 |
| Bildkälla Goodreads |
På Hogwarts har en ny lärare tagit över Försvar mot svartkonster, tillsatt av Trolldomsministeriet. Dolores Umbridge är dock inte så intresserad av att lära ut de praktiska delarna av försvaret, utan lektionerna består av att läsa i en textbok. Harry kommer snabbt på kant med henne och hennes metoder, som mest verkar bestå i att skaffa sig inflytande över skolan. Som en motpol till detta bildar Harry och hans vänner Dumbledores armé, där Harry lär ut försvar mot svartkonster på egen hand.
Jag kan kanske tycka att boken är aningen för lång. Det känns som mycket tramp på stället genom stora bitar av bokens handling, och mycket som repeteras om och om igen utan att för den delen föra berättelsen framåt. Och sedan kommer ett nästan lite jäktat slut där allting händer på samma gång. Det kan vara formatet på böckerna som gör det, att allt alltid händer under ett av Harrys skolår. Då byggs det upp sakta för att sedan komma till en kritiskt punkt och "gåtans lösning" i slutet av detta skolår.
Jag vet att när jag läst "Fenixordern" förut så har jag tyckt att Harry mest har varit en gnällspik, men nu när jag läser om den så tycker jag att han kanske är det med rätta. Han är 15 år här, och jag gissar att puberteten härjat friskt med honom. Dessutom hålls han avsiktligt på avstånd av vissa, och får dåligt med information om vad som händer i skeenden som i allra högsta grad berör honom och det han bevittnat. Jag skulle också bli frustrerad om jag hölls i det fördolda om saker i mitt liv, för att jag var "för" någonting. För ung, i Harrys fall. Det kommer förvisso från en plats av omsorg, men i det här fallet slår det fel.
Det är trots allt en bra och spännande bok, som ger oss mycket viktig information om vad som redan har hänt och om vad som möjligen ska komma. Det är dock inte en favoritbok i serien - den här gången heller. Betyget blev 4/5.
