"1793" av Niklas Natt och Dag

En av de böcker jag har sett mycket fram emot att läsa, fastän det är en kriminalroman, är "1793" av Niklas Natt och Dag. Nominerad bland annat till Årets bok 2018, och det känns som att det här borde kunna vara en bra kandidat till att vandra hem med priset.

Bildkälla Goodreads

Året är 1793, Gustav III är död sedan mer än ett år. Överallt frodas paranoia och konspirationer, ingen litar på någon.
När ett lik fiskas upp ur Fatburen, stympat bortom igenkänning, åtar sig Cecil Winge att försöka lösa fallet. Dödligt sjuk i lungsot tar han hjälp av mannen som fiskade upp liket, krigsveteranen Cardell.

Boken känns som en modernt berättat deckare i en historisk miljö. Precis som den är alltså. Person- och miljöbeskrivningarna är fantastiska, jag riktigt känner stanken från staden och känner höstkylan in i märgen. Ingen är värst älskvärd, men jag fascineras ändå av de olika karaktärernas personligheter och deras öden. Det är en bok jag skulle vilja ha en fortsättning på, men samtidigt känner är avslutad. Mest för att jag är lite nyfiken på hur det ska gå för de inblandade, med andra ord.
Väldigt välskriven och boken känns väl faktagranskad och efterforskad. Det känns historiskt korrekt, helt enkelt, även om vissa friheter antagligen tagits med både det ena och det andra. Som sig bör, kan jag känna.

Handlingen då? Jodå, det är bra. Kanske inte fantastiskt alla gånger - jag tycker att fallet kanske var lite väl tillkrånglat ibland, och motivbilden kändes lite konstig.
Alla delar i boken känns inte heller riktigt lika relevanta, och det är särskilt en som mest känns som att den finns där för att visa på ännu en del av livet i Stockholm år 1793. Vilket i och för sig är spännande, men den ger ingenting i berättelsen om hur och varför en stympad kropp hittades i Fatburen. Men jag gillade den delen ändå, just för att den beskriver ett liv på ett annat sätt än i övriga boken, och det är den delen jag helst skulle vilja se en fortsättning på.

På det stora hela en väldigt välskriven bok, som inte alls var svår att läsa, bara man är beredd på en del äckelpäckel då och då. För livet år 1793 var inte direkt rosenknoppar och bakelser.
Mitt betyg på "1793" blev 4/5.