"Den tyska flickan" av Armando Lucas Correa

För en vecka sedan begravdes min ingifta morbror. Han kom till Sverige som ensamkommande judiskt flyktingbarn, på flykt undan nazismen. Han var en av få överlevare från sin familj. Han är även en av de stora anledningarna till varför jag fullkomligt avskyr det där riksdagspartiet med gamla nazister på röstsedlarna, samt de där jepparna med vit skjorta och slips som tycker att de ska få demonstrera hur de vill.
Så kom ihåg det när det är dags att gå till valurnorna nästa söndag. Vill ni bidra till att Sverige är ett land man flyr från eller ett man flyr till? Jag skulle helst se att ingen behövde fly alls, men eftersom världen inte ser ut så, så väljer jag alternativ 2.

Med det sagt - ämnet för dagen är boken "Den tyska flickan" av Armando Lucas Correa. En bok om barn som flyr från nazismens Tyskland. Baserad på verkliga händelser om skeppet St Louis, som avseglade från Hamburg med sikte på Kuba i maj 1939, med fler 900 judiska flyktingar som passagerare.

Bildkälla Goodreads

Berlin 1939. Hannah och hennes bästa vän Leo ser staden de älskar förändras. Från en stad där de varit väl sedda och från en fin familj, en trevlig stad med många vänner och många platser att gå, ser de sin värld begränsas allt mer. Forna vänner anger varandra. Folk anklagas och egendom beslagtas. Det är en stad att vara rädd i, där de anses som orena.
Hannah och Leo lovar varandra att hålla ihop, vad som än händer. Så kommer chansen att fly över havet, ombord på lyxångaren M/S St. Louis.
New York 2014. Anna får en dag ett paket i posten från en okänd släkting på Kuba. Anna och hennes mamma bestämmer sig för att resa till Havanna för att få veta sanningen om familjens mystiska förflutna.

Det här är en sorglig bok. Sidorna genomsyras av tragedi, och det var stundtals tung läsning. Dock finns det en liten strimma av hopp som gläntar fram ibland.
Det är en sådan där bok som jag var tvungen att läsa mycket långsamt och bara lite av åt gången, för att den gjorde mig så ledsen och för att ämnet berörde mig så djupt. Jag var tvungen att vara rädd om mig själv, helt enkelt.
Den var alltså egentligen inte alls svår att läsa, den behandlar "bara" ett tungt ämne. Berättlsen vecklar ut sig allteftersom, på ett mycket förnurligt sätt, men även ett sätt som kunde kännas som ett slag i magen. Den känns som en viktig bok, särskilt nu när liknande tankegångar visar sitt fula tryne lite varstans i världen.

Mitt betyg på "Den tyska flickan" blev 4/5.