mozzarella med halverade körsbärstomater, olivolja och basilika. Smaka av med salt och peppar. 
Häll av pastan och broccolin när det kokat klart, och häll ner i mozzarella- och tomatblandningen. Rör om och servera.

Vi åt vår med salladsblad och oliver och rev över extra parmesan. Vi funderade på om det skulle bli ännu godare om vi hade fräst tomaterna och broccolin i lite olja och vitlök. Så nästa gång vi gör det här (snart hoppas jag) är det kanske den metoden vi prövar då.

Hallonkräm

Min mamma har en tvål i sitt badrum som doftar himmelskt gott av hallon. Så pass gott att jag var "tvungen" att köpa mig en likadan. Problemet med denna hallondoftande lilla grej är dock att jag vid handtvätt alltid blir sugen på något med hallonsmak. Hallonbåtar, hallonsoda, hallonsnören, hallonsylt, hallonmuffins - ja, ni fattar. 
Häromdagen stod jag som bäst och fick denna hallondoft i näsan när jag flämtade till, tittade upp på min egen spegelbild och utbrast till densamma: "Oh! Hallonkräm!"
Och hallon har jag i frysen (från egna buskar) så det var snabbt gjort.

Hallonkräm, 2 portioner

2 dl hallon
½ dl socker (eller mer om du vill ha sötare kräm)
2 dl vatten
1½ msk potatismjöl

Lägg hallon och socker i en kastrull och låt koka upp så att sockret löser sig. 
Rör ut potatismjölet i vattnet tills det är klumpfritt, och häll ner det i hallonblandningen i en fin stråle under omrörning. Rör om och låt krämen koka upp och tjockna. 

Ta av från värmen och låt krämen svalna.

Första dagen åt jag krämen som mellis med hackade mandlar och en liten skvätt grädde. Dagen efter blev den frukost tillsammans med granola och ännu lite grädde. 
Som barn (och som vuxen också) kunde jag sleva i mig köpt hallonkräm från tetra och då nästan alltid med mjölk. Och den är så klart god, men min är mycket godare.

Veckans vego: Pizza

Numera är veckans vego lite missvisande i det här huset. Vi äter vegetariskt majoriteten av veckans måltider, och mer lär det säkert bli nu när E blivit vegetarian. Ofta försöker vi anpassa så det är lätt att fösa in ett vegetariskt alternativ när vi andra äter kött. Som i helgen, när vi åt hemlagad pizza. Vi brukar göra pizzor på en hel plåt om vi "delar" på mitten och alla får en halv plåt var att bestämma över. E ville inte gärna att det skulle vara kött på hennes pizzaplåt, så hon och jag gjorde en vegetarisk pizza och husets gossar gjorde en med kött. Sedan var jag lite busig och bestämde mig för en vit pizza. För ibland kan jag tycka att det där med tomatsås på pizza är lite tradigt.

Pizzadeg kan köpas färdig i butik, eller så gör du din egen. E har frikostligt odlat sitt intresse att baka det här året, och i det ingår att vi inte "får" köpa färdig deg längre. Inte för att jag saknar pizzakiten när hon gör så god deg. 

Pizzadeg till fyra pizzor (eller två plåtar)

25 g jäst
2,5 dl fingervarmt vatten
400 g (7 dl) vetemjöl special
1 tsk salt

Lös upp jästen i 1/4 dl av vattnet. Tillsätt ca 2 msk av mjölet och rör ut till en jämn smet. Täck över den och låt den jäsa 30 minuter.
Stjälp upp mjölet på ren bakbänk. Gör en djup krater i mjölhögen och häll i startdegen, saltet och resten av vattnet. Arbeta försiktigt samman (med väl mjölade händer) till en smidig deg. Knåda väl i ca 10 minuter. Forma degen i 4 lika stora bollar. Låt dem jäsa under bakduk i 2 timmar, tills de jäst till dubbel storlek.
Knåda varje degboll några minuter och forma den sedan till en pizza. Avsluta med att trycka med knogarna runtom kanten på pizzan, cirka 2 cm innanför, för att bilda en upphöjd kant. Nu är pizzan redo för sin fyllning.

E gjorde en pizzasås på en burk finkrossade tomater, lite vitlök, salt och peppar och oregano. Om den känns för bitig går det bra att mixa den slätare med en stavmixer. 
Jag använde som sagt inte tomatsås alls, utan penslade istället min halva med olivolja. Sedan toppade jag min del med tunt skivad rå potatis (på mandolin), champinjoner, skivad rödlök, oliver, persilja, ananas och peppar. Samt så klart ost och mozzarella. Nästa gång vi gör pizza ska jag ha färre pålägg, lägga potatisen överst så att den blir krispigare och för all del inte glömma att salta... Går att göra i efterhand, men ändå. Hade ju varit kul om jag kom ihåg den lilla detaljen.
E toppade sin halva med tomatsås, champinjoner, lök, oliver, pesto, ananas, tomat, persilja, ost, mozzarella. Jag tror det var allt. Hon kallade sin pizza för en dumpster pizza. 

Grädda pizzan på hög värme, minst 250 grader, cirka 10 minuter tills den får fin färg. Håll koll, för det kan gå fort ibland.

Dal tadka

Förra veckan fick vi en vegetarian i huset. Det var E som bestämde sig för att hon inte ville "äta ett liv". Tråkigt nog var vi inte riktigt beredda på det, så vi hade inte laddat upp med vegoalternativ när vi andra äter kött, men det löste vi med alla våra vegokokböcker och att vi faktiskt blivit lite bra på att laga vegetarisk mat i det här huset. 

Bland de nya recepten vi lagar finns denna Dal, receptet kommer i original från Rainbow Plant Life och följer du hennes milslånga inlägg med receptet finns det massor av alternativ på smaksättning med mera. Dal betyder egentligen "linser", kort och gott, men här förknippas ordet snarare med en linsgryta. Så här gör jag den här goda grytan, baserad på Nishas genuint indiska recept. Och ja, det är till och med veganskt.

Dal tadka

200 g röda linser

rapsolja

1 gul lök

4 vitlöksklyftor

1 tumsstor bit färsk ingefära

1 krm cayennepeppar

1 tsk curry

1/4 tsk gurkmeja

1 tsk garam masala

6-8 dl vatten

salt, svartpeppar

1 burk/tetra krossade tomater

Kontrollera att linserna inte råkar innehålla någon liten sten. Skölj dem och lägg dem sedan i blöt i kallt vatten i 15 minuter. Låt dem sedan rinna av.

Förbered under tiden resten av ingredienserna. Mät upp kryddorna. Hacka löken fint. Hacka vitlöken. Hacka eller riv ingefäran, det ska bli ungefär en matsked.

Hetta upp olja i en gryta. När den skimrar, tillsätt löken och en nypa salt och låt det fräsa till löken mjuknat, cirka 5 minuter.

Tillsätt vitlök och ingefära och låt det steka med ungefär en minut, tills vitlöken börjar ta färg. Tillsätt då de torkade kryddorna och rör om så att all lök täcks med kryddorna. 

Häll på cirka 5 dl vatten och skrapa noga i botten på grytan så att alla godbitar kommer med.

Tillsätt linserna, salta och peppra efter smak. Rör om och låt det koka upp, sänk sedan värmen och koka under ett lock på glänt tills linserna är klara, cirka 20 minuter. Späd med mer vatten vid behov.

När linserna blivit mjuka, tillsätt de krossade tomaterna och låt koka ytterligare 5 minuter, eller tills tomaterna kokat sönder något.

Vill du ha en krämigare dal kan du mixa delar av den med en mixerstav, men inte allt.

Och nu till det som tar den här Dalen från god till fantastisk.

Tadka

1 - 2 msk kokos- eller rapsolja

1 tsk senapsfrön

½ tsk kumminfrön

2 klyftor vitlök, tunt skivade alternativt 1 tunt skivad shalottenlök

½ tsk chiliflakes

Hetta upp oljan i en liten kastrull. Häll först i senapsfrön, när de börjar poppa följ upp med resten av kryddorna. Håll oljan i rörelse och låt kryddorna smaksätta oljan i ungefär en minut, kanske en och en halv. Se upp så inget bränns! Häll oljan direkt i Dalen och rör om. 

Servera med ris eller bröd, och grönsaker.

I originalreceptet igår färsk koriander, men eftersom alla i familjen inte gillar det så tillsatt jag det efteråt i min portion. 

Det blir ganska mycket Dal av det här receptet. Det räckte till fyra personer både till middag och till lunch dagen därpå.

Jag rekommenderar en titt in på Nishas recept, särskilt gällande tadkan. Jag gör inte min som hon gör sin, utan använder mig av ett par av hennes föreslagna ersättningar. Och det finns många alternativ där, beroende på vad du har hemma och tycker om. 

Äppelcrisp

Ibland går det i vågor, det där vad jag vill äta till frukost. Just nu är favoriten något jag kallar för äppelcrisp. Ett sorts mellanting av granola och äppelpaj.

Äppelcrisp, 1 portion

1 äpple
smör
ca 10 sötmandlar
1 msk kokos
½ dl havregryn
1 msk honung
kanel

Tärna äpplet. Det behöver inte skalas, men gillar du inte äppelskal så gör du som du vill.
Stek äpplet i lite smör (eller olja) på medelvärme tills det mjuknar något. Jag gillar när det får lite brynta bitar, men det där är, som vanligt, upp till dig.
Hacka mandeln och blanda ner det, samt riven kokos, havregryn och honung. Tillsätt så mycket kanel som du vill ha.
Låt alltsammans bli varmt och aningen krispigt.
Servera gärna med yoghurt, med vaniljyoghurt blir det väldigt likt att äta äppelpaj till frukost. Just saying.

Idag åt jag gröt till frukost, men det här ligger bra till för att bli frukost i morgon. Jag har ju äpplen i fruktskålen...

Veckans vego: Broccolisoppa

Det är sällan populärt när jag gör soppa här hemma. Antingen är den för bitig eller för slät. Det enda som går hem är diverse köttsoppor, men sådant passar inte riktigt en vegetarisk dag. Eftersom de innehåller kött...
Men jag var sugen på broccolisoppa och hade en massa broccoli i frysen, så jag fjäskade till det lite med karamelliserad lök och ost. Det funkade väl rätt så bra, även om jag råkade mixa soppan lite för slät för viss individers smak.

Broccolisoppa med karamelliserad lök och ost

1 gul lök
olivolja
400 g fryst broccoli (eller motsvarande mängd färsk)
2 msk grönsaksbuljongpulver eller två grönsaksbuljongtärningar
9 dl vatten
1 tsk torkad timjan
1 dl creme fraishe
2 dl riven ost
salt, peppar

Hacka löken ganska fint. Värm oljan i en kastrull och låt löken fräsa i den på ganska låg värme tills den blivit karamelliserad, rör om ofta. Det brukar ta 7-10 minuter, tillsätt mer olja eller lite vatten om det börjar fastna i kastrullen.
Tillsätt buljong, broccoli, timjan och vatten och låt koka tills broccolin mjuknat. Tillsätt då creme fraishe och mixa soppan till önskad släthet. Låt den koka upp igen. Ta soppan från värmen och rör ner osten tills den smält. Smaka av med salt och peppar och servera.

Toppa gärna soppan med frön och servera ett gott bröd till. Här är det pumpakärnor, solrosfrön, sesamfrön, lite svartpeppar och en ringel olivolja som fick försköna soppan när jag åt den till lunch dagen efter.

Gör soppan vegansk genom att ersätta creme fraishen med ett vegoalternativ, och hoppa över osten.

Veckans vego: Lasagne

För några veckor sedan vid middagsbordet sade E att hon tycker att vi äter för mycket kött. Jag håller kanske inte med, men så äter jag vegetariska luncher nästan varje dag och det antar jag att hon inte gör i skolan. Dessutom äter vi sedan något år vego till middag här hemma minst två gånger i veckan. Men vi tog den diskussionen där och då och hela familjen gick med på att öka vegomatsintaget till tre middagar i veckan, som minst. Och jag bad dem då om hjälp att komma fram till vad de där vegetariska middagarna ska bestå av, för det är inte alltid lätt att laga vego när de påstår att det finns så mycket de inte tycker om. Som bönor, till exempel...

Ett av förslagen var då lasagne, och det kan en ju laga till på ungefär hur många sätt som helst. Som den här ganska fuskiga varianten där vi gjorde slut på diverse saker i kylen, och använde oss av en och annan genväg. Jag fick en liten bit kvar till lunch dagen därpå också, lyllo mig. Den kanske inte ser så märkvärdig ut på bild, men den smakade underbart.

Grönsakslasagne à la skåpsrensning

ca 12 lasagneplattor
1 burk färdig pastasås
1 tetra färdig ostsås
1½ liter blandade grönsaker
salt, peppar, oregano
riven ost

Just precis den här gången hade jag två överblivna burkar med pizzasås i kylen som jag ville göra av med. Vi köper oftast pizzakit när vi gör pizza, för vi är bekväma av oss på det sättet, men mänden sås som skickas med är lite överdriven så vi får alltid en massa över. Annars kan en så klart köpa en annan god pastasås, eller göra en god tomatsås själv - det är inte värst svårt. Men - pizzasåsen var här en av våra genvägar.
Den andra genvägen var en förpackning färdig ostsås. Bechamél i all ära, men jag tycker att det är trist att göra själv, och dessutom har Kelda en variant med fyra ostar som jag gillar, så...
Grönsakerna kan en ta lite vad som helst som finns hemma i kylen. I det här fallet hade jag en stor lök, en paprika, en zucchini och ett gäng morötter. Jag hackade ner allt i ganska små bitar och rev morötterna grovt.
Fräs sedan alla grönsakerna i lite olja tills de blir mjuka. Salta och peppra och krydda med till exempel oregano. Vi älskar timjan i det här huset så det åkte också i. Tillsätt tomatsås (eller finkrossade tomater och krydda lite extra) samt lite vatten (1-2 dl brukar bli bra) och koka ihop såsen. Smaka av den, ibland kan jag behöva ha i lite socker om det är för syrligt, eller lite balsamvinäger om det känns för sött. Eller lite av båda bara för att det är gott.
Smörj en lasagneform. Lägg lite ostsås i botten och varva sedan lasagneplattor och grönsakssås. Avsluta med ett lager lasagneplattor som toppas med resten av ostsåsen (som alltså bara är underst och överst) samt riven ost. Se noga till så att alla lasagneplattor är täckta, annars blir de inte mjuka i ugnen.
Tillaga lasagnen enligt anvisningar på lasagneförpackningen. I mitt fall 200° varm ugn i 25 minuter. Lasagnen ska ha fått fin färg och plattorna ska bli mjuka.
Låt lasagnen svalna något, 5 - 10 minuter, så blir den lättare att skära i fina bitar. Samt att du inte bränner dig lika lätt.
Servera gärna med extra grönsaker. Oliver är väldigt gott till.

Tartarsås

Idag åt jag upp det sista av söndagsmiddagens sås på lite rostat bröd, och jag längtar redan till nästa gång jag gör tartarsås. För egentligen är det kanske mer en röra än en sås, och den funkar till mycket. Till fisk, till panerad ost (låter konstigt, smakar underbart), på bröd, som fyllning i en bakad potatis. Jag tror nog att endast fantasin sätter gränser här, men generellt tror jag att tartarsås passar bäst till fisk, skaldjur och vegetariska rätter.
Sa jag att det är gott?

Tartarsås

½ liten lök, eller 1 shalottenlök
2 msk kapris
6-8 cornichoner (eller motsvarande mängd inlagd gurka)
1 dl majonnäs
2 dl creme fraishe
salt, svartpeppar
persilja

Hacka löken mycket fint. Godast blir det med shalottenlök, men det har jag inte alltid hemma, så det är tur att det funkar med vanlig gul lök också. Hacka kapris och cornichon mycket smått. Blanda allt det hackade med majonnäs och creme fraishe, smaka av med salt och peppar och rör ner hackad persilja efter smak.
Gör helst såsen en stund i förväg så att smakerna hinner "gifta sig" med varandra.

På bilden ses tartarsåsen i sällskap med panerad torskfilé, ugnspotatis och grönsaker.

Fredagsmys: Blomkålspizza

Ingen fara. Jag har inte gått emot mina egna principer och börjat äta glutenfritt utan att vara glutenöverkänslig, jag har svårt att förstå nyttan med att sluta äta något som är gott bara för att det är trendigt. Som pizza.
Enda anledningen till att jag valde att göra en glutenfri pizzabotten är denna: jag hade ett halvt blomkålshuvud som höll på att bli mindre kul, och jag ville äta det. Men jag var inte sugen på att göra hot "wings" eller blomkålssoppa. Så jag testade blomkålspizza. Ganska lätt att göra, smakade som pizza fast med en hint av blomkål.

Blomkålspizza

½ litet blomkålshuvud
1 ägg
1 msk mandelmjöl (eller annat mjöl om du vill det)
salt, peppar

Bryt blomkålshuvudet i mindre bitar och mixa det sedan ganska fint i en matberedare (eller riv det på rivjärn). Häll blomkålen i en mikrosäker skål och mikra den på full effekt 3-4 minuter, låt svalna något och krama sedan ur så mycket vätska som möjligt.
Blanda blomkålen med ägg, mandelmjöl och salt och peppar efter smak. Bred ut smeten ganska tunt på bakpappersklädd plåt.
Förgrädda pizzabottnen i 200 grader varm ugn, 10-15 minuter eller tills den börjar bli gyllene.

Toppa pizzan med vad du vill. Jag hade pizzasås, stavar av Onsalakorv, schalottenlök och ringar av padronchili på min, samt ost.
Grädda pizzan, fortfarande på 200 grader, ytterligare 10-15 minuter, tills osten smält och fått fin färg.

Botten blir inte som en vanlig pizza, så klart. Den här upplevde jag som lite sladdrigare och seg på något vis. Inte obehaglig att äta, men annorlunda.
Nästa gång tror jag att jag ska testa att använda undervärmen i ugnen, för att få en krispigare botten. Det är ju det här med att lära sig den nya spisen och ugnen också...

Angående storleken på den här pizzan så var min första tanke att jag troligen inte skulle orka hela på en gång, men se det gjorde jag! Bottnen var i mitt fall ganska tunn, och jag hade inte heller tjockt med fyllning på, så det här var absolut en lagom pizza för en hungrig person. Receptet går såklart att dubbla, och så skulle jag gissa att det räcker till 3-4 personer, beroende på hungernivå och om det serveras något annat till, som en smarrig sallad.

Meatless Monday: Chili

Idag åt vi chili till middag. Jättegott tyckte samtliga utom E som inte tycker om bönor. Alla kan ju inte vara nöjda med maten alla dagar, så är det. Hon åt sig mätt på annat istället. Bara en smakar så, har vi alltid sagt i vår familj, och det gjorde hon.

I varje fall åt vi chili, enligt ett nytt recept som jag hittade för att jag följer Food52 på YouTube. Min mobil vill inte bli kompis med min dator, så jag kunde inte tanka över bilden jag tog på maten, men så här såg den ut på Instagram, och originalreceptet hittar ni här. Jag har gjort om det till svenska precis som jag brukar.

Chili på bönor

30 + 30 + 30 g smör (helst osaltat)
salt efter smak
2 burkar bönor (jag använde cannellinibönor)
2 ½ msk chilipeppar (eller dito pulver)
1 stor gul lök, finhackad
4-5 gröna padronchilis, eller 1 grön paprika, finhackade
1 burk hela tomater
2-3 dl vatten

Skölj en burk med bönor och hacka dem grovt. Smält 30 g smör i en stor gryta på den högre skalan av medelvärme. När den smält och börjar dofta lite nötigt, tillsätt de hackade bönorna och låt dem sedan vara. Stek dem tills de blir krispiga, ungefär 6 minuter, lägg sedan över dem på en tallrik och salta dem.
I samma gryta, utan att diska ur den, smält nästa 30 gram smör. När det precis smält, häll i chilipeppar och stek den i 30 sekunder - se upp så det inte bränns. Tillsätt lök, padronchili och en stor nypa salt. Rör om så att allt täcks av kryddsmöret, sänk sedan värmen och låt löken och chilin steka mjuk. Rör om ofta och tillsätt vatten vid behov så att inget bränns fast. Låt det ta tid, 10 - 15 minuter eller så.
Skölj under tiden den andra burken med bönor.
Tillsätt de hela tomaterna, krossa dem lite med en sked. Tillsätt vatten, hela bönor och krispiga bönor, ännu en stor nypa salt och resterande 30 gram smör.
Låt koka på medelvärme ungefär 15 minuter till. Smaka av med salt.

Servera med ett gott bröd, och låt var och en toppa sin chili med creme fraishe eller gräddfil, gräslök (eller salladslök) samt riven ost.

Smaklig spis!

Inlagd

Om en har en morot eller flera som börjar se lite ledsen ut, så kan en med fördel pickla den. Det gjorde jag igår, och idag blev det uppätet. Dels som en del av min lunch, som synes här ovan, och dels som en del av middagen, som bestod av en vegetarisk poké bowl, enligt recept/förslag i "Megavego" (min vegetariska kokboksbibel). Lite samma sak, kan tyckas, men så kan det vara om skåpen är tomma - då får en äta det som finns att finna. (Nu har vi precis kommit hem från affären och skåpen är påfyllda.)
Men pickad morot alltså. Eller picklad vilken grönsak som helst, på ett ungefär, även om rödlöken är picklad efter ett annat recept som jag delat med mig av här. Och ja - jag hade på sås efter att jag tog bilderna.

Inläggningslag 1-2-3

1 del ättika 12%
2 delar socker
3 delar vatten

Koka upp lagen, häll den över vald grönsak som väntar i burk med tättslutande lock. Låt svalna och förvara sedan i kyl. Hårda grönsaker behöver ett drygt dygn för att mogna, mjukare kan ätas efter någon timme.
Jag gjorde långa strimlor av moroten med vanlig potatisskalare. Plättlätt, men ser fancy schmancy ut.