"Grimm" från Marchetti förlag

Låt oss få en sak klargjort redan från början - jag gillar oftast inte noveller. Jag föredrar berättelser där karaktärer och miljöer kan få breda ut sig, där man kan få lära känna dem ordentligt. Jag tycker sällan det hinns med i en novell. Sagor är det dock ofta annorlunda med, eftersom de så ofta är upplagda efter ett välbekant mönster. Hela vägen från "Det var en gång..." till "Snipp, snapp, snut, så var sagan slut". Man vet vad man ska få.

Jag inbillade mig alltså att en novellantologi baserad på sagor skulle vara noveller mer i min stil. Jag hade lite fel. För även om novellerna i "Grimm" är baserade på just Bröderna Grimms sagor, så är de fortfarande noveller. Ibland, eller ganska ofta, har jag till och med svårt att se vilken saga som inspirerat vilken novell. Det kanske är oviktigt i sig, men jag hade gärna sett att det varit tydligare. Som det var nu satt jag ibland och undrade mer över vilken saga det här skulle föreställa vara, än vad jag brydde mig om handlingen i novellen - och då hamnar man kanske lite fel.

I mitt tycke är de flesta av de här noveller i nivån "okej". Det där okejet i sig varierar sedan i att befinna sig i överkant eller underkant eller i neutralt läge. Av 29 noveller var det endast två som jag tyckte var riktigt bra, och som var tankeväckande på ett eget sätt.
"Råttfångaren från Hameln" av Yvonne Wærn, som ger an annorlunda vinkling av konflikten i Syrien, och varför människor flyr och hur en civilbefolkning drabbas.
"Tretton gåvor" av Viktoria Thurfjell, handlar om Törnrosa och hur de gåvor hon fick på sin dopdag påverkar hennes liv. Inte alltid som det var tänkt, kanske.

Som jag redan sagt i tidigare bokiga inlägg, så fick "Grimm" det lägsta betyget för 2017 med sitt 1,5/5. Eller som älskade maken sade: "Det var ju synd att du fick sluta året med en skitbok." Nu är ju inte "Grimm" det absolut värsta jag har läst i mitt liv, men när vissa noveller är så provocerande dåliga at man undrar om de valde att publicera precis alla noveller de fick in, så är det svårt för de där fåtaliga guldkornen at riktigt få glimma till.
Det finns en bok till, "Grimm Darker", som ska innehålla de mer skräckiga novellerna. Jag tror inte jag kommer läsa den, även om den låter aningen mer som något jag kanske skulle uppskatta. Däremot får jag lite känslan av att ifall man hade tagit guldkornen från "Grimm" och "Grimm Darker" så kanske, kanske man hade lyckats få ihop en novellantologi som inte till största delen är tråkig.

Men så gillar jag ju oftast inte noveller heller. För en novellälskare kanske det här är helt fantastiskt, vad vet jag?