söndag 7 juli 2013

Semester i Norrland 2013

Vet ni hur tyst det kan vara ute i en stuga i skogen uppe i Norrland, på gränsen mellan Norrbotten och Lappland straxt söder om Polcirkeln? Utan internet, utan telefon, utan täckning på mobilen? Väldigt tyst. Förutom det evinnerliga vinande surrandet från alla dessa miljontals med mygg...


Älskade maken, Chilipojken, Lilla E och jag satte oss i en bil och i en annan placerade sig älskade svägerskan med sin man (svågern) och deras Lilla T. Förutom att Lilla E var åksjuk och spydde som en räv första dagen i bilen så gick det bra. Vi mellanlandade hos älskade makens farbror för en övernattning och fortsatte sedan uppför kusten. Här hittade vi en rastplats för en bensträckare och ja - det är öppet hav vi ser där ute. Älskar den synen.


Dag två på resan kom vi fram till resmålet som var en stuga i skogen. På riktigt alltså. Stugan ägs av släktingar till Svågern som kunde locka ut älskade maken och barnen på fiske. Till den här undangömda tjärnen tog sig älskade maken, Chilipojken, svågern samt svågerns farfar via grusväg in på skitdålig grusväg och sedan "blir vägen så dålig att man ställer bilen och går". Ingen fisk fångades men en ren kom visst och hälsade på.


Under tiden satt jag och älskade svägerskan (hon är alltså älskade makens syster) i köket i stugan och drack ljummen rosé och smällde mygg. Tyvärr var det så myggtätt att man inte kunde ha dörren öppen eller sitta ute utan att bli en måltid. På tal om måltid så har jag numera ätit både ren och tjäder för första gången i mitt liv. Älg och palt hade jag ätit förut. Gott.


Badväder blev det aldrig, men här står jag i varje fall lite turistigt och poserar på en badplats. Lule älv var inte alls lång bort från resmål och vi åkte över/längs med den mer än en gång.


Och så såg vi renar. Massor av renar. I alla möjliga storlekar. Söta.


Om ni tycker jag ser besvärad ut här är det för att jag var attackerad av miljader med mygg. Konstigt att de inte syns som ett svart moln runt mig. Prickade bort en punkt på min "bucket list" när jag korsade Polcirkeln. Visste ni förresten att Polcirkeln inte är en fast punkt/linje utan att den flyttar sig? Det är alltså inte en geografisk punkt utan en astrologisk och är gränsen för var midnattssolen befinner sig. Det är är mittlinjen av ett ganska stort område där polcirkeln vandrar. Det tar 40.000 år från högtsta till lägsta punkt dock.


Polcirklen låg på vägen till Jokkmokk. Här hälsade vi på svågerns morbror med familj. Alltså - kan vi prata lite om hur gästfria alla jag mötte där uppe var? Helt underbart! Svågerns syster bjöd på renskavsgryta som var så god att Chilipojken åt tre portioner. Bara sådär. Och i Jokkmokk fick vi tacos så det svämmade över - barnen var överlyckliga.


Vi såg den här lille krabaten i Jokkmokk också. Ungefär hur söt som helst.


Och så midnattssol. Bilden är tagen på väg tillbaka till stugan. Klockan var nästan elva på kvällen. Ljust som mitt på dagen. Fascinerande.


Sista dagen innan avfärd hem bestod av att slappa och packa och så åkte vi upp på en utsiktspunkt i Harads. Den där bron över Lule älv hann vi korsa ett par gånger.


Älskade svägerskan med familj valde att åka hela vägen hem i ett slag, men vi delade in hemresan i två dagar. Då hann vi bland annat med ett besök i Gammelby kyrkstad utanför Luleå. Ytterligare en punkt att stryka från min "bucket list" eftersom jag vill besöka alla Världsarv vi har i Sverige. Jag har ganska många kvar, så jag behöver leva ett bra tag.


Det var runt den här kyrkan kyrkstaden byggdes upp. Byggd på 1600-talet om jag fattade det rätt. Fast det har funnits kyrka där sedan 1300-talet.


Jag älskar kyrkor. Ju äldre desto bättre. Älskar kyrkrummen och hur de är utsmyckade. Det här kyrktaket till exempel.


Och så här ser alltså de små kyrkstugorna ut, som församlingsborna övernattade i när de besökte kyrkan. Kyrkplikten avskaffades först i slutet på 1800-talet och innan dess kunde man bötfällas om man inte deltog i söndagsgudstjänsten. Hade man långt att ta sig kunde man alltså bygga sig ett litet hus att övernatta i.


Sedan åkte vi vidare söderöver och åkte över den här bron i år med. Höga kusten-bron alltså. Vi skulle till andra sidan för att övernatta i Härnösand.


Härnösands domkyrka fick jag dock bara se från utsidan för de hade hunnit stänga när vi kom dit och dagen därpå for vi vidare hem.

Nästa år då? Efter två år norröver funderar jag på om det inte kan vara dags att ta sig söderut. Vi får se.

4 kommentarer:

  1. Vad skönt ni verkar ha haft det! Fina bilder och jag gillar också kyrkor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju lugnt säga att det var avkopplande. Att bara göra ingenting är fina grejer det.

      Radera
  2. Vilken trevlig semester ni måste ha haft! Och renar är fina djur

    SvaraRadera
    Svar
    1. Söta men inte så smarta. Hade de varit smarta hade de inte stått i vägen för tåget på Inlandsbanan (51 döda renar).

      Radera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.