Försöker enbart hålla fast vid min svit av ett-inlägg-om-dagen som har pågått sedan slutet av april nu. Jag är totalt dränerad idag. Kan inte minnas när jag grinade så här mycket senast (eller jo det gör jag - det var en dag i maj) och jag är så trött. På att må dåligt allra mest.
Och det är det jag tagit tag i och det är därför jag grinat idag. För vet ni - det gör jävligt ont att plocka fram skiten igen. Men det är det jag behöver göra nu. Fram med eländet så att jag kan plocka undan det igen, förhoppningsvis för gott.
"Mobbad för livet" fick jag höra av min kurator idag. Stämmer rätt så bra det.
Inga "kloka ord" eller nått sånt, bara en massa omtanke *kram*
SvaraRaderaKramar är fina grejer det, även om de är på distans. :)
RaderaVad bra att du tagit tag i det. Många varma kramar till dig! ♥
SvaraRaderaTack Ann-Sofie. Känns skönt och riktigt galet jobbigt på samma gång. :)
RaderaJa har man varit mobbad sitter det kvar länge... Om dom som mobbar skulle förstå hur illa dom gör den som blir mobbad? Jag har blivit mobbad både i skolan & på arbetsplats. Kram
SvaraRaderaMan önskar ju ingen det helvetet. Det sitter kvar lite väl länge liksom, det går ju inte över dagen därpå. De där såren man får är djupa.
RaderaKram!
Men ett stort steg i rätt riktning! Även om det känns skit just nu så kommer det ju att bli bättre, nu när du tagit tag i det. Så även om inlägget som sådant ju inte var så positivt så gör det mig ändå glad att höra att du träffar någon som hjälper dig. Från och med nu kommer det på lång sikt bli bättre och bättre! Heja!
SvaraRaderaKramar
Tack för stödet. Var faktiskt din kommentar sist som tände lampan och fick mig att ta det där steget jag har bävat för. Det är ju inte trevligt att grotta i skiten igen, men ack så nödvändigt. Så tack och kram!
Radera