tisdag 3 september 2013

50 shades of Earl Grey

Jag dricker ganska mycket te. Jag skriver "ganska" för jag har mött min överman både en och fem gånger. Jag snittar väl på tre koppar om dagen eller så, och med den konsumtionen är det alltid trevligt att dricka gott te. 
Jag älskar Earl Grey och väljer helst löste. Påste duger enbart om inget annat bjudes och jag är desperat, men sanningen är att om jag har att välja på påste och redigt kaffe så väljer jag kaffe. Det är lite samma sak som att den inbitne kaffeälskaren rynkar på näsan åt snabbkaffe - jag rynkar på näsan åt påste.
Ändå är det oftast påste man bjuds på ute på lokal, om man nu inte vill ha kaffe på maten. Jag har ondgjort mig över det förut, hur man på restauranger och caféer kan vara hänvisad till ett par torra tepåsar (alltid svart vinbär - alltid!) men dricker du kaffe är menyn lång som en Bibel.
Och sen kommer det någon (kaffedrickare) och säger: meh - det är ju ingen skillnad! 
Inte? Vi lägger väl upp lite te på en skärbräda och jämför då, shall we?


Från vänster till höger ser vi Earl Grey som påste, Earl grey som löste - båda från Lipton - och St Petersbourg från Kusmi tea (som jag allra mest köper för att jag samlar på burkarna).


Vi tittat lite på storleken på tebladen tycker jag. Till vänster ser vi teblad som... inte är teblad. Det är smul. Det är mindre än smul - det är damm. Med inslag av något grått som mest ser ut som aska. Jo, för det som hamnar i tepåsen är det som blivit över när man gjort det riktiga teet.
I mitten och till höger ser teet ut som det borde, allra minst. Det kan till och med få vara ännu längre blad. Ser ni något gult i mittenbilden säger ni? Det är skalbitar från bergamott, det som det svarta teet är smaksatt med så det blev Earl Grey.


Vi lägger de båda Earl Grey teerna bredvid varandra. Ser ni någon skillnad? Om inte rekommenderar jag att ni bokar tid hos optikern genast.
Detta är alltså samma tesmak från samma fabrikat. Smaken i koppen? Milsvidd skillnad. Från bränd och bitter till aromatisk och smakrik.

Dessutom:

  • Det heter te. Inte té, inte the, inte thé, - te. Det går bra att ändra din stavning till rätt nu.
  • Rött te är inte te utan rooibos. Det tillagas på samma sätt som te, men innehåller inga blad från tebusken, utan kommer från rooibosbusken.
  • Chai är det indiska ordet för te. Säger du chaite säger du alltså te-te. 
Slut på föreläsningen.

10 kommentarer:

  1. Älskar det här inlägget! Varför finns det oftast inte mer än ett stackars te att välja på ute på restauranger. Riktiga kaféer börjar bli bättre i alla fall. Sen får jag ju erkänna att hos mig finns nästan bara rooibos, men det beror enbart på att det kan jag dricka så mycket jag vill utan att magen havererar. Och nu börjar ju bästa te tiden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Standardteet vart man än går - Yellow label. Finns det två sorter är det andra SVART VINBÄR! Alltid!
      "Nä men här serverar vi bara Nescafé eller Nescafé med mjölk." Skulle inte tro det va.

      Radera
  2. Hear hear - det har jag redan sagt inne på facebook men jag måste ju hylla inlägget även här för det är så bra och så behövligt. Jag skrattade när du skrev det om svart vinbär men jag tror det till och med finns någon ännu värre sort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart det finns värre, men jag har en särskild avsky för den där syntetiska svart vinbärssmaken.

      Radera
  3. Jag är också en riktig tesnobb, så jag blir glad av att läsa din föreläsning! Jag dricker inte kaffe alls och låter ibland hellre bli teet helt snarare än att dricka Liptons Yellow Label eller något äckligt parfymerat påssnusk. Jag förstår inte att inte lunchrestauranger och liknande ställen tar in sånt skräp när Earl Grey kostar lika mycket. Och när "riktiga" restauranger ger en påste blir man ju bara ledsen.

    Nej, riktigt te är sånt som har blad, inte dammet som de sopar upp från golvet i tefabriken. Min favorit är nog jasminte. Jag köpte en del riktigt mumsigt jasminte när jag var i Kina i såna där söta små minibollar som rullar upp sig till långa, fina teblad när man häller på vatten. Min mamma tycker det ser ut som larver. Jag älskar det! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådana teer är vackra som attan, men jag är inte så förtjust i grönt te så... Min bror gav mig ett te en gång som var svart med små kulor av sådant där grönt te. Undrar vad det var för något för det var jättegott... Får hoppas han kommer ihåg. :)

      Radera
  4. Håller helt med dig. Jag blir trött på att bli förfrågad om man vill ha kaffe och när man säger nej kommer INTE frågan: vill du ha te istället? Och får man te är det, som du säger, i påse med skållhett vatten!
    /Nathalie
    www.landalamm.wordpress.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har varit med om att få fisljummet tevatten också. Smaskens eller inte.

      Radera

Tack för din kommentar!

Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .