onsdag 31 juli 2019

Julifavoriter

Vet ni vad? Den här sommaren har hittills varit ganska eländig för mig, och i synnerhet juli har varit så jobbig att maken skapade hashtaggen #skitsommar på Instagram. Allt som kan gå fel har gjort det, och även om det här är ett inlägg för att belysa favoriter under månaden, kommer jag gnälla lite nu så att ni förstår varför det har varit svårt att hitta favoritsaker den här månaden.

Älskade makens mormor dog i juni, dagen efter min födelsedag, och även om vi visste att hon var sjuk och inte hade långt kvar så är det så klart sorgligt. Så vi målade hus och var ledsna samtidigt. Och i början på juli var det begravning som så klart var jättesorglig, med massor av tårar.
Sedan upptäckte vi en vattenskada. Var? I mitt helt nyrenoverade bibliotek. Så klart. Så mitt fina rum är nu tömt, golvet är uppbrutet och gammal fuktig och/eller möglig golvisolering (sågspån typ) är borttagen, samt att en del av väggen är borttagen för att fukten tagit sig upp i väggen och ställt till elände. Nu står det en byggfläkt där inne och väsnas 24/7 - tur för mig att just fläktar oftast blir vitt brus, annars skulle jag väl bli knäpp.
Under tiden älskade maken bröt upp golv och hade sig, så lyckades han sätta en kniv i låret. Blodvite uppstod, men det blev inte så djupt eller stort att vi kände att vi behövde åka in till akuten. Det har läkt ihop så fint så. Han råkade också klippa av internetkabeln. För why not. Och den person vår internetleverantör skickade hit för att åtgärda det, efter fyra dagar, hade inte behörighet för att röra just den kabeln, så det skulle kallas hit ännu en reparatör - det tog tre dagar för det var ju helg. Självklart klarar vi oss utan internet, men det blir onekligen lite roligare med.
Och i söndags dog Oskar. "Min" hund, som inte var min hund. Min promenadkompis. Min grishund. Min terapivovve. Min bästa hundvän. Han blev plötsligt sjuk och hans ägare fattade det humana och sorgliga beslutet att låta honom somna in. Jag kommer sakna honom oändligt mycket.

Så jo - det blir svårt att hitta favoriter i juli, men jag gör ett försök.



Bok: "Inuti huvudet är jag kul" av Lisa Bjärbo. Skriver mer om den någon av de kommande dagarna. För när en inte har internet hinner en läsa en massa, så jag har en del böcker att skriva om nu.

Film: Ingen bio nu heller, men film kan jag se ändå. Som "Silent voice", en anime (från Koyoto animations) om en ung man som inte direkt var snäll mot en hörselskadad flicka i sin klass, och nu försöker han gottgöra det.

Tv-program: "Stranger things". Säsong tre var mwha! *chefs kiss*

Nagellack: Ravenclaw från Pahlish. Bland annat...



Skönhet: Glow tonic från Pixi. Så gött att använda i slutet av en svettig dag.

Upptäckt: Hästläpp. Som i en specialformad munk från Markenteriet i Strömsholm. Den med vaniljfyllning kan jag sitta och drömma om.

Extra speciell rolighet: Att min kompis från  Australien hälsade på ett par dagar, mitt i all kaos. Som en liten ö av vila och skoj i ett hav av trist. Hon var här som utbytesstudent för 30 år sedan och bodde hos mig då. Hon har varit här några gånger sedan dess, men det är alltid lika kul att ses igen.

Favoritinlägg: Mid year book freakout. För duh - böcker!

tisdag 30 juli 2019

Nagellack i juli

Trots ett avbrott på några veckor, där det roligaste jag bar på naglarna var kulören Demigul från Demidekk (vi målade om huset), har jag ändå hunnit bära åtta lack under juli. Fördelade på 6 manikyrer, så det blir inte hiskeligt många bilder den här månaden.


Pahlish, Ravenclaw
Om ni någonsin undrat vilket Hogwartshus jag är insorterad i så kommer svaret här. För jag är en Ravenclaw. Ravenclaws färger är blå och brons och det är även de färger som hällts ner i den här flaskan. Mörkaste blå jelly/crelly-basen med massor av flakes i brons och olika färgskiftningar. Det var som ett multifärgat glitter i en pöl av bläck. Basen är så mörkt blå att den är nästan svart, och needless to say så ä-ä-älskade jag det här lacket.


A England, The scent of azaleas
Jag ville ha holo och holo fick jag. Titta bara på pekfingret - stunning! Underbart vacker viollila nyans på lacket också. En av flera favoriter den här månaden. Kommer bli svårt att välja the one imorgon.


Depend 7day, Oh. My. God. (#7180)
Maken valde grönt. En ärtigt grön nyans som jag trivdes förträffligt i. Hade jag inte köpt hela Friends-kollektionen (bara för att det var Friends) så hade ändå det här varit ett av de lack som fått följa med mig hem. På grund av knallig och kul.


Depend 7day, Smelly cat (#7176) + We were on a break (#7178) + I'll be there for you (#7179)
För att avsluta den här kollektionen smackade jag på de tre återstående lacken i otestade lådan på en och samma gång. På lill- och ringfinger bär jag Smelly cat, långfingret är I'll be there for you och pekfingret och tummen (som inte syns) fick We were on a break. Det såg annorlunda ut på vänsterhanden.
Jag vet inte varför, men den här manikyren påminde mig om glass... Trivdes bättre i den än vad jag trodde att jag skulle göra.
Alla lacken fick tre lager, för pasteller är sällan kul att jobba med. Bäst att lacka med tyckte jag faktiskt Smelly cat var, och det är även den här aprikosbeiga färgen jag gillade bäst av dessa tre och helst skulle ha burit på egen hand. Allra värst var I'll be there for you, även om jag gillade den blekrosa nyansen. We were on a break var en liten överraskning eftersom jag tyckte den var lite mer crelly än kollektionens övriga krämlack. Kul med en mer korallig nyans också, i denna av rosa översvämmade kollektion.


Pahlish, Polyjuice
Vampigt vinrött brukar oftast förknippas med de mörkare månaderna, men jag älskar att bära dem när solen skiner som mest för att riktigt få njuta av all prakt i dem.
Polyjuice är en sådan där vinröd som ibland ser lila ut, och jag älskar det. Dessutom med ett guldskimmer som ger lacket en härlig glöd och ett djup som inte är av denna världen. Hjärtögonemoji på den. Fast jag vill fortfarande inte dricka Polyjuice...


A England, The heart desires
Sista lacket ut och det jag bär just nu. Helt enkelt ett silverholo, och sådana har vi sett förut. Men jisses vilka regnbågar! Inte helt lätt att lacka med, utan betedde sig lite holosjukt. Ett sådant där lack att ha tålamod med och använda få penseldrag och låta torka till mellan lagren. Resultatet blir superfina regnbågar som sprakar även denna mulna och regniga dag, som jag tackar för för att jag höll på att förgås av all den där värmen. Vi bor ju i Sverige - kan vi inte få lagom temperaturer då?

måndag 29 juli 2019

"Artemis" av Andy Weir

Internet är tillbaka, men jag dröjer någon dag med att berätta mer utförligt om min eländiga sommar. Den verkar fortfarande leverera nämligen.
Så jag skriver om en av de böcker jag har hunnit läsa ut sedan sist i stället.

Bildkälla Goodreads
Jazz bor i staden Artemis. En helt vanlig stad, med vanliga arbetare och vanliga bofasta och en massa turister. Det är bara det att Artemis ligger på Månen.
Jazz får en chans att tjäna extra pengar på att utföra ett uppdrag som kanske inte direkt är lagligt. Hon inser dock snart att allt inte är precis vad det verkar vara, utan att något stort är i görningen. Något som kan komma att påverka all framtid i Artemis.

Min andra Andy Weir i år. Precis som "Ensam på Mars" ("The Martian") fullsmockad med teknikoch fysik och kemi som gäller i rymden, men aldrig på ett så avancerat sätt att jag inte hänger med. Det är lite av space science for dummies över det hela, och eftersom jag inte är en fena på raketforskning så uppskattar jag det. Jag hänger med hyfsat bra i vad som händer och varför.
Sedan är kanske inte själva handlingen i boken det mest spännande jag läst. Ibland var det jättespännande, andra stunder ganska tråkigt. Jazz är dock en härlig karaktär, så det var trevligt att få vara i hennes sällskap en stund.
En läsvärd bok, kanske främst för sina miljöer, men inget som behövs skrivas upp högst på önskelistan.

Mitt betyg på "Artemis" blev 3/5

fredag 26 juli 2019

Tillfälligt avbrott

Det var ju inte alls meningen att bli så tyst. Låt oss bara säga som så att skitsommaren fortsätter leverera. Men mer om det när internetbolaget skickar hit en person med rätt kompetens för att fixa vår avklippta internetkabel. Då, när jag slipper skriva på min yttepyttelilla mobil, då ska jag skriva av mig i ett sjusärdeles gnälligt inlägg. Stay tuned for that.

måndag 22 juli 2019

"Harry Potter and the Order of the Phoenix" av J.K Rowling

Min resa genom Harrys skolår fortsätter. Nu var det dags för den femte delen, och även den som är tjockast av böckerna på hyllan, "Harry Potter and the Order of the Phoenix".

Bildkälla Goodreads
Harry spenderar sin sommar på Privet Drive med att desperat försöka få fram nyheter kring hur trolldomsvärlden tar emot nyheten om Voldermorts återkomst.Inte alls visar det sig, då nyheten tystats ner och de flesta tror att Harry hittar på. Dock inte de som återupprättat Fenixordern, vars syfte är att störta Voldemort och hans anhang.
På Hogwarts har en ny lärare tagit över Försvar mot svartkonster, tillsatt av Trolldomsministeriet. Dolores Umbridge är dock inte så intresserad av att lära ut de praktiska delarna av försvaret, utan lektionerna består av att läsa i en textbok. Harry kommer snabbt på kant med henne och hennes metoder, som mest verkar bestå i att skaffa sig inflytande över skolan. Som en motpol till detta bildar Harry och hans vänner Dumbledores armé, där Harry lär ut försvar mot svartkonster på egen hand.

Jag kan kanske tycka att boken är aningen för lång. Det känns som mycket tramp på stället genom stora bitar av bokens handling, och mycket som repeteras om och om igen utan att för den delen föra berättelsen framåt. Och sedan kommer ett nästan lite jäktat slut där allting händer på samma gång. Det kan vara formatet på böckerna som gör det, att allt alltid händer under ett av Harrys skolår. Då byggs det upp sakta för att sedan komma till en kritiskt punkt och "gåtans lösning" i slutet av detta skolår.
Jag vet att när jag läst "Fenixordern" förut så har jag tyckt att Harry mest har varit en gnällspik, men nu när jag läser om den så tycker jag att han kanske är det med rätta. Han är 15 år här, och jag gissar att puberteten härjat friskt med honom. Dessutom hålls han avsiktligt på avstånd av vissa, och får dåligt med information om vad som händer i skeenden som i allra högsta grad berör honom och det han bevittnat. Jag skulle också bli frustrerad om jag hölls i det fördolda om saker i mitt liv, för att jag var "för" någonting. För ung, i Harrys fall. Det kommer förvisso från en plats av omsorg, men i det här fallet slår det fel.

Det är trots allt en bra och spännande bok, som ger oss mycket viktig information om vad som redan har hänt och om vad som möjligen ska komma. Det är dock inte en favoritbok i serien - den här gången heller. Betyget blev 4/5.

lördag 20 juli 2019

Strömsholms slott

För några år sedan började jag och älskade maken med något som vi kallar för Årets slott. Det är precis vad det låter som - vi besöker ett slott. Guidad tur är något av ett måste i sammanhanget. Vi tar gärna det där slottet i samband med en liten romantisk get away, men inte i år på grund av värsta sommaren någonsin. I år fick det bli en dagstur att skingra tankarna något.
Valet föll på Strömsholm slott som inte ligger mer än en timme bort från oss. Ett slott som vi inte kände till alls. Strömsholm förknippas ofta med sitt djursjukhus och sitt hippologiska centrum (hästar), men att det fanns ett kungligt slott här också visste vi inte om innan vi googlade fram det. Och tur var väl det, för det här var den perfekta turen för oss mitt i en stressig vecka och en jobbig sommar.
Slottet har en intressant historia, som vi fick berättad för oss av en väldigt kunnig och bra guide. Det märktes att hon älskade sitt slott, om vi säger som så.


Slottet ligger väldigt vackert, omgivet av vatten och en stilig park.




Slottet är känt bland annat för "Kinesiska matsalen" med väl bevarade målningar av Lars Bolander, men här finns även mycket mer svenskt måleri representerat, bland annat målningar av kungligheter och David K. Ehrenståhls målningar av Karl XI hästar.



Högst upp i slottet finns även ett kapell som används än idag. Här finns bland annat en orgel från 1740-talet som ännu är i bruk.







Både före och efter besöket på slottet for vi till Strömsholms Marketenteri för lunch och fika. Rekommenderar verkligen ett besök här om du är i krokarna. Trevlig personal, genuin mat, och ät för guds skull en hästläpp! Helt enkelt en munk på deras eget sätt, och så fantastiskt god att jag kan tänka mig att åka två timmar fram och tillbaka bara för att fika lite.

fredag 19 juli 2019

FredagsFilmen: Green book

Jag har sett ännu en av filmerna som var nominerad till en Oscar för bästa film i år (förutom "BlacKkKlansman"), nämligen den som vann - "Green book". Titeln bok är en resehandbok för färgade i sydstaterna på den här tiden. Ni vet, så att alla kunde få känna sig... bekväma.

Bildkälla Michael Tapper
Året är 1962. Utkastaren Tony "Lip" Vallelonga är tillfälligt arbetslös och tar jobb som chaufför åt pianisten Don Shirley. Turnén de ska ut på är åtta veckor lång och i den djupaste södern av USA. Allt går inte friktionsfritt när en vit man kör en färgad man i segregationens sydstater.


Bra skådespeleri. Storyn var sådär. Det känns viktigt att inse att händelserna inte ligger så värst långt bak i historien. Det är lite av ett inte-undra-på. Men förtjänade den en Oscar? Nej.
Filmen är baserad på riktiga händelser, men jag får ändå en fadd smak i munnen. Det är det här med att det återigen är en vit människa som är fin och inser att färgade är vanliga människor de också. Den går inte in på något som helst djup i hur Don Shirley har det, han som ändå är den som utsätts för rasismen. Nej, det här är Lips berättelse. Så är också en av hans söner med både som författare och producent, och det är väl alltid intressant att måla sin pappa i ljusa färger.
Så helt okej, men inte värd sin Oscar (eller sin hype).

onsdag 17 juli 2019

Soundtrack of my life

"Fun" fact. Varje gång jag har hört den här låten live har jag börjat gråta.


Depeche Mode - Home


Here is a song
From the wrong side of town
Where I'm bound
To the ground
By the loneliest sound
That pounds from within 
And is pinning me down

Here is a page
From the emptiest stage
A cage or the heaviest cross ever made
A gauge of the deadliest trap ever laid

And I thank you
For bringing me here
For showing me home
For singing these tears
Finally I found 
That I belong here

The heat and the sickliest
Sweet smelling sheets
That cling to the backs of my knees
And my feet
But I'm drowning in time
To a desperate beat

And I thank you
For bringing me here
For showing me home
For singing these tears
Finally I found 
That I belong 

Feels like home
I should have known
From my first breath

God send the only true friend
I call mine
Pretend that I'll make amends
The next time
Befriend the glorious end of the line

And I thank you
For bringing me here
For showing me home
For singing these tears
Finally I found 
That I belong here


tisdag 16 juli 2019

Tre tomma no. 88

Tre saker som tagit slut på riktigt, för jag tror inte att något av det kommer hem till mig igen. Tyvärr.


JM Solution. Water luminous S.O.S Ringer mask. Black.
När det står Black på förpackningen och en tror att masken ska vara svart men det är förpackningen... #besviken.
Annars återfuktar den finfint. Tycker dock att essensen var i rinnigaste laget. Rikligt förekommande, men droppade en del. Mild doft. Lite kladdig, tyvärr.
Plaståtervinning
Betyg 4/5

Bitch Balm by Lipgloss Bitch. Körsbär.
Som jag älskat Lipgloss Bitch egna läppbalsam, särskilt originaldoften körsbär. Men nu är den slut, och tyvärr verkar det som att även BitchBalm gått i graven. Så jag har fått återgå till en annan gammal favorit, då jag inte kan köpa denna här igen.
Plaståtervinning
Betyg 4,5/5

Bubble Bath and Beyond. We are family. Shampoo bar.
Kommer visst inte kunna köpa den här heller igen, för nu var den plötsligt borta ur butik Om jag inte orkar leta på nätet så klart). Mycket synd. Särskilt som den senaste jag köpte började smula och tog slut snabbare på grund av det. Hade velat testa en annan variant, men men. Har köpt något annat i stället.
Pappersförpackning.
Betyg 4/5

måndag 15 juli 2019

Säsongssammanfattning: Stranger things, säsong 3

Är det spoilervarning när jag skriver om tv? Självklart.

Jag har hört att det kommer en säsong fyra av "Stranger things" och att det sedan ska vara slut. När den säsongen kommer eller huruvida det här överhuvudtaget är sant, vet jag däremot icke. Snart får en hoppas, för nu var "Stranger things" sådär gastkramande bra igen.

Bildkälla E!News
Favoritavsnitt: Allihop.

Favoritkaraktär: Eleven, Max, Steve och Hopper.

Favoritpar: Steve och Robin. En vänskapsrelation som jag tyckte var extra fin, när han bekände sina känslor och hon kom ut, och han bara accepterade det.

Bäst i säsongen: Elevens nya stil.

Värst i säsongen: Hopper... ? Alexei! Billy! *le gasp*

Övriga kommentarer: Vart i helsefyr flyttade de nu? Och varför? Och lever Hopper eller inte? Så många frågor som kräver svar.

lördag 13 juli 2019

Open Art 2019

Vartannat år är det Open Art här i Örebro, som lite kort kan beskrivas som en konstutställning över hela stan. I år är ett sådant där vartannat år, och i tisdags begav jag och älskade maken oss upp på stan för att spana in årens konstverk. Vi tröttnade fort, för det kändes ganska meh i år. Så där så att älskade maken slutade ta kort efter ett tag med argumentet att han inte ville slösa sina pixlar. Det slutade med att vi slutade titta på konst och började gå i butiker i stället.
Så, det var inget för oss i år, men andra kanske tycker att det är jättefint.


Det har inte riktigt varit något snackis-konstverk i år, men om det pratats om något så är det det här, och då mest för att det blåst sönder och reparerats ett par gånger. Ska visst vara tentakler, men jag tycker mest det ser ut som att Bolibompa-draken har bjudit in släkten på kalas på slottet.


I Slottsparken finns även ett gäng regnbågsinspirerade konstverk, bland annat den här inplastade bron. Som jag var överförtjust över att bli fotograferad i...


Älskade maken gick över en regnbågsbro till, men jag hade redan tröttnat och tog en annan väg till kaffet. Och blev smygfotograferad.

Nej. Det här är inte Svampen i Örebro. Men det är en svamp i Örebro. Och här slutade vi ta kort och fikade i stället.
Annars finns det en slangbella vid Nikolaikyrkan, Engelbrekt har fått ett halsband, det står en rosa stridsvagn på Stortorget och så finns det lite väggmålningar, vissa kvar sedan tidigare år. Inget att hurra högt över. Men nu har vi sett det i varje fall.

fredag 12 juli 2019

FredagsFilmen: Downton Abbey

Eftersom jag precis har tittat klart på tv-serien "Downton Abbey" är det kanske inte så konstigt att min nyfikenhet väckts över filmen med samma namn som kommer i september.

Bildkälla Meaww
Året har hunnit bli 1927 och livet på godset Downton Abbey fortsätter lite som vanligt. Tills ett brev kommer som meddelar att godset ska få besök - av kungafamiljen.


Nån pussar på Barrow!? Måste ses, med andra ord. Och så vill jag så klart veta om det äntligen blir något mellan Baxter och Mosley, som de tippade på tå kring i 2 säsonger...

torsdag 11 juli 2019

"The Raven boys" av Maggie Stiefvater

Det är något mer än två år sedan jag senast läste "The Raven boys", och jag bestämde mig för att läsa om serien för att vara beredd när nästa bok kommer. Raven cycle är så klart slut, nu kommer i stället Dreamer trilogy, som handlar om en av mina favoriter från den här serien - Ronan. Han har en liten roll i den här första boken, men den blir större redan i bok två.

Bildkälla Goodreads
Blue har en regel - att inte beblanda sig med pojkarna från stadens privatskola, Aglionby. Regeln omkullkastas dock när hon får se spökbilden av en av dem, Gansey, på natten då de som ska dö under det kommande året visar sig. Blue brukar inte se någon, det är det hennes clairvoyanta mamma som gör, så at Blue ser Gansey måste betyda något speciellt.
Blue har dessutom, under hela sitt liv, blivit spådd med att hon kommer döda sin sanna kärlek med sin första kyss, så saker är lite komplicerade.

Som vanligt med Maggie Stiefvater fastnar jag i det vackra språket, poesin i det. Jag får tydliga bilder på näthinnan av både personer och miljöer, vilket ger berättelsen det där lilla extra.
Nu när jag läser om så ser jag även sådant som komma skall som det hintas om redan nu. Alltid lika kul.
Ska jag rekommendera en serie unga vuxna-fantasy, i form av övernaturliga inslag och magisk realism, så är det den här. Och börjar du nu hinner gott och väl med de fyra böckerna i Raven cycle innan "Call down the hawk" kommer ut i början av november. Att det tog mig nästan två veckor att läsa om den här boken beror inte på boken, utan på omständigheter omkring mig. Som husmålning, begravning och att umgås med mina nära och kära.

Betyget håller i sig, 4,5/5. Och vill du veta vad jag skrev om "The Raven boys" förra gången så finns det inlägget här.

onsdag 10 juli 2019

What I eat in a day #26 - Semestertider

Mitt i semestern för älskade maken. Huset är färdigmålat. Idag fick vi hem ny diskmaskin (gamla gick sönder) och ny spis (gamla var gammal). Så det här är något av det sista jag lagade på den gamla spisen. Känner mig nostalgisk över det. Den var en trotjänare, den där.


Började som vanligt min dag med vatten, bland annat varmish sådant med citron, äppelcidervinäger och cayennepappar. En får dricka fort, för gott är det inte.


Följde raskt upp det med min frukost, som var te med mjölk och overnight oats med chokladsmak, toppad med nektarin, kokos och pumpakärnor. Och mina mediciner/kosttillskott.
Overnight oats gjorde jag som så: 1 dl havregryn, 1 msk chiafrön, 1 msk kakao, 1 tsk lönnsirap och 2 dl kokosdryck. Blanda och låt stå över natten. Smakar lite som chokladpudding, och sämre sätt kan en börja dagen på.


Lunch blev lite skåpsrensning i form av ugnspotatis, chili och stekt ägg, toppad med mangoraja.
Chilin gjorde jag som så (och lär väl aldrig kunna göra igen): tärna 3 tomater, fräs chilipulver, cayennepeppar, vitlökspulver, spiskummin och koriander i en klick smör. Tillsätt tomaterna och lite vatten, koka till en sås. Hacka picklad lök, tillsätt det samt bönor. Smaka av med salt och eventuellt lite socker.


Efter lunch och min hundpromenad åkte vi upp på stan och gick ännu mer - för att se på Open Art. Ingen hit, men mer om det en annan dag. Däremot tog jag och älskade maken en fika på stan. Jag valde cappuccino och kardemummabulle. Mums!


Winner winner chicken dinner! Ugnsstekt kycklingklubba med råris, skygräddsås och en sallad gjort på närodlade salladsblad. Bra initiativ av lokala Ica Maxin.


Kvällste i form av Womens balance från Yogi tea. I sällskap med katt.


Efter "Downton Abbey" kommer "Stranger things". Dubbelavsnitt krävde popcorn, nötmix och ett glas vitt vin.

Sedan gick jag och lade mig. Faktiskt.

tisdag 9 juli 2019

Säsongssammanfattning: Downton Abbey, säsong 6

Som alltid - spoilervarning när jag skriver om tv.

Du får ett lyckligt slut! Du får ett lyckligt slut! Du får ett lyckligt slut!
Lite så kan vi sammanfatta hela serien, för med den här sjätte säsongen tog "Downton Abbey" slut. Om vi räknar bort filmen som kommer i september.

Bildkälla Variety
Favoritavsnitt: "Christmas special" för att det knöt ihop säcken och gav alla de där lyckliga sluten. Ett himla bra avslut på serien, faktiskt.

Favoritkaraktär: Jag tröttnar lite på alla emellanåt, men en som står sig är Violet som alltid bjussar på vassa repliker och oväntade vändningar.

Favoritpar: Edith och Bertie. Äntligen! Det har varit synd om Edith i hennes kärleksliv sedan avsnitt ett, på ett litet ungefär, så det kändes som att det var på tiden.

Bäst i säsongen: Jag gillar bröllop, det gör jag. Och här fick vi till och med tre stycken! Men allra mest gillade jag att Edith och Mary gjorde ett försök att gräva ner stridsyxan.

Värst i säsongen: Hur Barrow blev behandlad. Så gick det som det gick med den saken. Fast han lärde sig en massa också och blev en bättre människa i slutändan. Han har varit en genomgående bra karaktär, med både dåliga, jättedåliga och bra sidor. Lite som folk är på riktigt.

Övriga kommentarer: Det enda som saknades när ridån gick ner? Att Mosley och Baxter tog steget. Mosley and Baxter sitting in a tree, K-I-S-S-I-N-G. Men nej. Får hoppas på filmen där.
Och så var det väl synd att inte Denker fick sparken, för hon stör mig innerligt.

fredag 5 juli 2019

FredagsFilmen: What we do in the shadows

Jag utmanar er att se den här filmen och sedan inte börja kalla spagetti för basgetti.

Bildkälla Amazon UK
En mockomentär om ett gäng vampyrer på Nya Zeeland som är rumskompisar. Och alla problem det kan leda till, både när det gäller att hitta käk, hålla hemligheter, balansera sitt kärleksliv, de där jädra varulvarna och att få en ny medlem i familjen - och hans bästa vän.


Det här är en av de bästa filmerna jag har sett hittills i år, och dessutom en av de roligaste. Jag skrattade högt flera gånger, och jag faller i fniss bara över trailern. Dokumentärkänslan är bara den rolig, och tillför det där lilla extra.

Filmen blev så populär att det gjordes/görs en tv-serie av den. Som jag är bra nyfiken på. Men. Eftersom den nu utspelar sig i New York är jag lite rädd för att serien ska ha fått en "amerikansk behandling" och förlorat något av sin skärpa från filmen. Men jag kommer se den. Bara inte just nu.

torsdag 4 juli 2019

Happy treason day-Dagens

Här sitter jag i pyjamasbyxor och äter popcorn och har inte ens en bild att bjussa på, men vi kör väl en Dagens ändå, även om det inte blev precis som jag tänkte mig när jag planerade det här inlägget i morse.

Låt: Lyssnade lite på Covenant i bilen när vi åkte ut på landet och köpte ägg. Och jag har alltid gillat deras "Helicopter" så det var ju kul för mig att den var bland låtarna vi hörde.
Outfit: Innan pyjamasen åkte på då. Mönstrade byxor som jag fått av mamma och inte vet varifrån de kommer, svart t-shirt från H&M som egentligen är en träningströja, men det struntar jag i.
Smink: Så lite som möjligt, alltså ingenting.
Nagellack: Nope. Ska på något imorgon där nagellack inte riktigt passar (tycker jag).
Doft: Inte det heller, på grund av känslig näsa just nu.
Smycke: Ringar.
Klocka: Har hamnat en ny sådan i huset idag, men jag har inte haft någon på armen.
Frukost: Citronvatten, te, yoghurt med granola jag gjorde igår, ostmacka.
Fika: Te och chokladsnitt som E hade bakat.
Middag: Tacosotad fisk med ugnspotatis och mumsig röra på bacon, haricot vertes och mango.
Pryl: Virknål. Har slut på garnet nu...
Motion: Yoga och promenad med älskad hund.
Kvällsnöje: Städa skåpen i badrummet, tydligen.
Att tillägga: Eftersom jag inte har någon dagsfärsk bild bjuder jag på en från tidigare i år på en viss närgången katt.


onsdag 3 juli 2019

Mid year book freak out 2019

För tredje året i rad, bara för att vi nu nått halvårsskiftet, så kommer här ett inlägg om de böcker jag läste under första halvåret 2019. Ett sätt för mig att kombinera min kärlek för böcker och listor. Here goes.

Bästa bok hittills under 2019?
Jag har tre böcker jag har läst som jag tänker tillbaka på ibland av diverse anledningar, och de är "The astonishing color of after" av Emily X.R. Pan, "Patria" av Fernando Aramburu och "Dagen du förstörde allt" av Linnéa Dahlgren. Måste jag välja en av dem blir det... "The astonishing color of after". Tror jag.

Bästa uppföljare hittills?
"Harry Potter and the goblet of fire" av J.K Rowling. Bok fyra i serien och bra.

Ny utgivning du inte hunnit läsa än, men som du verkligen vill läsa?
I vanlig ordning har jag inte superduperkoll på vad som givits ut redan, men jag är rätt så nyfiken på "Wilder girls" av Rory Power som rätt nyss kom ut, som visst ska vara en variant på "Flugornas herre" av William Golding. Här en flickskola avskuren från omvärlden på grund av en sjukdom. Låter lovande.

Ny utgivning du ser mest fram emot under andra halvan av 2019?
"Call down the hawk" av Maggie Stiefvater. Första delen i en trilogi om Ronan från "The raven cycle" aka min favorit från den serien. Att påstå att jag längtar är en underdrift. November kan inte komma fort nog.



Största besvikelse?
"Blå längtan" av Elisabet Nemert var så dålig att jag blev arg på den. Då blev jag mer besviken på att jag inte älskade "Children of blood and bone" av Tomi Adeyemi, för där hade jag höga förväntningar som inte blev infriade.

Största överraskningen?
"Dagen du förstörde allt" av Linnéa Dahlgren. Jag trodde jag skulle få läsa en tradig ungdomsroman om tjejer som blir osams om en kille, men fick en sorgebearbetning med magisk realism. Fantastisk debut!

Ny favoritförfattare?
Jag är ju helt klart nyfiken på att läsa mer skrivet av Nicola Yoon. Älskade hennes "The sun is also a star"

Senaste litterära förälskelse?
Nope. Får passa på den i år.

Senaste favoritkaraktär?
Blev väldigt förtjust i Mark Watneys lite uppgivna galghumor, i Andy Weirs "The Martian".

En bok som fick dig att gråta?
Nu är jag sjusärdeles blödig och både ledsengråter och glädjegråter när jag läser böcker (också). Men det gick ju inte att låta bli att hulkgråta över "Dagen du förstörde allt". Flera gånger. Så där så det var svårt att läsa orden ibland.

En bok som gjorde dig glad?
"The Martian" ligger bäst till där. Kan inte komma på någon annan jag skrattade högt till så ofta som den.

Vackraste bokomslaget hittills?
Som jag suktade efter Modernistas utgivning av "Jane Eyre" just på grund av det vackra omslaget. Fick äntligen tag på det, i häftad version och inte inbunden som jag helst ville ha, och blev så förtjust att jag var "tvungen" att läsa om den ögonaböj.



Vilka böcker behöver du läsa innan året är slut?
Jag behöver bara läsa de som väljs i Plejaderna, men jag vill läsa ut Harry Potter-serien, och Raven cycle. Funderar också på att läsa om Stephen Kings Dark Tower-böcker, men i så fall får det bli ett projekt som sträcker sin in i 2020.

Bildkälla Goodreads

tisdag 2 juli 2019

Junis bokhög

En del av mig är lite besviken över att jag bara läste fem böcker i juni, men när jag tittar på dem i hög så här så ser det bra mycket ut ändå. För det är inga tunna grejer jag har läst på sista tiden, minst läsbara sidor hade faktiskt "Bödlar" med sina 300 sidor, exkluderat register och källförteckningar. Så i runda slängar har jag läst 2500 sidor, och det är ju inte hackad lever direkt. Fördelade på dessa böcker.


"Children of blood and bone" av Tomi Adeyemi var inte riktigt vad jag hoppades på. Första delen i en planerad trilogi, men jag tror jag struntar i de andra delarna, trots cliffhangerslutet. Mitt betyg blev 2,5/5.

"Jane Eyre" av Charlotte Brontë är en av mina favoritböcker ever, och som sådan blev den månadens favoritbok och fick betyget 5/5, trots att det var tredje gången jag läste den. Nu i ny utgåva med supersnyggt omslag, dock.

"Harry Potter and the goblet of fire" av J.K Rowling är del fyra i serien, och nu börjar det bli mörkt på riktigt. Bäst hittills tyckte jag och gav den betyget 5/5 på grund av det.

"Dust" av Hugh Howey är den avslutande boken i Silo-trilogin. Jag gav den också betyget 4/5, ptecis som de andra böckerna, så betyget för hela trilogin blev såklart 4/5.

"Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal" av Annika Sandén var min månadsbok i juni. Bitvis lite spekulativ, men ändå väldigt intressant. Den fick betyget 3/5.

måndag 1 juli 2019

"Bödlar" av Annika Sandén

Under juni hade jag sällskap med massor av bödlar i min månadsbok "Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal" av Annika Sandén. Det är lite typiskt mig att dras till en bok med en sådan titel och som behandlar ett sådant ämne, jag har alltid haft en fascination för det makabra - och ändå gillar jag inte skräckfilm vidare värst. Nu är förvisso "Bödlar" inte på något vis en makaber bok, men ämnet kittlar ändå något i nyfikenhetsnerven.

Bildkälla Goodreads
Boken handlar om precis det som titeln antyder. Fokus ligger alltså på bödeln under 1600-talet, men det smyger sig in både 1500- och 1700-tal också. Det finns egentligen inte alls mycket bevarat om bödlar och deras liv och leverne, utom när de dyker upp i diverse dombeslut, antingen för att de begått ett brott eller för att de tillträder eller måste vittna.
Bödeln var illa ansedd på den tiden, och det var till och med skamfullt att umgås eller förknippas med bödeln. Han rörde sig alltså i samhällets utkant och fick ta del av de mindre önskvärda sysslorna - ta vara på döda djur, tömma latrintunnor, och ge kroppsstraff.
Eftersom det inte finns mycket bevarat kan bokens innehåll ibland kännas lite spekulativt, men det är ju så det blir när inget ordentligt underlag finns och en forskare måste läsa mellan raderna i historiska dokument och ibland dra sina egna slutsatser och rent ut av gissa vilket som är det troligaste förloppet. Det är ingenting jag störs nämnvärt av, men jag noterade det i vissa fall.
Händelserna i boken hoppar en hel del mellan olika personer, platser och tider. Ibland tyckte jag att det blev svårt att hålla reda på vad som skedde och jag hade gärna sett en mer linjär "berättelse", nu är den snarare indelad efter ämnen, och jag är med på den indelningen eftersom det är så boken beskrivs redan i sin titel och i sitt förord. Så ja - det kan vara bara jag.

Jag tycker att "Bödlar" var en riktigt bra bok, med ett intressant ämne. Inte så makaber och snaskig dock, som sagt finns lite bevarat om bödeln och utdelade straff på den här tiden (om det inte gick alldeles tokfel och fick ett rättsligt efterspel). Många fakta och en hel del aha-ögonblick. Precis vad jag vill ha av en historisk faktabok, eller vilken faktabok som helst faktiskt.
Mitt betyg på "Bödlar" blev 3/5.