Med tanke på att jag är så dålig på att åka skridskor att jag ramlar omkull när jag fortfarande sitter på bänken så fort skridskorna är påsnörade, så kanske det är konstigt att jag gillar konståkning så mycket som jag gör. Eller så är det inte alls konstigt att jag beundrar att folk kan snurra, hoppa, landa, åka baklänges och snudd på slå knut på sig själva, med ett par knivar under skorna. Full av beundran är vad jag är.
Jag kan väl inte påstå att jag aktivt letar efter konståkning i tv-tablån, men om jag zappar och det är konståkning på så stannar jag kvar. Så det var lite trist att missa hela konståkningen under OS i år eftersom jag aktivt inte tittade på OS eftersom jag protesterade så gott jag kunde mot antigay-lagarna i Ryssland.
Jag tröstar mig med lite andra klipp istället. Som min favoritparåkning någonsin.
Oksana Grishuk och Evgeni Platov, OS 1998
Eller varför inte lite riverdance från en ung herre som kommer gå långt. Här är det äkta glädje på ett par skriller minsann. Hans program börjar ungefär minuten in på klippet.
Jason Brown, US National Championship 2014
Oftast tycker jag herrarnas konståkning är roligast att se på, så när Jason (återigen) leker loss lite till MC Hammer så ja - jag älskart.
Jason Brown, 2013
Konstigt nog delar jag både din skridskoåkar nivå och fascination över konståkning. Kan inte för mitt liv fatta hur dom klarar av att stå upp på dom där grejerna och göra massa rörelser samtidigt.
SvaraRaderaJa men precis! Hur 17 gör de? :D
RaderaDet är samma här. När det är vinteros så är det den grenen jag tycker är roligast. Jag är också full av beundran. jag kan ju inte ens f på mig ett par skridskor, än mindre stå på dem, med tanke på min halux valgus.
SvaraRaderaDu får väl göra som Askungens styvsystrar och hyvla av den där. ;)
Radera