Först i rad av dessa böcker blev (genom tärningskast) "Vampire academy". Jag läste den här serien 2011 och då fullkomligen älskade jag den. Serien som helhet gav jag 5/5 i betyg, och kallade serien för det bästa jag läst det året. De första böckerna lånade jag av Perny och läste på svenska, de sista köpte jag själv och läste på engelska. Den här gången väljer jag att läsa hela serien på engelska, med de snygga röda omslagen jag köpte på mig i den där vevan.
I den första boken etableras det en hel massa. Vi får tillbakablickar och vi får vampyrvärlden förklarad för oss så till den milda grad att det nästan känns som att få den inbankad i skallen.
Vår huvudperson, Rose, är en damphir - en sorts hybrid av människa och vampyr, som inte dricker blod och vars lott i livet oftast är att tjäna de riktiga vampyrerna. Rose tränar till att bli beskyddare åt sin bästa vän, Lissa. Lissa är moroi, den snälla sortens vampyr som dricker blod från donatorer, och en gång kommer dö. Och så har de magiska krafter och kan behärska ett av de fyra elementen. Damphirer skyddar moroi från strigoi, och här har vi de stygga vampyrerna - de som dödar för att det är skoj, på ett litet ungefär.
I första boken har Rose och Lissa rymt från St. Vladimirs skola, den som är Vampire Academy i de här böckerna. De har hållit sig borta i två år, efter att något eller någon på St. Vladimir har hotat Lissa. De blir dock redan i boken inledning upphittade och tillbakaförda till skolan, och sedan kommer en en hel massa etablerande, som sagt.
Det märks redan här att det är tänkt att bli en serie. Vi får lära känna många olika karaktärer, och vi ser snabbt vilka som är vänner och vilka som är fiender.
Det etableras också en del kärleksförbindelser, en del av dem med stora förhinder.
En sak som jag inte gillade på riktigt den här gången var sättet som man valt för att visa även vad som händer med Lissa, genom en sorts enkelriktad förbindelse mellan Rose och Lissa, som gör att Rose kan ta sig in i Lissa och se vad som sker genom Lissas ögon. Jag hade hellre haft ett flerpersonsperspektiv känner jag, eller kanske att boken inte var i jag-form, så att även Lissa hade kommit till tals på ett mer naturligt sätt. Det känns väldigt mycket som spioneri, och till och med något av ett övergrepp då Lissa inte kan bestämma, eller ens veta, när Rose kommer på besök. Jag har för mig att det blir snaskigare senare i serien.
Betyget på "Vampire academy", den första av 6 böcker i den här serien, blev 3/5, samm betyg som förra gången..
