SöndagsSången: Dancing on my own - Robyn

Stilettos on broken bottles I'm spinning around in circles

Läsdagbok

Inte för att jag skriver i min läsdagbok dagligen, det gör jag ju inte, men jag kallar den dagbok ändå. Det är alltså helt enkelt en bok där jag skriver om de böcker jag läst. Det här har jag hållit på med i några år nu, och för mig har det varit ett bra och roligt sätt att hålla koll på vad jag läst. Jag brukar ofta sitta och bläddra tillbaka och läsa vad jag har skrivit, bara för att det är så kul att se vad jag tänkte precis när jag hade läst klart. Det är då jag skriver nämligen.

Från början hade jag en pytteliten bok som var förtryckt där man skulle skriva in sin bok och sedan kommentera lite. Denna pyttelilla bok hade plats för fyra (eller var det sex?) böcker per uppslag och det blev alldeles för pluttigt för mig så jag gjorde min egen.

Nu efter årsskiftet har jag precis bytt läsdagbok. Jag håller nämligen ihop mina läsår och skriver en årssummering runt nyår varje år. Orka bläddra i mer än en bok liksom... Min förra läsdagbok innehöll böcker lästa mellan åren 2008 och 2012.
Jag hade själv ingen bra anteckningsbok på lut den här gången, men lyckligtvis hade Stora J en vackert röd som hon kunde tänka sig att skänka till sin ömma moder.

Och sedan gör jag såhär:
Jag skriver upp bokens titel, och inom parentes skriver jag originaltitel om jag nu inte läser på originalspråk så klart. Sedan skriver jag självfallet upp vem författaren är. Datumet är den dag jag läste ut boken. Siffran uppe i hörnet är betyget jag gav boken. Och under alltihop skriver jag min lilla kommentar. Oftast bra mycket mer än "bra". Skriver oftast ingenting alls om själva handlingen utan mer om min känsla för boken och om den väckt några frågor. Ibland blir det några meningar, ibland ett par sidor med text.

Anledningen till att jag inte skriver mer än vad ni kan se på fotona om Jonathan Troppers "Sju jävligt långa dagar", fastän att jag lovade att skriva lite grann om varje bok jag läser hädanefter, är att den är en Plejadbok och ska avhandlas på bokcirkel först. Sen så. Fast jag gillade den.

FredagsFilmen: Mupparna

2012 år bästa julklapp till barnen verkar den här filmen ha blivit, jag som var så skeptisk. Å andra sidan är jag ju gammal som gatan och minns Mupparna från tv, på den tiden det bara fanns två kanaler och man inte hade något annat val. Man tröttnade liksom lite grann.

Filmen "Mupparna" är dock en rolig liten historia. Den handlar om Walter (mupp) och hans bror Gary (Jason Segel) som tillsammans med Garys flickvän Mary (Amy Adams) åker till Los Angeles. Walter, som är Mupparnas största fan, får av en slump reda på att en elak oljemiljardär (Chris Cooper) planerar att riva Mupparnas studio för att borra efter olja. För att rädda teatern behöver de snabbt samla i 10 miljoner dollar via en tv-sänd gala. Problemet är bara att Mupparna numera är splittrade och att de inte är poppis längre.

Sedan julafton har den här filmen varit inne och snurrat i dvd-spelaren 5 gånger. Poppis hos min barnaskara med andra ord. Och ja, jag erkänner - jag gillar den jag också. Fast kanske inte två-gånger-på-samma-dag-mycket.

Utmaningar

2013 har jag tänkt ska bli året då jag blir en motionär. Alltså en sådan där jobbig jävla människa som hurtfriskt ropar "det finns inga dåliga väder - det finns bara dåliga kläder" innan jag hurtar ut genom dörren i ösregn för en löprunda i spåret. Sådan vill jag bli.

Chansen att det verkligen blir så är i och för sig försvinnande liten (jag känner mig väl själv) men om jag gör ett försök så kanske jag i varje fall kan bli en liten aning sundare och ha fått en liten aning bättre flås när det här året lider mot sitt slut.

Och eftersom jag är en mycket lat liten människa (jaja, mina volanger i midjan är kanske inte direkt vad man skulle kalla för något "litet") så krävs det nästan att man utmanar mig. Ger mig något att bita i. Lite jävlaranamma och en hel massa stöd. Så känner jag.

För att nu ta mig själv i den berömda kragen och verkligen sätta igång har jag gett mig själv lite utmaningar. På älsklingsgruppen Titta vi springer har utmaningen 10 motionspass i januari dykt upp. Lysande idé eftersom de flesta i den gruppen, liksom jag, inte springer just nu eftersom vi är rädda om våra lårben. Det är en aning för halt med andra ord, och alla är inte så lyckligt lottade att de har broddar. 10 motionspass med vad som helst under en månad - plättlätt kan man tycka. Det gäller nämligen allt från att gå en rask promenad till att army fit-träna en hel förmiddag. Och jag har en yogastudio i källaren...
Men nu är jag en sådan där som gärna motiverar mig själv ännu mera än så, och då passar det ju alldeles utmärkt att söta Karin har lagt upp Facebook-utmaningen 15 minuter om dagen i 30 dagar.

Det låter ju inte alls så farligt mycket, vare sig den ena eller den andra utmaningen. Och trots att det kan verka som att de där utmaningarna krockar med varandra så känner jag att båda är relevanta. Den ena utmaningen ger mig ett specifikt träningspass på 15 minuter varje dag och även om jag har viljan så betvivlar jag att jag kommer göra just precis de passen varje dag. 10 pass under januari låter kanske mer troligt att jag kan fixa, jag har ju min lilla latmask att besegra också. Och en väldigt ond axel faktiskt. Med andra ord - fixar jag inte den ena utmaningen så fixar jag den andra. Inte helt fel faktiskt.

Dessutom har jag som personligt mål att jag under det här året ska tillbringa åtminstone en liten stund varje dag utanför dörren. Om jag så bara går ett varv runt kvarteret. Friskt luft är fina grejer. Ska låtsas att jag har hund helt enkelt.
Och så ska jag meditera mera. Sjunga mer mantran för det blir min själ glad av.

Nog om det - nu ska jag stassa om till träningskläder för jag tänkte haka på det första passet i 15 minuter om dagen utmaningen. Ser ut som att jag kommer ha träningsvärk i morgon. Ska bli nice!

Mina tankar om 2013

Några dagar innan 2012 blev 2013 skrev jag ett kort litet inlägg där jag delade med mig om mina funderingar om att lägga ner den här bloggen. Det var inga nya tankar utan jag har burit dem med mig sedan i våras.
Under 2012 hittade jag på massor av anledningar för att tvinga mig själv att blogga här, jag skrev boktips, kom på FredagsFilmen och SöndagsSången. Skrev om min vilja att bli motionär, tömde förpackningar och gjorde Dagens-inlägg. Men hade jag kul? Kände jag mig motiverad? Kanske inte nej...

Samtidigt som jag inte riktigt har velat skriva här alla dagar så har det ändå känts som ett lite väl drastiskt beslut att bara lägga ner, och när jag väl fick mina funderingar på pränt så kändes det inte helt bra. Lägga ner Mrs Datas liv? Nej, jag kommer inte göra det.
Jag har i stället funderat på vad jag tycker är kul att skriva om och kommer lägga mer krut på de sakerna.

Jag gillar att skriva om skönhetsrelaterade saker så det kommer jag fortsätta med. Nagelbloggen kommer jag hålla kvar som en renodlad nagelblogg, annars hade ju alternativet varit att skriva om annan typ av skönhet där. Jag kommer även i fortsättningen att skriva om mina tappra försök att bli motionär. Gillar man inte den typen av inlägg kan man hoppa över dem.

Det kommer bli ännu mera film, böcker och tv här. Tanken är att FredagsFilmen kommer finnas kvar och få sällskap av andra inlägg om filmer jag har sett eller vill se. Eftersom jag i stort sett knarkar tv så kommer jag skriva mer om det också (är planen, men det kan ju bli tvärtom också).
Och absolut mer om böcker! Som det är nu skriver jag nästan bara om de böcker vi läser i Plejaderna, men jag läser ju en hel del mer än det. Ett par små ord om varje läst bok är min tanke.
Och här vill jag passa på att förtydliga att jag inte recenserar en enda bok eller film eller tv-serie. Jag skriver om. Ibland betygsätter jag, men jag recenserar absolut inte.

Och ja, det som verkar vara mest poppis av allt här inne kommer finnas kvar - Dagens. Men inte idag för jag är skitful i håret.

Med andra ord - det kommer fortsätta att snurra i min skalle. Välkomna åter.