"Rebecca" från 1940 således, mycket beroende på att jag just nu läser boken den här filmen är baserad på. Romanen är skriven av Daphne du Maurier och än så länge är jag inte besviken på mitt läsval. Det här är enligt mig en av de bästa Hitchcockfilmerna och jag ryser njutningsfullt varje gång jag läser en rad i romanen som är en replik i filmen. "Last night I dreamt I went to Manderley again".
En ung kvinna som arbetar som sällskapsdam, är i Monte Carlo med sin arbetsgivare när hon träffar den förmögne Maxim de Winter. De föräskar sig och gifter sig hastigt och återvänder till hans gods, Manderlay. Kvar på Manderlay finns minnet av hans första hustru, Rebecca, som dött i en olycka ett år tidigare. Den nya Mrs de Winter ses inte med blida ögon av alla, och kanske är det inte bara minnet av Rebecca som spökar på Manderlay.
Så här görs inte filmtrailers numera. Tur är väl det kan jag känna.
 |
| Bildkälla Wikipedia |
Så här görs inte filmtrailers numera. Tur är väl det kan jag känna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .