måndag 19 februari 2018

"Gökens rop" av Robert Galbraith

Sitter ni ner nu? Bra. För nu har det hänt - jag har hittat en deckare som jag *trumvirvel* tycker om! Jodå, det är sant. Kan ha med författaren att göra, för Robert Galbraith är en pseudonym för en inte helt okänd författare, vars namn jag avslöjar längst ner i inlägget. Så vill du inte veta är du nu varnad. Nog för att det är ganska välkänt vem som döljer sig bakom namnet Robert Galbraith, men som sagt - vissa vill kanske bevara hemligheten, även för sig själv.

Bildkälla Goodreads
Privatdetektiven Cormoran Strike och hans tillfälliga assistent Robin Ellacott, får i uppdrag att utreda om ett självmord verkligen var ett självmord.

Jag vill riktigt på riktigt inte avslöja mer av handlingen än så. Själv visste jag inte ett dugg när jag började läsa boken, och jag är glad för det. Jag hade inga förutfattade meningar om en handling och vart den kunde tänkas föra mig, och jag blev glatt överraskad och omåttligt förtjust.
Personporträtten är förträffliga - jag blev väldigt förtjust både i bufflige Cormoran och den snabbtänkta Robin, men även bikaraktärerna gavs ordentligt med kött på benen och sådant uppskattas alltid.
Boken håller ett stadigt tempo och känns väldigt lättläst. Jag skulle vilja kalla den för underhållande och rätt så finurlig. Jag skrattade högt flera gånger, till exempel. Dessutom - jag listade inte ut hur det skulle sluta. Och det är en av de saker jag brukar kunna tycka är ganska trista med deckare/kriminalromaner - att de är så förutsebara.

Jag gav "Gökens rop" betyget 4/5, och jag har fått mersmak. Det finns fler böcker om Cormoran och Robin, och jag vill läsa dem också. Det var länge sedan jag kände så för den här genren.

∾∾∾

Det var inte förrän hon stod framför dörren två trappor upp som Robin för första gången insåg vilken typ av företag hon hade skickats till. Ingen på bemanningsföretaget hade sagt någonting om det. Namnet på papperslappen bredvid ringklockan utanför porten var också ingraverat på glasrutan i dörren: C. B. Strike, och nedanför stod ordet Privatdetektiv.
Robin stod alldeles stilla med lätt gapande mun och fylldes av en underlig känsla som ingen av hennes bekanta skulle ha förstått. Hon hade inte berättat för en levande själ (inte ens för Matthew) om sin livslånga, hemliga, barnsliga dröm.

∾∾∾

Spoileralert: Bakom namnet Robert Galbraith döljer sig ingen mindre än J. K. Rowling. Ni vet,  hon som skrivit böckerna om Harry Potter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!

Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .