En veckas luncher

Eftersom jag 99% av tiden äter mina luncher hemma, så händer det att fantasin tryter ganska så rejält med vad jag ska äta. Jag är inte en sådan där lunch-prep-människa, för jag tycker blotta tanken på att äta samma sak dag efetr dag känns jättetråkig. Jag äter inte ens frukost så, till skillnad från många andra jag känner. Ingrediens-prep är en annan sak, och här känner jag mig mer lockad. Men händer det någonsin? Nej. Eller... Någon enstaka gång i kvartalet möjligen.
Så. För att inspirera mig själv, och kanske någon annan, bestämde jag mig för att hyfsat någorlunda sådär anstränga mig lite extra med luncherna under en vecka. Då såg det ut så här.

Måndag. 
Risbowl. Hade ris över från dagen innan och hade fårr för mig att göra både picklad lök och vitkål/morotssallad. Ett gäng sojabönor (edamame) och ett stekt ägg på toppen. Och efter att fotot tagits rörde jag så klart runt alltsammans till en salig röra. Det var fint en stund i varje fall. Jag hade en flaska soja stående bredvid också, om jag ville ha det lite extra såsigt, men just den här gången blev det inget med det.

Tisdag.
Att lunchen är någon form av rester tillhör inte direkt ovanligheterna. Här hade vi ätit pasta med kronärtskocka, citron och brynt smör dagen innan, och det fanns kvar till mig dagen efter. Vatten i glaset, alltid.

Onsdag.
Mer rester. Här är det fläskpannkaka. Äts så klart med lingonsylt och morot, som jag var alldeles för lat för att riva.

Torsdag.
Jag hittade en liten bytta med köttfärssås i frysen, som jag värmde i mikron. Till det pasta, massor av riven ost och grönsaker. Det der ut att vara vitkålssallad, rödlök, olover och gurka.

Fredag. 

Eftersom jag kokade alldeles för mycket pasta dagen innan så bestämde jag mig för att göra en variant av mac & cheese. Serverade ett äpple bredvid. Blev så mätt att jag faktiskt inte orkade äta allt, så här blev det tyvärr lite matsvinn.

Lördag.
Genvägarnas genväg. Varma koppen kan serveras i tallrik också, så känns det lite mer som en riktig lunch än något framstressat. Det här är redd grönsakssoppa. Serveras med gott bröd, och ett äpple som efterrrätt.

Söndag. 
Det är inte fortfarande samma vitkåls- och morotssallad. Jag gjorde den två gånger den här veckan. Vi hade ocks haft pizzakväll dagen innan, och resterna från det blev lunch dagen efter.
Ja, det är en Hawaii. Jag gillar ananas på pizza. Jag förstår inte riktigt ilskan mot ananas på pizza. Vill du inte ha det så ät det inte. Vill du inte servera det så ha det inte på din meny. Vi pratar om en bit bröd med olika toppings på, som värmts i ugn. En glorifierad varm macka. Det är ingen som ilsknar till över smörgåspålägg, så jag förstår inte grejen. Slut på gnäll.

Dagens lunch

Här det bara jag som har större problem med att hitta på lunchmat än kvällsmat? Har jag inga rester i kylen (eller frysen) så är det som att hjärnan liksom bara stannar. Och efter ett tag blir man trött på pasta med köttbullar, nudlar, omelett. Det är då det är dags att göra en lunchmacka.

En lunchmacka kan se ut lite hur som helt, men gärna vara roligare än bara en ostskiva eller två. Idag hade jag hembakat bröd (bakar nästan allt bröd själv). På det smör och majonnäs, skivat ägg, picklad rödlök, salt och peppar. På den andra lufttorkad skinka (Parma, men inte) lite smörgåsgurka och balsamicocreme. Vid sidan en liten hög chips och så ett äpple till efterrätt. Är så pass mätt nu.

Men jag har även ätit grilled cheese med äpple, bagel med färskost och kallrökt lax, wraps med falafel, macka med baguetteröra från ICA (kyckling och curry), varma mackor med skinka, grillmacka med allt jag hittar i kylen, BLT och även lyxat till det med räkmacka någon gång. Ibland är det bara fantasin som sätter gränser. Och tillgången på råvaror. Man tager vad man haver, och så där.
Och nu ska jag fundera på vad det blir till lunch imorgon, om jag inte får rester från kvällsmaten.

Veckans vego: Grekisk plåt

Det här receptet har sitt ursprung på ICA och hittas lätt i deras receptarkiv. Då innehåller det dock lammkorv, och vet ni hur ofta jag äter lamm? Just det - aldrig. Man kan så klart använda annan korv också, men det har jag heller aldrig gjort. Jag håller receptet vegetariskt, och har en lite annan metod än i originalet. Så här gör jag.

 Grekisk plåt

500 g potatis
1 förpackning kokta kikärter
oliver efter smak, urkärnade
(Haricot vertes)
olivolja
2 tsk torkad oregano
½ tsk salt
1 rödlök
2 vanliga tomater, eller motsvarande mängd småtomater
150 g fetaost

Värm ugnen till 225℃.
Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Skölj kikärterna och torka dem (hyfsat) torra med hushållspapper. Blanda potatis, kikärter, oliver, olja, oregano och salt på en plåt och ställ in i ugnen 15 minuter.
Senast hade vi även i haricot vertes, eller gröna bönor, eftersom vi hade skördat de sista några dagar tidigare. Det brukar vi inte ha med andra ord, men det blev gott. De fick följa med in samtidigt som potatisen.
Skala löken och skiva den tunt. Tärna tomaterna, eller halvera körsbärstomater.
När 15 minuter gått, ta ut plåten och rör ner lök, tomat och smulad fetaost. Ställ in i ugnen 10 minuter till, eller tills potatisen är klar och allt fått fin färg.

Ät som den är, eller servera med tzatziki till.
God även i lunchlåda dagen efter. Som jag ätit den idag.

Cevapi

För massor av år sedan skrev jag ett inlägg om Cevapcici där jag gissade att den äkta varan var en bra bit från mitt försvenskade recept. Jag hade rätt. För nu har jag en människa i min närhet från ett cevapciciland, då E:s pojkvän har sina rötter i Bosnien. Mycket gott han har öppnat mina ögon för, och cevapi (inget -cici) är en av dem. Busenkelt skulle det visa sig, när hans moster var snäll nog att dela med sig att sitt recept. 

Cevapi

1 kg nötfärs (eller annan färs, lamm är vanligt)
1 liten klyfta vitlök
1 tsk salt
1 tsk bikarbonat
peppar

Hacka vitlöken så fint det går, helst riv eller mosa den. Blanda allt till en smidig färs, går lättast med händerna. Smaka helst av färsen.
Låt färsen vila kallt i kylskåp över natten, eller minst 6 timmar.
Forma färsen till järpar. Stek i stekpanna med lite olja, eller olja dem och grilla. Det sistnämnda blir allra godast. (Funkar med en grillolja för extra smak om man vill.)
Servera med bröd, creme fraishe eller kajmak och grönsaker. Lök är vanligt till, men oftast inte med när jag gör själv.

Tiramisu overnight oats

Tiramisu kan mycket möjligt vara en av världens godaste efterrätter. E gör en helt fantastiskt god Tiramisu som hon blivit ombedd både en och två gånger att göra för vissa kalas. Men om man inte gillar kaffesmak alls lämnar Tiramisu lite att önska, så klart.
Det är inte E som kommit på att man kan göra Tiramisu som overnight oats, utan jag ramlade på en video på YouTube och var "tvungen" att testa själv. 

Tiramisu overnight oats

1½ dl havregryn
1 tsk chiafrön
½ msk kakao

1 shot espresso (eller motsvarande kallt kaffe)
+ mjölk så att det blir 1½ dl
½ tsk vaniljsocker
2 msk lönnsirap

Blanda allt i en skål och kyl över natten. Det går bra att stanna här, eller så gör man också en yoghurtblandning att varva med så det liknar Tiramisu ännu mer. Den behöver man inte göra i förväg, men det gör jag oftast ändå.

Yoghurtlager

½ dl naturell yoghurt
3/4 msk lönnsirap
1/4 tsk vaniljsocker

Blanda allt (eller använd bara vaniljyoghurt).
Varva overnight oats med yoghurt. Pudra över kakao. Ät efterrätt till frukost.

"Maträtternas historia" av Ted Wärnåker

Bland årets bokreafynd fanns det inte bara romaner, utan också en och annan faktabok. Som en historiebok om mat. Och eftersom jag gillar både historia och mat, ville jag så klart läsa den.

Bildkälla The StoryGraph

Boken innehåller precis det som man kan ana av titeln. I alfabetisk ordning presenteras historian bakom olika maträtter, från bearnaisesås till Wallenbergare. Det är troliga ursprung, kuriosa, presentation av kockar och namngivare till rätterna, och även en del myth busting kring vissa saker som man kanske benhårt trodde på en viss version av. Ibland finns det flera som tar åt sig äran för en maträtt, särskilt om den blivit riktigt populär.
Varje maträtt inleds med en beskrivning av dess ingredienser, men recept finns inte med här. Blir man sugen på något får man alltså själv leta reda på ett recept.
Boken är lättläst och snabbläst och bläddervänlig. Kanske inte en bok för alla, men jag med mina nischade intressen uppskatta den. 

Mitt betyg på "Maträtternas historia" blev 3/5.

Grytbröd

De senaste åren har jag följt Becky på YouTube. Hon gör främst videos om trädgård och mat, och ofta gör hon ett no-knead bread. Efter att ha sett henne göra det där brödet massor av gånger, bestämde jag mig för att försöka göra om det till ett recept som passar mig, och efter att ha knepat och trixat några gånger så tror jag att jag fått till det.

Beckys grytbröd (på svenska)

5 gram jäst
3,5 dl vatten
1 tsk salt (helst utan jod)
450 - 500 gram vetemjöl

Lös jästen i vattnet. Blanda övriga ingredienser till en deg utan torra partier, den kan dock vara lite klumpig.
Lägg degen i ganska stor bunke, täck med platsfolie och låt den jäsa i rumstemperatur 12 - 18 timmar.

Häll upp degen på en mjölad bakbänk. Dra ut degens kanter och vik in dem mot mitten, gör detta tills en smidig boll formats. Klä en skål med bakplåtspapper som mjölas lätt. Lägg ner degbollen, strö över lite mjöl, och låt den jäsa övertäckt ca 30 minuter.

Ställ en ungssäker gryta med lock i ugnen, och värm ugnen till 230℃. När brödet jäst klart och ugn och gryta är varma, lägg försiktigt ner degen i den heta grytan. Skåra brödet.
Grädda i 30 minuter med locket på, ta sedan av locket och grädda i 15 minuter utan lock, eller tills brödet fått vacker färg, låter ihåligt när du knackar på det och/eller nått en innertemperatur på 96-98℃.
Låt brödet kallna på galler innan det skärs upp och avnjuts. Under duk för mjukare skorpa, utan för mer knaper.

Fredagsmys: Kycklingköttbullar (med ris och sötsur sås)

Kycklingköttbullar med en hint av det östasiatiska köket är aldrig fel. Jag har ett recept jag gärna använder (om än inte värst ofta), som går att piffa vidare med på flera olika sätt. Och bara för att vi den här gången åt dem med ris och sötsur sås behöver ingen annan göra det. Funderar på om det inte är dags igen ganska snart för en omgång, så att jag har något kul att göra köttbullsmackor med. Till exempel.
De kanske inte ser jätteroliga ut på bild, särskilt som jag hade börjar äta redan, men gott är det.

Asiatiska köttbullar

500 g kycklingfärs (eller annan färs, så klart)
1 fint hackad lök, eller liknande mängd finhackad salladslök
1 dl (panko)ströbröd
1 ägg
1,5 msk hoisinsås
1-2 msk sriracha, eller efter smak
1 tsk riven färsk ingefära
2 klyftor vitlök, finhackad eller riven
salt, peppar

Blanda alla ingrdienser till en slät smet. Forma köttbullar och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.
Stek köttbullarna i 200℃ 25-30 minuter.

Ät antigen precis som de är, eller pensla dem med lite hoisinsås när de kommer ut ur ugnen. 
Eller - gör en smarrig sås, ta en del av såsen och blanda med köttbullarna i en skål, och servera med resten av såsen. Precis så gjorde vi, den här gången med en sötsur sås. Receptet hittade jag här, och det smakade okej, men jag tyckte det saknades något och skulle nog ha lite soja eller mer salt om jag gör den igen. Annars var det på vippen att jag gjorde en apelsinsås. Alltså kan du göra precis vad som helst med de här smarriga köttbullarna. Jag har inte experimenterat klart.
Smaklig måltid!

Drömmar

Jag hoppas jag inte mer rubriken lurade någon till att tro att det skulle handla om mina drömmar eller drömtydning nu, för nej - jag har bakat.
Drömmar är en sådan där klassisk småkaka som alltid fanns med på fikabordet när min farmor bjöd på fika. Himla goda små grejer, kanske var hennes chokladdrömmar allra bäst. Vaniljdrömmar var min bästa kompisstorasyster en riktig hejare på, och jag var så glad i hennes drömmar att hon gav mig en hel påse att hänga om halsen när jag tog studenten, istället för en blomma. Poppis på flaket sedan, kan jag lova.
Och sedan bakar jag dem så klart själv, för vem skulle annars göra det? Receptet kommer från bakboken som bör finnas i varje svenskt hem där någon gillar att baka sött -  "Sju sorters kakor". Jag gör dem dock en aning annorlunda än det receptet.

Drömmar

100 gram smör
3 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 dl olja
1 tsk hjorthornssalt
4 dl vetemjöl

Värm ugnen till 150℃.
Låt smöret bli rumsvarmt. Rör det tillsammans med socker och vaniljsocker tills det blivit smidigt. Tillsätt oljan lite i taget, rör noga mellan varje gång.
Bland lite av mjölet med hjorthornssalt och rör ner det i degen. Tillsätt sedan resten av mjölet och forma en deg som påminner lite om play-doh i konsistensen.
Ta upp bitar av degen, ungefär en matsked, och rulla dem till bollar och lägg på en plåt. De behöver lite plats för att kunna sprida ut sig. Receptet ger ungefär 40 - 50 kakor.
Grädda en plåt i taget tills de blivit gyllene, ungefär 20 minuter. Kakorna ska platta till sig och spricka upp.

Grejen med hjorthornssalt är att det inte luktar särskilt mumsigt när det blir varmt, lite åt ammoniakhållet, så tipset är att låta kakorna svalna till rumstemperatur innan du äter dem. De blir ganska spröda och tenderar att smula en del, så gör kakorna i en storlek som lätt går att stoppa in hel i munnen.

Kyckling med äpple och dijonsenap

Det här receptet kommer ursprungligen från Buffé, och handlade om att använda äpplen i maten. På riktigt ansåg de att du kunde palla äpplen till den här rätten, men som fruktträdsinnehavare vill jag bestämt avråda från det. Om jag har mer frukt än vad jag kan göra av med själv så delar jag gärna med mig - om du frågar först.
Nu är det dock vinter, och äpplet den här gången hittades i fruktdisken.

Kyckling med äpple och dijonsenap

1 hel kyckling, eller motsvarande mängd kycklingdelar med ben
3 vitlöksklyftor
4 msk dijonsenap
2 msk japansk soja
2 msk rosmarin (helst hackad färsk, men torkad går bra)

2 msk rapsolja
1 tsk salt, eller efter smak
nymald svartpeppar
1 - 2 äpplen
3/4 dl vatten

Värm ugnen till 200℃.
Dela kycklingen och fläk ut den på en smord långpanna eller större ugnsfast form. Eller lägg ut kycklingdelar, klubbor rekommenderas.
Skala och skiva vitlöken tunt. Blanda vitlök med senap, soja, rosmarin, salt, peppar och olja. Gnid in kycklingen runt om med marinaden.
Kärna ur och skär äpplet i klyftor. Lägg dem runtom kycklingen, häll på vatten. 
Täck formen med folie och ställ in i ugnen ca 45 minuter.
Ta av folien, höj ugnsvärmen till 225℃ och låt kycklingen steka ytterligare 15 - 20 minuter, tills den fått vacker färg.
Servera med ugnsgrönsaker, och en bit bröd eller fler att suga upp såsen med.
Vi hade även lite svamp som behövde användas, som vi stekte med lite smör och vitlök. 

Fredagsmys: Mandelkaka

I år var det vi som var värdar för påskfirandet. Mat, dryck, ägg och godis. Så klart. Och så fika på det. E hade bakat Kärleksmums (som hon kallas Snoddas bara för att reta mig) och jag bakade en kaka med mandel och citron som blev så god. Tur det, eftersom den var lite av en chansning. 
Receptet är inte mitt, utan kommer från Allt om mat.

Mandelkaka 

3 dl mandelmjöl + till formen
1 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

1 citron, skal och saft
2 ägg
2 dl strösocker
1 dl rapsolja (eller annan smakneutral olja)
50 g flagad mandel (en påse)
florsocker till garnering

Smörj en form med löstagbar kant, och bröa den med mandelmjöl. 
Blanda mandelmjöl, vetemjöl och bakpulver i en skål.
Tvätta citronen noga. Riv av det yttersta gula skalet, och pressa citronen i ett glas.
Vispa ägg och socker vitt och pösigt.
Vänd ner mjölblandningen, citronskal, 1 msk citronsaft och olja. Rör om tills allt precis blandats.
Häll smeten i formen och strö över flagad mandel.
Grädda kakan i 175 ℃, nedre delen av ugnen, cirka 25 minuter, prova med en sticka.
Låt kakan kallna.
Pudra över florsocker vid serveringen. God som den är, men ännu godare med en klick grädde till.

Bondkakor

Bland mina fem favoriter på julbordet häromsistens så fanns bondkakor med. Helst ska de bakas av min mamma, för den där mammatouchen är en särskild krydda i sig. Men i år var det jag som bakade bondkakorna. De blev så klart inte lika goda som mammas, men goda ändå.

Bondkakor

5½ dl vetemjöl
2 dl socker
1 msk ljus sirap
1 tsk bikarbonat
1 msk vatten
50 g grovhackad mandel
200 g smör

Lägg mjölet i en hög på bakbordet och gör en fördjupning i mjölhögen. Tillsätt socker, sirap, bikarbonat utrört i vattnet, mandel och smöret skuret i skivor. Hacka ihop till en smidig deg. (Eller dumpa allt i en matberedare (hela mandlar) och låt den stå för hackandet.)
Forma två rullar, ca cm i diameter. Lägg dem i plastfolie och förvara i kylskåpet tills de är kalla, degen håller sig några dagar om du vill göra den i förväg.
Skär rullarna i ½ cm tjocka skivor, och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda kakorna i 200 ℃, mitt i ugnen, 5-7 minuter tills de är gyllengula. 

Veckans vego: Svamp med goda såsen

I min "What I eat in a day"  häromdagen utlovade jag receptet på middagen, en smarrig svamprätt som görs smarrig helt på grund av den smarriga såsen. 
Receptet kommer fån kokboken "Bosh!", men jag har förenklat det en del. Där heter receptet "Såsig shiitakesvamp" (s. 30) men eftersom shiitake ofta är inte billigt direkt, så gör jag den ständigt på champinjoner. Men du tar så klart den svamp du vill och gillar. Efter att ha lagat den här första gången insåg jag att receptet i boken är avsett för 2 personer, så jag gjorde alltså om det en del, för att passa en familj med fyra personer. Sist blev det till och med en lunchlåda över!

Bilden blir tyvärr inte roligare än så här. Det är svårt att fota fina kvällsmatsbilder när det är mörka natta ute.

Såsig svamp med ris

350 g svamp

(1 msk majsstärkelse)
neutral olja

Skiva svampen, inte för tunt. Strö eventuellt över majsstärkelse och blanda så att all svamp täcks. (Jag har bestämt mig för att hoppa över det steget nästa gång jag gör det här, för det tillför ingenting. Det kan bero på att jag inte använder shiitake, så om du vill testa så gör det.)
Hetta upp olja i en panna och stek svampen tills det blir gyllene. Häll upp i en skål och ställ åt sidan.

3 klyftor vitlök
3 cm färsk ingefära
1 msk majsstärkelse
lite vatten
1 msk sesamolja
3 msk farinsocker
8 msk mörk sojasås
4 msk risvinäger
2 tsk sriracha, eller mer om du vill ha mer hetta
salladslök
sesamfrön

Skala och finhacka vitlök och ingefära. Blanda majsstärkelsen med vattnet i en liten skål, det ska precis bli lite rinnigt.
På låg värme, värm sesamoljan tillsammans med vitlöken och ingefäran. Stek tills det börjar bubbla och dofta gott. Strö över farinsocker och rör om ett par minuter så att vitlöken och ingefäran blir karamelliserad. Höj värmen en aning och tillsätt stärkelseblandningen, soja och vinäger, och rör tills såsen tjocknat. Rör ner sriracha.
Häll ner svampen och låt allt bli varmt under några minuter.
Skiva salladslöken fint, strö över salladslök och sesamfrön och servera med ris.

När jag serverade det här i måndags sa E: "Det vore nog jättegott med jordnötter i det här", och hade hon sagt det lite tidigare så hade jag absolut testat det. Nu får det bli nästa gång istället. För jag kommer laga det här många fler gånger. Någon gång kanske jag unnar mig shiitake, till och med.

5 favoriter: Cocktails

Idag drog jag "Fancy drink" som dagens guldkant på tillvaron, och det hade ju varit jättekul. Om det inte vore för att jag har en liten men envis huvudvärk. Sak jag inte gärna gör när jag har en liten med envis huvudvärk - dricker alkohol. (Ingen huvudvärk alls, faktiskt). Det får nog bli en tjusig kaffe, eller en chailatte istället.
Men, så klart börjar tankarna ändå gå till de där tjusiga drinkarna en kan stjälpa i sig. Jagh ar skaffat mig några favoriter genom åren, och här är fem av dem.

Bildkälla Difford's guide

Som ett fan av Bond, James Bond så hamnar såklart en vanlig hederlig Dry Martini på listan. Bond beställer gärna Vodka Martini, men jag föredrar min baserad på gin. Kall. Med oliv.

Bildkälla Receptfavoriter

Xante som syns här på bilden är en päronsmakande konjak som är god att dricka som den är. Eller så blandar en till en Lennart. Smakar som Piggelin, enligt älskade maken, och är farligt lättdrucken. Rikligt med lime och rikligt med is. Drick med sugrör.

Bildkälla Ica

Är Mojito den ultimata sommardrinken? Möjligen. Älskar kombinationen av mynta och lime till romen i den här. Återigen med mycket is. Buslätt att göra virgin också. Uteslut bara romen. 

Bildkälla Dishes delish

Märks det än att jag gillar mina cocktails med citrus? Och gin, för det är så jag föredrar att min Gimlet tillreds. Det går att använda vodka också, men gin är nog min favoritsprit att ha som bas i cocktails.

Bildkälla Epicurious

Sedan förra året har Sidecar seglat upp som en favorit, inte bara för mig, utan för hela familjen. Kan fås med lite citrus på kanten om en vill det, och med eller utan sockrad kant. Jag tycker den är godast med sockrad kant, för en Sidecar är en mycket alkoholstark cocktail, och då bryter sockret av bra mot det. Vi gör den med citron, men apelsin funkar det med. Har jag hört.

Fredagsmys: Foccacia

I min familj älskar nästan alla pasta. Alla utom jag. Där de kan äta det två gånger om dagen sju dagar i veckan, kan jag möjligen tänka mig att äta det två dagar i rad, men allra helst inte. Jag tröttnar, helt enkelt. Då är det skönt att bryta av i pastamonotonin med något annat. Som ris, potatis eller bröd. Mmmm, bröd... Och ett extra gott bröd att baka, som dessutom går rätt så fort att slänga ihop och som kan toppas med ungefär vad som helst, är så klart foccacia. Denna ljuva, fluffiga och varma skapelse, som gör sig allra bäst nybakat, men funkar fint att frysa.

Foccacia

25 g jäst
4 dl vatten
½ dl olivolja
1 tsk salt
1 msk torkade örter
ca 1 liter vetemjöl

Toppa med: oliver, lök, soltorkad tomat, färska örter, ost
flingsalt, olivolja

Smula jästen i en bunke och lös upp den i lite av vattnet. Tillsätt sedan resten av vattnet, olja, salt och örtkrydda (jag brukar mortla saltet med örterna, ofta rosmarin, timjan och basilika). Tillsätt det mesta av mjölet och arbeta till en smidig deg som släpper bunkens kanter.
Låt degen jäsa övertäckt i 40 minuter.
Klä en plåt med bakplåtspapper och stjälp upp degen på den. Platta ut degen till ca 30 x 40 cm. Gör massor av gropar i degen med fingrarna. Tryck ner vald fyllning här. Jag använder oftast oliver, men de var slut så den här gången blev det shalottenlök, men ta det du tycker om eller hoppa över det helt. 
Strö över flingsalt och droppa över olivolja.
Grädda i 250℃ varm ugn ca 15 minuter. 
Låt brödet svalna något och skär det sedan i portionsbitar.

Veckans vego: Cottage pie

Det finns många "eller" med det här inlägget. Som i att vi numera äter vego betydligt oftare än en gång i veckan. Jag skämtade med älskade maken häromdagen att jag skulle kunna kalla det för "veckans kött" i stället, eftersom vi äter vegetariskt majoriteten av veckans dagar numera. 
Sedan är ju inte det här en riktig cottage pie, eftersom en sådan faktiskt innehåller kött, och så gjorde ju inte jag den. Och eftersom vi har en person i huset som inte gillar potatismos, är det här kanske mer en vegetarisk gratäng med potatistäcke. För vi blandar inte någon pajdeg heller... Gott blev det i varje fall. 

Potatis, sallad, tomater och gurka från vår egen trädgård. 

Cottage pie

1 gul lök
2-3 klyftor vitlök

olivolja
5 dl hackade rotsaker (morot, palsternacka, rotselleri var våra val)

1 burk krossade tomater

1 tetra kokta gröna linser

salt, peppar

örtkryddor

några kokta potatisar

2 dl riven ost

25 g smör

Hacka lök och vitlök fint och fräs dem i oljan tills de mjuknar.
Jag hade gjort en soppa några dagar tidigare, och då passade jag på att hacka rotsakerna även till den här pajen. Jag använde morot, rotselleri och palsternacka, som jag skalade och ansade och hackade smått i matberedaren. Välj de rotfrukter och grönsaker som du gillar. Rödbeta kanske. Zucchini. Pumpa. You do you. 
När löken mjuknar, tillsätt grönsakerna och fräs även dem tills de mjuknat något. Tillsätt tomater och sköljda linser. Krydda med salt, peppar och någon god örtkrydda, efter smak. Jag använde oregano, timjan och rosmarin. Låt grönsaksröran koka ihop några minuter.
Häll röran i en smord ugnsfast form. Lägg över potatis som skivats i halvcentimeter tjocka skivor. Toppa med ost, och sist smör som skurits i tunna skivor.
Ugnsbaka i 225℃ i ca 20 minuter, eller tills potatistäcket blivit gyllene.
Servera med en god sallad, och kanske även ett frasigt bröd.

Lite som vanligt så går det så klart att variera även det här receptet. Vill du så gör ett pajskal att bottna med. Bör i så fall förgräddas ungefär 10 minuter innan röran hälls på.
Bara för att jag toppade med skivad potatis behöver inte du göra det. Ett potatismos på toppen är mer i linje med pajens ursprung, blanda då i ost och smör redan i moset, och toppa med det. 
Som sagt - använd de grönsaker du gillar i fyllningen.
Och en cottage pie ska egentligen innehålla kött, och inte linser. I det här fallet nötfärs (till skillnad från Shepherd's pie som innehåller lammkött). Så kan du göra om du vill, men då funkar det så klart inte som veckans vego.

Pasta med brysselkål och olivgremolata

Jag känner som allra mest att jag lyckats med maten en kväll, om barnen uttrycker sitt gillande. Så när ett av dem fortfarande tackar för maten "för att den var så god" flera timmar senare, så känner jag att jag nått fram. Nu var det ingalunda så att jag lagade det här för första gången,men tydligen var det den bästa. 
Egentligen kanske det här är mest ett vinterrecept, i varje fall känns brysselkål väldigt "vinter" för mig, men det funkade fin en vårkväll också.
Receptet kommer från Ica, men jag gör det lite annorlunda. Först och främst för att jag i stort sett aldrig har färsk oregano hemma, men också för att jag bitvis gör lite som jag vill när jag lagar mat. Det blir roligare så.

Pasta med brysselkål, brynt smör och olivgremolata

1 dl urkärnade oliver
1 kruka persilja
1 msk torkad oregano
1 klyfta vitlök
½ tsk vitvinsvinäger
2 msk olivolja

500 g brysselkål
1 msk olivolja
salt

100 g smör
pasta

parmesanost

Sätt ugnen på 225℃. 
Hacka oliverna fint. Helst gröna, men här är det piementofyllda, och jag har gjort det här med blandade svarta och gröna oliver också. Ta det du har hemma helt enkelt. Hacka persilja och vitlöken. Blanda oliver, persilja, vitlök, oregano, 2 msk olivolja och vitvinsvinägern i en skål. Ställ åt sidan och låt dra, men smaka gärna av gremolatan innan serveringen.
Ansa och halvera brysselkålen (eller kvarta den om de är stora). Blanda med olja och salt på en plåt och rosta dem mitt i ugnen tills de får färg, 10-15 minuter.
Koka ditt val av pasta i saltat vatten. Den här gången var det gnocchi, men vilken pastasort som helst duger bra, bara den är kort.
Bryn smöret i en liten kastrull. 
Blanda pasta, brysselkål och brynt smör. Servera med olivgremolatan och parmesan att riva över.

Anistons sallad

Jag har gått på det. Även om jag själv inte har TikTok (eller planerar att någonsin skaffa mig det) så har det inte undgått mig att det på denna sajt då och då dyker upp recept som "trendar". Förra året var det pasta med tomat och fetaost i ugnen, i år verkar det vara den här salladen som det sägs att Jennifer Aniston åt varje dag när hon spelade in "Vänner". Om det verkligen var varje dag kan vi kanske lämna därhän, men att den verkade vara både mättande och god är en annan femma.
Jag gjorde i ordning min egen variant på den lagom till påsklunchen, och den var så god att jag inte hade något alls emot att äta den tills den tog slut igår. Bilden nedan visar hur den såg ut dag tre, den sista portionen jag med glädje slevade i mig. Kanske inte så bildskön, men god, och det är ju huvudsaken.
Det påstås att det ska vara en variant på Cobbsallad, men jag tycker den har mer gemensamt med en grekisk sallad, eller en tabbouleh. 
Min variant blev den nedan, inspirerad av ett recept från Metro mode.

 Anistons sallad

2 dl bulgur
1 gurka
1 burk kikärtor
½ röd lök (1 om den är liten)
1 dl hackad persilja
1 frp fetaost (á 125 g)
1 dl pistagenötter
citronsaft
olivolja
salt

Koka bulgur enligt förpackningen och låt den svalna. (2 dl bulgur, 4 dl vatten, salt. Koka upp vatten & salt, tillsätt bulgur. Rör om och sjud på svag värme tills vattnet kokat in, 10-15 minuter.)
Hacka gurka, rödlök och nötter. Blanda i en stor skål tillsammans med avsköljda kikärter, hackad persilja och smulad fetaost. Rör sist ner avsvalnad bulgur. 

Smaka av med citronsaft och olivolja, och kanske lite salt. Håller sig god i kylen flera dagar.

Det går säkert att variera den här salladen i det oändliga. Med en annan nöt till exempel, valnötter borde vara jättegott här. Kanske med oliver och/eller soltorkad tomat. Andra örtkryddor. I originalreceptet är det lika mängd persilja och mynta, men jag hade bara persilja så då använde jag bara det. Med basilika skulle den säkerligen smaka som en tugga av Italien.
Pärlcouscous. Annan böna än kikärtor. Bladspenat. Ruccola. Lite som vanligt - det är din fantasi som sätter gränserna. 
E låter hälsa att den var extra god med balsamvinäger på, men så är hon inne i en balsamvinägerperiod just nu också. Hade jag haft balsamicokräm hade det säkert smakat himmelskt.  

Siktkaka

Saker en kan roa sig med en dag i april när det ramlat ner 25 centimeter snö på marken (som knäckt vår syren och sväronens gamla äppleträd) - baka bröd.
Vi har sedan några veckor återgått till att baka hemma istället för att bekvämlighetsköpa bröd på Ica (även om det hamnade rostbröd i kundvagnen sist). Dels för att det är billigare så, men också för att vi har bättre koll på vad vi äter och helt enkelt för att det är mycket godare och! luktar underbart i hela huset.
De senaste veckorna har vi alltså återupptäckt brödrecept som vi tidigare bakade jätteofta, och en storfavorit då var alltid siktkaka. Så det bakade jag igår.

Bakduken broderade jag när jag på mellanstadiet. En av tre, jag gav en till farmor så den vet jag inte var den är nu, de andra två har jag kvar.

Siktkaka

50 g jäst 
50 g smör
5 dl mjölk
½ dl mörk sirap
1 tsk salt
4 tsk brödkryddor
14 dl rågsikt

Smula jästen i en bunke. Smält smöret, tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt. Lös upp jästen i lite av degspadet. 
Tillsätt salt, brödkryddor, sirap och mjöl och arbeta ihop till en smidig deg. 
Jäs degen övertäckt cirka 40 minuter.
Knåda degen och dela den i fyra delar. Forma varje del till en platt rund kaka, för hand eller med kavel. Ta ut ett hål mitt i kakorna. Nagga dem och låt de jäsa under bakduk, cirka 30 minuter.
Grädda kakorna mitt i en 225℃ varm ugn i 10 minuter.

Vill du kan du så klart göra en annan form av degen, men jag rekommenderar en platt variant. Tekaka, en portionsbit. Och vill en inte ta ut ett hål så kan en hoppa över det också. Fast det gör aldrig jag, för hålen är godast.
Går att göra veganskt om en byter ut smöret mot mjölkfritt margarin eller olja, och mjölken mot ditt val av mjölkalternativ, eller vatten.

Havrekakor med nötter och frukt

Häromdagen tyckte YouTube att jag skulle titta på en video med ett recept på kakor, och då de såg smaskiga ut så gjorde jag det. Jag har aldrig gillar när det är torkad frukt i bakverk, särskilt inte russin, så egentligen begriper jag inte varför jag blev så sugen på att baka just de här kakorna, men det blev jag. Så då gjorde jag det, och - jag älskar dem! 
Alla mått är i gram, men det går att hitta ursprungsreceptet i videon. Jag använde mig helt enkelt av en våg som jag nollställde mellan de olika ingredienserna. En våg är en himla bra grej att ha i köket, för övrigt.

Havrekakor med nötter och frukt

50 g tranbär eller russin
70 g valfria nötter (jag använde sötmandel, hasselnötter och pumpakärnor)
140 g havregryn
60 g mjöl
60 g (farin)socker
1 krm salt
50 g olja (inte olivolja)
60 g vatten

Blötlägg tranbären.
Hacka nötterna till önskad storlek. Jag valde ganska finhackat.
Mät upp och blanda havregryn, mjöl, socker och salt.
Häll av vattnet från tranbären, krama ur dem och torka (någorlunda) torrt med hushållspapper. 
Rör ner oljan i grynblandningen och rör om så att allt täcks med oljan. Här kan det vara enklast att använda händerna.
Tillsätt vatten, tranbär och nötterna och blanda till en deg.
Klicka ut ca 24 kakor på en plåt, eller rulla bollar. Platta ut dem. Kakorna flyter inte ut så de kan ligga ganska tätt.
Grädda kakorna mitt i ugnen i 170℃ 20-25 minuter, tills de är gyllene. Låt dem svalna på plåten så blir de extra knapriga.
Jag lyckades underbaka mina, så de blev kanske inte jätteknapriga, men goda ändå.