Majfavoriter

Va? Redan sista maj? Tycker det känns som att det var förra veckan jag satt och skrev aprilfavoriter och gnällde över att det var kallt för att vara vår. Det där kalla gick över, kan vi väl säga. Nu gnäller jag över att det är för varmt i stället. För vet ni vad - man får faktiskt tycka att det är jobbigt både med värme och med kyla. Det ena utesluter inte det andra. Finns nog en anledning till att "lagom" är ett så svenskt ord.

Vad som inte är lagom är favoriter, och de jag har haft som favoriter i maj kommer här.

Bok: Har haft nästan en lässvacka nu i maj. Eller så har jag bara börjat läsa i normal takt igen. Bästa roman för maj är "Wool" av Hugh Howey, men den har jag läst för Plejaderna, och eftersom vi inte setts och diskuterat den än, så säger jag inte mer än så.

Fic: Jodå, det har blivit några sådana också. Har läst/läser en och annan favorit i repris, men också en och annan ny. Som "Right hand red" av lq_traintracks. En Drarry-fic där de får gå om sista året på Hogwarts, och alltså är 8-årselever. Vanligt tema i Potter fics.

Film: Jag har varit på bio! Woop woop! Hela familjen knatade i lördags iväg och såg den senaste Star Wars upprapningen "Solo". Och det var väl kul att gå på bio, men filmen var väl sådär. Lägger upp för en fortsättning, men jag är osäker på att det kommer bli någon på grund av så himla bra/intressant/roligt var inte det här.
Min bästa film för maj är faktiskt "God's own country". Den som trodde något annat har inte hängt med här.

Tv-program: Säsong 2 av "The handmaid's tale" är helt klart det bästa i maj. Även om jag har haft svårt att se den de senaste veckorna på grund av saker som hänt i min omgivning, och för att se en så pass jobbig och ångestladdad serie som "The handmaid's tale" behöver jag må aningen bättre. Triggers och squicks och sådär.

Nagellack: Jag säger nog Sunset shimmer från Polish Alcoholic där. Supersnyggt!

Skönhet: Min nya saltstensdeo. Inget kli i armhålan! Självklart svettas jag som en gris, men det stinker inte om mig. Den klarar nästan hela dagen utan att behöva appliceras om, även i den här värmeböljan. Nästan. Men känsla just nu - aldrig mer vanlig deo.

Upptäckt: Tjusningen med utomhusyoga. Blir det igen i kväll, när jag kör terminens sista pass.

Extra speciell rolighet: Vi firade älskade makens födelsedag och mors dag i söndags, med att bjuda på grillfest. Och det är alltid så roligt att mixa ihop våra familjer.

Mitt eget favoritinlägg: Wishlist Wednesday. Älskar att göra listor!

Simon Stålenhags bilderböcker för vuxna

Jag har länge tänkt sätta mig och läsa Simon Stålenhags böcker, och idag blev det äntligen gjort. Han har hittills kommit ut med tre böcker, "Ur varselklotet", "Flodskörden" och senast "Passagen". Främst är böckerna intressanta för sina fantasieggande bilder, men historierna till dem gör dem än intressantare.

Bildkälla Goodreads

Bildkälla Goodreads

Bildkälla Goodreads

De två första böckerna, "Ur varselklotet" och "Flodskörden", är skrivna som om de vore fotoalbum som någon berättar minnen till medan man bläddrar i dem. Här får vi en alternativ värld, ett 80- och 90-tal där landskapet är fyllt av svävande magnetfarkoster, robotar, AI-nallar, drönare och kanske en och annan dinosaurie.
Största behållningen har jag av de ytterst fantasieggande bilderna, som ibland känns så verkliga att man nästan kan lura sig själv med att också jag har vuxit upp med stora futuristiska kyltorn vid horisonten, och en och annan android som knallat omkring längst med Svartån. Till viss del kan det kanske bero på att jag i vissa av bilderna tycker mig se inspiration från Örebros stolthet Svampen, samt även fasadmålningen på e.ons fastighet.
Sedan är böckerna skrivna med en memoarliknande text, där vi får del av minnen från vår berättares uppväxt. Mycket skickligt och finurligt gjort.

Den tredje boken, "Passagen", är annorlunda. Jag uppfattade den som mer ett berättande verk, som att bild och berättelse skapats parallellt. I de två första böckerna kändes det att bilden skapats innan texten. I "Passagen" är handlingen förlagd till ett dystopiskt USA som lider av sviterna från ett flerårigt krig och att människorna blivit fängslade i en virtuell verklighet. Här får vi följa en tonåring som är på en resa genom landet i sällskap med en gul robot.

De här böckerna är som sagt rikt illustrerade, och de känns allra mest som bilderböcker för större barn. De är helt fantastiskt fantasieggande, och jag häpnar över realismen i både bild och text både en och flera gånger.

Jag gav "Ur varselklotet" och "Flodskörden" betygen 3/5, och "Passagen" fick betyget 4/5.

BuJo för juni

Snart är det juni månad, och en ny månad behöver nya uppslag i min bullet journal. Juni är den månad då jag och mina bröder fyller år, och eftersom jag har rött som favoritfärg så blev temafärgen för månaden... rosa? Med röda detaljer.

Satte Florence+ the machine på shuffle på Spotify, plockade fram valda pennor och washitejp, sax, linjal och ett stort glas vatten, och gick lös på mina sidor. Gjorde färre misstag den här gången, så det är nästan så jag börjar känna mig lite van vid det här nu.

Månadsuppslaget/översikten blev likadant som förra månaden. Gillar det här formatet, så det kommer nog få hänga med i fortsättningen.

Uppslaget där jag håller reda på nagellack, böcker, filmer och bloggidéer. Piffade det med båda de valda washitejperna, för det ser så tråkigt ut annars, innan det står något skrivet här.

Vanekoll, humörmätning och "En rad om dagen". Blev aldrig riktigt kompis med att färga i de där cirklarna varje dag och saknade dessutom att se på ett diagram hur mitt humör varit. Så jag bestämde mig för att återgå till den gamla varianten. 

Vanekollen ser däremot ut som vanligt. Och så fastnade jag rätt så mycket för det där med att skriva ner något litet varje dag, lagom så det ryms på en rad, så det får hänga med i juni också.

Min kassabokssida för alla tre kontona jag håller koll på, samt en sida med en braindump. För de där anteckningarna jag ofta känner att jag saknar plats för. Som när jag vill stödanteckna något om boken jag läser, till exempel, så att jag inte glömmer bort det tills jag skriver om den.

Och så veckouppslagen. Bestämde mig för att göra större rutor för varje dag, med gott om plats för anteckningar. Förra månadens layout funkade bra, men jag kände att jag inte utnyttjade "tomheten" som uppstod på sidorna. Det här känns som en layout som kan funka bättre för mig, men hittills har jag haft svårt att hitta ett veckoupplägg jag verkligen trivs med. Det känns antingen för plottrigt eller för luftigt. Aldrig blir jag nöjd. Nåja - vi försöker så här i juni så får vi se hur jag känner när det är dags att göra juli om en månad eller så.

Månadens nagellack - Maj

Som sagt, en hel del att lära sig med en ny dator. Som spacing mellan tangenter och olika kommandon. Om ni ser en massa typfel så vet ni varför...

Fick dessutom gå till min gamla dator för att plocka fram drygt hälften av nagellacksbilderna till dagens inlägg. För är det sista söndagen i månaden så är det. Kommer nog bli ett eller ett par lack över till nästa månads sammanfattning, kan jag gissa.

Började månaden med en riktig skönhet, Seven Of Nine från Polish Alcoholic. Seven of nine var en karaktär i "Star Trek: Voyager", och hon spelades av Jeri Ryan. Lacket är nästanvitt grått med flakies i blått och färgskiftande mellan rosa/koppar/grönt. Supersnyggt! Finns fortfarande i shoppen om intresse väcks.

Blir du däremot kär i Sunset Shimmer, även det från Polish Alcoholic, så finns det tyvärr inte kvar i shoppen. Det tillhörde en kollektion med några ytterst limiterade lack då det var något pigment som inte gick att få tag på längre. Så jag hade tur.
Vampigt brunrött jelly, med massor av färgskiftande flakies och även ett holoskimmer.

Nummer 5068 från Depend, som även heter Fairy Fun, var med i Once Upon A Time-kollektionen. Jag lyckades lägga vantarna på alla glitterlacken, men bara det här mintturkosa lacket av krämisarna. Synd, för jag ville ha de andra krämlacken också. Jaja, vad är en bal på slottet?

Begav mig ut på festligheter och valde att matcha naglarna med en detalj i en annars rätt så röd klänning. Valet föll på I Carol About You från OPI, ett rent ljuvligt mörklila skimmerlack. Kallade det för ett krämlack i ett tidigare inlägg, men det är det då rakt inte. Skimmer så det förslår.

Jag har kört lite med varannan lack ljust, varannan mörkt de senaste veckorna. Så efter mörkt lila blev det först nakna naglar ett tag, och sedan ännu ett Once Upon A Time-lack till en holofredag. Fast #5069, Stardust Memory från Depend är ju egentligen prismatiska glitter. Lite silvergrått sådär.

Ännu ett av de där ytterst limiterade lacken från Polish Alcoholic, men Queen Chrysalis finns i skrivande stund kvar i butik. Mörkaste gröna basen, nästan svart, färgskiftande flakies och holoskimmer.

Till den här veckan holofredag ville jag återigen ha ett ljust lack. Her Rose Adagio från A England är ett nuderosa lack med väldigt mycket mer holoregnbågar än vad som fastnade på bild. Som vanligt.

Dagens lack är valt av älskade maken och han tyckte tydligen att det skulle vara blått. Swimsuit... Nailed It! från OPI är ett lite mörkare blått med aningen ljusare blått skimmer. Riktigt supersnyggt. Nöjd med mitt Rusta-fynd.

Blackbird on my shoulder-Dagens

Låt: "Mystery of love" av Sufjan Stevens.
Outfit: Klänning från Gina Tricot.
Smink: Nej.
Nagellack: Her rose adagio från A England.
Doft: Dallrande sommarhetta. Om det nu har en doft - jag anser det.
Smycke: Nej. Anledningen till att jag inte bär mina ringar längre är helt enkelt den att jag har gått upp i vikt. En anledning så god som någon att försöka göra något åt "den där magen", som jag kallar den.
Klocka: Många i lådan, ingen på armen.
Frukost: Det är ju fredag, så fattiga riddare it is.
Fika: Kaffe latte. That was it. Aptiten är sådär i värmen, och idag tror jag inte att jag har varit hungrig alls, mest bara sugen.
Middag: Plickeplockmat och en och annan Aperol Spritz. (tre)
Pryl: Vattenslang.
Motion: Promenad med älsklingshunden.
Kvällsnöje: Bara slöa. Hoppas på popcorn med tryffelsalt också.
Att tillägga: Som kanske märkts på bloggflödet den här veckan har jag haft annat att tänka på. Det har nämligen hänt något väldigt otäck i det området där jag bor, nämligen ett mord. Och offret är någon jag mycket väl vet vem det är. Våra barn har gått på dagis tillsammans och lekt ihop ibland - bland annat. Och det var en sådan fin människa, och dennes död har gjort mig både ledsen, upprörd och ångestfylld. Känns overkligt att världen fortsätter som vanligt fast detta har hänt.

"Grace" av Anthony Doerr

Jag har precis skaffat en ny dator, och har mycket nytt att lära mig. Testar en del nytt och nya kommandon, men jag tror nog inte att det är någon mer än jag som märker någon skillnad.

Igår kväll läste jag ut min senaste bok, en bok som älskade maken kastade sig över eftersom både han och jag älskade Anthony Doerrs förra bok, "Ljuset man inte ser". Förhoppningarna var höga med andra ord. Älskade maken funderade på att dnf:a "Grace" och ville väldigt gärna att jag skulle läsa den, bara för att se om det var honom det var fel på eller boken.

Bildkälla Goodreads

David Winkler drömmer sanndrömmar. En natt drömmer han att han ska träffa sitt livs kärlek, och straxt därefter gör han det. När deras dotter Grace föds drömmer David att han bär skulden till dotterns död i en översvämning. När så ett regnoväder hotar deras deras hem bestämmer han sig för att fly. Han lämnar landet, och först 25 år senare vågar han sig tillbaka.

Precis som i "Ljuset man inte ser" så har "Grace" ett otroligt vackert och bildrikt språk. Det är små detaljer som målar tydliga bilder, in i minsta snöflinga. Så långt är jag nöjd.
Storyn vet jag dock inte riktigt vad jag tycker om. Huvudpersonen, David Winkler, kallas nästan genomgående vid sitt efternamn, och jag ser det som ett sätt att distansera sig från honom, få honom mer på avstånd och kunna betrakta honom lite på håll. Man får aldrig riktigt grepp om honom eller lär känna honom "på riktigt". Det enda jag vet är att han är kungen av dåliga beslut, och skulle må bra av att prata lite med folk, förklara läget. Så mycket i hans liv hade blivit annorlunda om han bara förmått förklara för de närmast honom att han drömmer sanndrömmar och ibland ser katastrofer. Vi som läser tror ju på honom, hans mamma trodde på honom, varför skulle inte någon annan kunna göra det?
Boken känns som en slice of life-roman, förutom det att den utspelar sig under nästan 30 år. Slutet är väldigt abrupt och lämnar en massa frågor obesvarade, vilket förstärker känslan av att man bara fått ta del av lite av David Winklers liv, fastän att det är så länge. Det kan bero på att det egentligen inte händer så mycket omkring honom, förutom att andra människor lever sina liv. Och deras liv känns betydligt mer spännande än Winklers, och det känns vid bokens avslut som att man känner dem betydligt bättre än romanens huvudrollsinnehavare.

När älskade maken läste "Grace" tog det honom ungefär 2 månader att komma från pärm till pärm. Han tyckte helt enkelt inte om den, att den var seg och konstig och han tyckte inte alls om huvudkaraktären.  Jag förstår honom i det, och tycker ungefär samma. Språket är liksom det som räddar upp hela boken.
Älskade maken gav "Grace" betyget 2/5, men jag var lite snällare och tyckte den kunde förtjäna 3/5. Den var okej, men kanske inte så mycket mer än det.

Tre tomma no. 54

Det har hänt något ganska overkligt och otäckt i min närhet, och jag känner mig inte direkt som vanligt. Det känns bisarrt och konstigt att världen fortfarande fungerar som vanligt, ärligt talat. Så jag har svårt att finna motivation till att blogga helt enkelt.

Eftersom jag har en del tomt, så tänkte jag dock göra ett försök att få även min vardag att återgå till något som påminner om normalt, med att helt enkelt göra ett Tre tomma-inlägg.

Rusta. Hair shampoo with almond oil.
Det här schampot är det inte bara jag som använder här hemma, utan hela familjen. Det här är inte ens den första flaskan vi gjort slut på, utan bara den första jag fick tag på. Det är väl inte det bästa och mest effektiva jag har använt, men det gör jobbet utan att torka ut mitt hår, eller min hårbotten, fullständigt.
Vi har en ny, stor pumpflaska i duschen just nu, men jag börjar känna mig nyfiken på andra schampon, ärligt talat. Doftar gott, i varje fall.
Plaståtervinning.
Betyg 3/5

Ansiktsmask. Cucumber peel-off. Removes dirt and grime. Easy peel mask.
Jag har lyckats riva av vilket märke det är på den här masken, men jag köpte den billigt på Rusta, och jag har sett dem drälla runt lite var stans i olika butiker, så den är nog inte värst svår att hitta.
Luktar väldigt mycket alkohol. Så där så att ögonen tårades och jag började hosta. Däremot väldigt lätt att peela av, så pass att jag undrar om den gjorde varken bu eller bä för mig. Den kändes mest jobbig, på grund av doften. Kommer troligen inte köpa den igen.
Plaståtervinning.
Betyg 2/5

L'Oréal. Rare flowers cleansing gel. Calming rose & jasmin extract. Dry and sensitive skin.
Nu ni, här har jag hittat en rengöring jag gillar! Så pass att jag har skaffat en ny och redan hunnit använda den nya ett tag. Om man som jag har problem med känslig hud, men ändå gillar löddrande rengöring, så kan det vara en bra idé att spana in den här. Tvättar rent skonsamt, med ett milt litet lödder, och får även bort smink utan större problem. Nu använder jag make up-borttagning de få tillfällen jag sminkat mig, men jag känner mig inte dåligt rengjord efter att ha använt den här som steg två i en sminkborttagning. Mild doft som inte direkt stannar kvar, dryg som attan - jag använder en klick stor som en ärta, om ens det, och det räcker utmärkt.
Plaståtervinning.
Betyg 4/5

Phoenix in final fire-Dagens

Låt: "The days" med Patrick Wolf.
Outfit: Kjol och t-shirt från H&M. Tishan pimpad med en applikation med målade tekoppar, och jag har fått den i en klädutrensning som Stora J's kompis T gjorde. Tekoppsapplikation till teälskaren? Ja, tack.
Smink: Nej.
Nagellack: Stardust Melody, eller #5069, från Depend.
Doft: Syrén och äppelblom.
Smycke: Nej.
Klocka: Nej.
Frukost: French toast Friday! Och te.
Fika: Kaffe latte, kokoschips.
Middag: Pasta med tomater, aubergine och mozzarella. Ett glas vin eller två.
Pryl: Kattborste.
Motion: Promenad med gullig hund.
Kvällsnöje: Krama på lite släktingar.
Att tillägga: Har fått veta något ganska läskigt nu på kvällen, så jag är lite skakis. Men jag har fått bra nyheter också, så det är lite splittrat i skallen just nu.

What I eat in a day #21 - Värmebölja

Är det bara jag som får lite tråkig aptit när det blir varmt? Blir jag ens hungrig, undrar jag ibland. Eller äter jag bara för att jag är van vid det?
I tisdags, när jag tog de här bilderna, var det dessutom en annorlunda och splittrad dag, då jag inte åt på de tider jag brukade eftersom jag följde med Lilla E på ett läkarbesök mitt i min lunchrutin. Dessutom var det så varmt i tisdags att jag blev riktigt utmattad - så det var inte bara cykelturen som tog musten ur mig.

Anyhoodels - dagen började som vanligt med frukost. Kände mig "sådär" innovativ och bredde ett par mackor och åt en liten skål med yoghurt och granola till. Dessutom allergimedicin, vitamin och omega 3, samt te med mjölk och vatten. Massor av vatten - hela dagen.

Lunchen åt jag mycket tidigare än vad jag brukar, mest för att jag visste att jag var tvungen att åka hemifrån när jag brukar äta och att risken för en hangry mama på läkarbesöket annars var överhängande. Men jag var ju inte överdrivet hungrig just då, så jag gjorde mig bara en liten sallad med några tortillastrips till.

Ska man cykla sammanlagt dryga milen mitt på dagen en solgassig dag, är det en bra idé att ta med sig vatten i cykelkorgen. Så det gjorde jag. Äpplet åt jag när jag var tillbaka igen, och gick min försenade promenad med Oskar the dog.

Lilla E och jga firade att vi överlevde att navigera bland byggjobb, galna trafikanter och sommarhetta, med att äta upp min Ben & Jerry's Half baked och dricka kaffe till. Hon fick mest glass, för det var hon som blev petad på.

Kände ett enormt saltsug en stund senare, så jag passade på att äta en liten skål av de där tortillastripsen när jag ändå fyllde på min vattenburk för femtioelfte gången den dagen. Man svettas ju en hel del varma dagar, särskilt om man anstränger sig också, och det kan faktiskt vara en bra idé att inte ignorera saltsug sådana dagar, för kroppen behöver det och just salt svettas man ut en hel del. Men man ska för den sakens skull inte hälla i sig hela saltkaret, utan det är med måtta - lite som vanlig. Jag har kanske 10 strips där i skålen, och det räckte utmärkt.

Till kvällsmat blev det spagetti och köttfärssås. Jag är så himla glad att jag har lyckats få hela familjen att äta fullkornsspagetti! Mättar betydligt bättre än vanlig pasta. Nu ska jag bara få dem att våga prova annan pasta också. Jag har dessutom alltid i extra grönsaker i köttfärssåsen, som morot eller rödbeta. Och så serverar man grönsaker till. Och river över lite parmesan.

"Vill du ha ett glas vin?" Dum fråga han ställde där, min älskling. Klart jag ville ha det!

Och så popcorn. För man behöver något att distrahera sig med ibland, när man tittar på hemska tv-serier som "The handmaid's tale".

Wishlist Wednesday

Om drygt en månad fyller jag år, och eftersom jag numera firar det igen, fast i mycket liten skala, så tänkte jag passa på att tala om för presentköpare vad jag önskar mig i present. Förutom snälla barn, fred på jorden och att någon stänger av Donald Trumps käft. Här är 10 tips från mig till ... mig?

Bildkälla Kicks

Linda Hallberg är inte bara en skicklig make up-artist, numera har hon även sitt eget smink. Det hittas lättast på Kicks, tror jag minsann. Särskilt hennes pennor, som kan användas var man vill, är jag duktigt sugen på. Om någon vill sprätta iväg 499 pengar på hela Flash Crayons Midnight Kit, så tackar jag inte nej till det, men jag kan glatt nöja mig med pennan här ovan i färgen Avoir. Andra färger på pennor jag vill ha är Zhao, Happy och särskilt den röda Anger. Styckvis kostar de 149 kronor.

Bildkälla Kicks

På Kicks finns det även en arkmask från masque B.A.R. som ser ut som en räv. Det är ungefär allt jag behöver veta. Ni vet att jag gillar rävar va? Kostar 49 kronor.

Bildkälla Sheet Happens

Speaking of arkmasker, så vill jag fortfarande ha en massa sådana. Jag har faktiskt skrivit upp mig på en månatlig prenumerationsbox från Sheet Happens nu, men då det inte är superbilligt så finns risken att det bara blir en eller ett par månader som jag kan/har råd att betala den själv. Sponsring av mitt ökade arkmaskbegär står alltså på önskelistan.

Billdkälla Kicks

Jag har inte ens provsniffat på den här parfymen, men ändå väcker den begär hos mig. Kan bero på att Cate Blanchett är reklamnyllet för den. Kan bero på att den är röd. Kan bero på att doftnotena, på pappret i varje fall, är sådana som normalt tilltalar mig. Men smakar det så kostar det. Den minsta flaskan, som är allt jag behöver, kostar 635 kronor för 30 ml. Kan vara värt att testa någon gång först alltså, men ändå. *hjärtögon*

Bildkälla Skin Agent

Chub rub, eller lårskav, är otrevliga saker. Men jag vill kunna ha kjol på varma dagar. Därför skulle jag gärna vilja ha detta lilla stift att ta till, som man helt enkelt smörjer in sina innanlår med för att på så sätt undvika just lårskav. För den skiten gör ont. Move från Skin Agent kostar från 159 kronor, beroende på storlek.

Bildkälla Discshop

I början av juni släpps äntligen Call me by your name på dvd och BluRay. Ge. mig. den!

Bildkälla Adlibris

Egentligen föredrar jag att läsa i riktiga böcker, men den senaste tiden har jag börjat känna att det inte vore så dumt med en läsplatta. Som den här röda Letto Frontlight 2 från Adlibris. Kostar hela 1395 kronor, så jag kan nöja mig med den enklare Letton för 995 kronor. Fast det ingår ju några romaner och noveller i priset. Inga jag direkt längtat efter, men ändå.

Bildkälla Adlibris

Min önskelista på böcker är som vanligt ungefär 8 meter lång, så ett hett tips är att ge mig presentkort så att jag kan välja själv.

Bildkälla SF

Jag gillar ju att gå på bio också, så ett presentkort på bio skulle inte sitta fel det heller. Och jo - man ska visst det äta popcorn på bio. Men man ska inte prata högt eller använda sin mobiltelefon , för då STÖR MAN!

Bildkälla H&M

Jag är ett stort fan av att sova i pyjamas, och den här hjärtmönstrade med shorts tycker jag är supersöt och korta ben är lagom att ha på sig i sommarvärmen. Jag vill ha den i storlek L. Kostar 199 kronor.

"Den som stannar, den som går" av Elena Ferrante

Alldeles nyss läste jag ut den tredje boken i Elena Ferrantes Neapelkvartett, "Den som stannar, den som går". Det betyder att jag bara är en bok bort från att ha läst ut min tredje bokserie för i år.

Bildkälla Goodreads

Även den här treje boken tar vid direkt där den andra slutade. Som förut inleds boken med en persongalleri där vi får lära känna bokens invånare lite närmare, samt får en kort resumé om vad de haft för sig i de andra böckerna. Första kapitlet är dessutom en framåtblick från när boken utspelar sig, då vi får möta Elena och Lila som äldre för en stund.

Det har gått ganska trögt med läsningen om Lila och framförallt Elena den här gången. Dels beror det på att min hjärna smälter i värmen, dels på att jag haft en hel del att göra den senaste veckan, och även på att jag helt enkelt inte tyckt att den här boken har varit superduperbra. Den har varit okej, men samtidigt lite frustrerande och tråkig mellan varven. Och jag blir fortfarande inte klok på vänskapen/hatförhållandet mellan Lila och Elena! Särskilt Lila har jag väldigt svårt för, jag förstår helt enkelt vad hon är ute efter. Det känns som att hon har placerats i boken för att vara en motpol till Elena. Den som inte studerade vidare utan blev kvar i kvarteret i Neapel, till skillnad från Elena som fick studera och tog sig bort från Neapel. Ändå är de båda ganska lyckade i sina karriärer, om än inte i sina förhållanden. Ibland slås jag av tanken att de egentligen är samma person, att Lila och Elena är någon sorts sliding door-karaktärer, där man får veta de olika ödena på en person baserat på möjligheten att läsa vidare. Nu är det säkert inte alls så, men ibland är den känslan där ändå.

Så mycket mer kan jag inte skriva utan att börja spoila, och har man inte redan läst Neaplekvartetten så kan jag rekommendera den. Det är intressant läsning, och jag ser fram emot att snart läsa den avslutande delen.

Mitt betyg på "Den som stannar, den som går" blev 3/5.

Veckans vego: Pasta och tomatsås med röda linser

Egentligen var det meningen att vi skulle äta det här till middag idag, men då vi befann oss på resande fot i helgen och inte kunde tina kycklingen till den tänkta kycklingmiddagen, fick dessa rätter helt enkelt byta plats. Och det finns sämre sätt att både avsluta och påbörja sin matvecka. Särskilt om man har turen att ha fått en påse färgglad pasta i present, från några som nyligen varit i Rom. Det funkar såklart med vilken pasta som helst. Eller ris. Eller potatis. Eller bara en sallad. You do you.

Tomatsås med röda linser

1 burk krossad tomat (400 g)
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2-3 morötter
1 dl röda linser
2 dl vatten
olivolja
salt, peppar
oregano, basilika, timjan

Skala och finhacka lök och vitlök. Skala och grovriv morötterna. Skölj linserna.
Fräs alla grönsaker i en skvätt olivolja några minuter, tills allt mjuknat men inte tagit färg. Häll över tomat, linser och vatten. Krydda med salt och peppar och någon örtkrydda - jag använde alla tre här ovan.
Koka på medelvärme 15-20 minuter, till linserna är mjuka. För en tunnare sås kan man behöva späda med lite mer vatten.

Servera med valfri pasta, en god sallad och riv eventuellt över lite parmesan. Bon appétit!

FredagsFilmen revisited: God's own country

Det är inte alls länge sedan jag skrev om "God's own country" och kallade den filmen som kom undan. I början på december förra året var det faktiskt. Nu har den dock släppts på dvd och jag har den i samlingen och förra helgen satte jag mig med älskade maken och tittade på den.

Bildkälla

John Saxby bor i en liten by i Yorkshire tillsammans med sin pappa och sin farmor. Efter att hans pappa har fått en stroke vilar huvudansvaret för farmen på John, vilket går sådär. För att döva ett enformigt liv brukar han supa sig full och ägna sig åt engångsligg. När det är dags för lamning på gården anlitas gästarbetaren Gheorghe från Rumänien. Till en början vill John inte alls ha honom där, men det ändras när de två kommer varandra nära.

Var den så bra som jag hoppades på? Ja, faktiskt. Den var dock överraskande lågmäld, mitt i all sin skitighet och stundtals rätt så explicita sexscener. Det var mycket som sades i bildspråk och samspel mellan skådespelarna. Det här är ingen film med stora monologer som ska förändra världen som vi ser den, eller ett bombastiskt soundtrack. Snarare en fin liten historia om hur kärlek kan förändra en människa och få denne att vilja göra en förändring. Att börja tycka om sig själv lite mer, kanske.
Och ja - landskapet är jättevackert.

En liten pärla helt enkelt, som jag absolut tycker att man ska se.

Soundtrack of my life

Patrick Wolf - The days

The days

Passing days

I see the steeple

And trace to the spire

And the sunset

Deep in regret

Phoenix in final fire

And the time stops

Rush hour traffic slows

And my heart starts

Beating this dark

Through old flesh and cold bones

And I long to be carried on

Just once to be lifted strong

Out of the loneliness

And the emptiness

Of the days

Days

Passing days

Days

I remember I had your love once

Siezed my body whole

And in our first dance

I thought by chance

God had matched my soul

But time brought its travelling

This distance and solitudes

And in that travelling

My self damaging

I took my love far, far from you

But don't you

Still long to be carried on

Once more I could lift you strong

Out of the loneliness

And the empiness

Of the days

Passing days

Passing days

Days

Tell me

Have we gone too far?

Or did we get too close?

You've no father

I've no son

But we come ghost

I promise I will meet you, I'll meet you

At the end of the days

The days

Passing days

Won't you meet me at the end of the days?

"The regulators" av Richard Bachman

Det är en dåligt bevarad hemlighet att författaren som gömmer sig bakom pseudonymen Richard Bachman är Stephen King. Faktiskt så är det så pass känt att det är Stephen Kings namn som blåses upp stort på alla Bachman-böckerna numera, något jag kan tycka är lite synd.
Pseudonymen Richard Bachman tog King död på redan 1985, genom att ge honom cancer, men ibland dyker det upp nya texter som har "hittats". Som "The regulators", som egentligen är en kompisbok till "Desperation" där enbart Stephen King är angiven som författare.

Bildkälla Goodreads

I en liten stad i Ohio är det vilken sommardag som helst, trots den annalkande åskan. På Poplar street kastas det frisbees, drinkar blandas, grillar hettas upp, syskon gnabbas som syskon gör, hundar busar och tidningspojken kör sin runda.
Men allt är inte som vanligt. Plötsligt dyker en bil upp och börjar skjuta invånarna på gatan. Alla försök att ringa larmnummer är förgäves. I ett av husen finns nämligen en ondsint passagerare, vars mål är att göra om villaidyllen till sin fantasibild och härska med våld.

Det finns ett gäng paralleller med "Desperation". Som att det onda som finns här har plockats upp av sin ofrivillige värd i just staden Desperation. Namnen är också desamma, i de flesta fallen, men de spelar helt olika roller i de olika böckerna.

Annars märks det väldigt mycket att det är en Stephen King-bok, för den vana läsaren. Det är samma omsorg om detaljer, kapitel med underkapitel, och språket och stilen känns igen. Ändå ville inte den här boken riktigt fastna hos mig. Den grep liksom aldrig tag, och jag tyckte inte ens att den var vidare värst spännande. Jag saknade helt den där fiskkrokseffekten som Kings böcker brukar kunna ge mig. En aning av den en gång, men den karaktären det handlade om släpptes straxt efteråt, så det blev liksom inget med den. Jag hade okså svåra problem att hålla isär de olika karaktärerna. Det blev mest en salig röra av det mesta för mig, både med personer och handling.

"The regulators" blev alltså ingen favorit för mig. Jag gillade den, men inte så värst mycket mer. Däremot skulle jag kunna tänka mig att läsa om både "Desperation" och "The regulators" lite tätare inpå varandra någon gång. Jag mindes inte värst mycket från "Desperation" och det kan nog ha spelat viss roll. Jag vet inte om man behöver läsa böckerna i en viss ordning för att uppskatta dem mer, men min gissning är att börja med King och följa upp med Bachman. Så att man lär känna Tak lite bättre. Varför man nu skulle vilja det.
Mitt betyg på "The regulators" blev 3/5.

Tre tomma no. 53

Lite ditt och datt sedan sist.

Kicks. Treatment. Nail growth.
Den här har jag faktiskt inte gillat. Förvisso märker jag av att naglarna växt aningen fortare, men när det sker till bekostnad av att naglarna blir skräp så spelar den där extra snabba längden ingen roll. Jag måste ändå klippa och fila ner naglarna för att de är supersköra, skivar sig och går av. Jag är rätt så säker på att det är just denna lilla flarra som är boven i dramat när det gäller det, eftersom den är det enda jag ändrade på i min nagelrepertoar. Den här kommer inte hem till mig fler gånger. Hej då!
Miljöfarligt avfall, eftersom det finns produkt kvar. Vissa saker vill man inte använda slut på. Den stora korken är dock avtagbar, så den kommer hamna  plaståtervinningen på en gång.
Betyg 1/5

Natural world. Argan oil of Marocco. Moisture rich hair treatment oil.
En silikonig hårolja med rätt så neutral doft. Jag gillar den, men känner inget jättestort behov av att jogga iväg till affären och köpa en ny. Nackdelen med den är just silikonerna, men den känns ändå ganska trevlig på något oförklarligt sätt. Känns inte som en hårolja direkt, utan mer som en vårdprodukt. Jag kunde använda den här när jag no poo:ade, trots alla silikoner. Vilket förvånade mig en hel del redan då.
Plaståtervinning.
Betyg 3/5

Kicks. Instant treatment. Glowing beauty. Exfoliating & tingling mask.
Vet inte vilken i ordningen jag gjort slut på här. Tredje? Tror jag. Och jag har en till i badrummet som redan är öppnad. En favorit helt enkelt.
Plaståtervinning.
Betyg 5/5

Vad jag läste i april

Efter några månader där jag förvånat mig själv med min lästakt, så känns det som att det börjar lugna ner sig lite nu. I april blev det 6 böcker, vilket känns lite mer normalt men ändå ganska mycket.
Och de 6 böcker jag har läst är de här, i ordningen nerifrån och upp.

Jag började månaden med att avsluta en serie, för att sedan raskt börja läsa en ny serie. Jag och bokserier alltså...

"Breaking dawn" av Stephenie Meyer. Sista boken i Twilight saga, och jag är så nöjd med att ha klarat av den här serien igen. Funderade på att dnf*:a den här boken, ärligt talat, men är man envis så är man. Betyg 2/5.
(*dnf = did not finish)

"Rosie Potters lyckliga liv efter detta" av Kate Winter. Senaste boken att läsas för Plejaderna. Vi var inte nöjda. Mitt betyg var 2/5, Plejadernas medelbetyg blev 1,6/5.

"Min fantastiska väninna" av Elena Ferrante. Bok 1 i Neapelkvartetten. Betyg 3/5.

"Morsning & goodbye" av Magnus Härenstam och Petter Karlsson. En memoar/biografi! Läser jag inte ofta. Betyg 3/5.

"Hennes nya namn" av Elena Ferrante. Bok 2 i Neapelkvartetten, och den jag utnämnde till aprils bästa bok. Betyg 4/5.

"Bygone badass broads" av Mackenzi Lee. Även den en lite udda fågel i min läsrepertoar, men den gillades mycket. Tävlade om att bli aprils favorit, men föll på att den inte är en roman. Hur tänkte jag där? Betyg 4/5.

FredagsFilmen revisited: Varje gång jag ser dig

För något mer än tre år sedan hade jag precis tittat på en kortfilm som jag visste var ursprunget till en långfilm. "Varje gång jag ser dig" är en brasiliansk film om vänskap och kärlek och frigörelse. Numera har jag sett den, och har den till och med i min filmsamling.

Bildkälla 

Leonardo är blind och längtar efter ett mer oberoende liv. Hans vardag, vänskapen med bästa vännen Giovanna och hans syn på livet, förändras när en ny pojken, Gabriel, börjar i klassen.

Det här är en ganska lågmäld film. Stillsam och vacker, på något sätt. Jag tycker personligen att den var jättegullig, även om jag bitvis var rätt så förbannad på Leos hela livssituation. Jag förstår så väl att han vill bryta sig ut.
Det här är något så ovanligt som en hbtq+-film med ett hoppfullt slut. Så många filmer med det temat är bara kamp, död och elände, men här får vi se en rar och trevande kärlekshistoria spelas upp. Utan alltför mycket fanfarer för den sakens skull.

"Hoje eu quero voltar sozinho", som filmen heter i original, var Brasiliens bidrag till Oscars 2014. Den kom inte med bland de nominerade filmerna det året.

BuJo Maj 2018

Sköna maj. Med regn. *suckar djupt*
Nåväl - innan april hann bli maj satte jag mig med en 80-talsspellista på Spotify, färgglada pennor och en dos tålamod för att göra maj månads sidor i min bullet journal. Jag hade beställt lite mer washi-tejp som inte hunnit dyka upp än när jag gjorde mina sidor, bland annat den jag tänkt mig för maj. Den sitter på plats nu, men inte på de här bilderna.

Maj är den månad då älskade maken fyller år (gissa vilken dag) och eftersom han har orange som favoritfärg så valde jag orange som maj månads temafärg. Gjorde samma typ av månadsöversikt/startsida som i april, och blev väldigt nöjd med resultatet.

Även mitt list-uppslag ser likadant ut som det brukar. Det är här jag håller reda på ordningen jag bär nagellack i, vilka böcker jag har läst och vilka filmer jag har sett, samt klottrar ner bloggidéer.

Nu börjag det se annorlunda ut. Min vanekoll ser ungefär likadan ut, men jag har slagit ihop flera punkter som förutvarit varit spridda, och gjort om dm till en enda. Eller två enda. Döpte dem till morgonrutin och kvällsrutin, och har sedan spaltat upp vad jag anser döljer sig i de punkterna. Men det är min lilla hemlighet.

Jag gjorde även om min humörkoll. Från att ha varit i diagramform tänkte jag göra en fylla-i version av den. Jag kommer helt enkelt måla i varje cirkel med en korresponderande färg. Förhoppningsvis kommer jag ha mest röda och orangea cirklar, och absolut inga svarta, när månaden tagit slut. Gjorde en ring för mycket, men löste det med att klippa in lite washitejp i den överblivna cirkeln.

Lite affirmationer har ingen dött av. Fick en sida liksom över, och bestämde mig för att förvandla den till en sida där det är meningen att jag ska fylla i en rad om dagen. Det kan vara en anteckning om något jag gjort, ett citat, ett visdomsord, början på en dikt - vad jag än vill.

 Min budgetsida från förra månaden kopierade jag rakt av för att den funkade så bra för mig. Håller koll på alla mina konton här, både privata och professionella.

April var även månaden då jag började tycka att det var bra plottrigt med en vecka per sida. Kollade på massor av förslag på veckouppslag och fastnade för den här varianten. Större rutor för varje dag med mer plats att anteckna. Övrigt tomt utrymme kommer få tjäna som min braindump för just den veckan, med bloggschema (jo, jag gör ett sådant), matlista och blandade tankar som behöver präntas ner innan jag glömmer dem.

Det var min maj det. Hoppas bara att vädret blir bättre snart.