Boken är bättre, utom när den inte är det

Som en generell regel så är filmer baserade på böcker aldrig lika bra som sitt ursprungsmaterial. Det går att få mer sagt på boksidor än på film, hur mycket "en bild säger mer än tusen ord" försöker motsäga det, för så är det inte. Själslivet, karaktärers inre, får en plats att utveckla sig i en bok som en film aldrig kan komma i närheten av. Det finns gränser för vad symbolik och kameravinklar kan säga till en publik som oftast inte har högskolepoöng i filmvetenskap (som jag har).

Men. Det finns såklart undantag, för "ingen regel utan undantag" är en fras vi känner igen. Det gäller så klart filmer också, och jag har faktiskt flera stycken på min lista. I de flesta fall har jag sett och älskat filmen först, och ingen bok kan göra min första upplevelse rättvisa, i andra fall så är det så att författarens stil inte tilltalar mig - eller så är boken en bedrövlig sörja som man inte kan förstå hur de lyckats vaska fram ett bra filmmanus ur. Dagens inlägg handlar om sådana fall - där filmen är bättre än bok. Tvärtemot vad jag påstod häromdagen alltså.

Bildkälla Study Breaks

Jag börjar med att kasta mig ut i hetluften, eftersom jag vet att J.R.R. Tolkien har en ganska så stor fanbase och typ ses som en gudom i vissa kretsar. Jag tillhör inte den kretsen. Jag har aldrig lyckats ta mig igenom "Bilbo" och det dröjde fram till filmerna kom innan jag orkade ta mig igenom böckerna. Jag hade dock försökt med "Sagan om ringen" både en och två gånger innan jag äntligen tog mig förbi det där astråkiga besöket hos Bombi Bitt, och orkade bortse från alla visor, samt rasismen och sexismen som flödade i böckerna. Jag kan förstå att folk älskar Tolkien, men jag gör det inte. Här är filmerna betydligt bättre, även om jag tycker att trilogin med Bilbo är hyfsat trälig den med. Men filmtrilogin "The Lord of the Rings"? My gawd! Nu snackar vi! Och de släppte Bombi Bitt-tristessen. A+ till det beslutet.

Bildkälla CineMaterial

Antal gånger jag har suttit och fulgråtit till "A walk to remember"? Ingen vet, men alla gånger jag har sett den i varje fall. En underbar film på temat strulig pojke möter fin flicka, lär sig vad livet och kärleken är, och så är det lite tragik inblandat också.
Så när jag läste boken och fick en överreligiös smörja i ögonen så var jag inte glad. Jag kommer aldrig mer läsa en bok av Nicholas Sparks, för jag har förstått det som att det är så han skriver - som att han är på uppdrag att frälsa världen till den kristna tron. Jenny blev inte imponerad. Det förekommer religiösa inslag i filmen också, men inte på det sätt som i boken, som ungefär bankar in det kristna budskapet i skallen. Nej tack.

Bildkälla Filmfenix

Jag tror att "Det levande slottet" var den första Studio Ghibli-filmen jag såg, och jag föll rätt så pladask. Kärleken består, och jag räknar den som en mina favoriter bland animerade filmer, och filmer i stort.
Och boken är ju bättre, så jag kastade mig över Diana Wynne Jones bok. Och blev så besviken. Faktiskt så pass att jag nästan har förträngt att jag ens läst den. Minns inte riktigt vad det var jag inte tyckte om, med andra ord, så min gissning är att jag helt enkelt inte gillade berättarstilen. Och om jag lägger pannan i riktigt djupa veck så har jag för mig att jag tyckte att boken var onödigt rörig.

Bildkälla 

Ett ganska färskt exempel är "Call me by your name". Jag tyckte förvisso om boken av André Aciman var bra, med ett intimt språk, men den nådde inte ända fram för mig. Filmen däremot träffade rakt i hjärtat. I filmen förmedlas en sensualism som jag inte tyckte fanns i boken, där blev det lite plumpt och kallt emellanåt, där det borde ha kunnat vara vackert. Här fungerar även begreppet "en bild säger mer än tusen ord" när miljöerna får spela en stor roll. Inte undra på att folk vill besöka de platser i Italien där filmen spelades in.
Filmen tar slut innan boken gör det, och jag tror att även det kan ha spelat in. Samt lagt upp för den uppföljare som är på gång.
Filmen vann för övrigt en Oscar i våras, för Bästa manus baserat på annan förlaga. Kan inte annat än hålla med.