FredagsFilmen: Atomic Blonde

"Atomic Blonde" är en sådan där film som hann försvinna från biorepertoaren innan jag riktigt hann fatta att den ens existerade. Rättade till det med att tvinga älskade maken att köpa den på skiva till mig när den hade släppts. Eller till oss, rättare sagt, för det här gillade vi båda två. Och de yngsta barnen också. (Stora J är sällan med på våra filmkvällar, av anledningar bara hon vet om.)

Bildkälla Geek Girl Authority

Under Kalla Kriget skickas agenten Lorraine Broughton från MI6 till Berlin för att utreda mordet på en annan agent och för att försöka återfinna en lista över dubbelagenter. Hon hinner knappt kliva av planet innan problemen hopar sig.

Den här filmen är så sjujävla bra! Om man gillar action, slagsmål, biljakter och bra soundtrack alltså. Och det gör ju jag. Den är visuellt väldigt tilltalande, och det är befriande att se Charlize Theron spöa skiten ur stora karlar iklädd minikjol och höga klackar. Och när hon får stryk själv - så blöder hon, och får sår och blåmärken. Ovanligt i en filmgenre där huvudrollsinnehavaren ofta kan ta emot hur mycket stryk som helst utan att få en skråma. Det gör det hela lite mer realistiskt alltså.
Även bra återskapande av 80-talsmiljöerna, och soundtracket är superbt! Dock är inte "Atomic" med Blondie med, vilket förvånade mig lite.
Filmen är baserad på ett seriealbum, och det syns ganska ofta i somliga filmsnuttar och vissa kameravinklar. Det är så snyggt! *hjärtögon*

Filmen känns väldigt mycket som att den kommer vara den enda, men om de skulle bestämma sig för att göra en serie av den, så skulle jag se dem. Allihop. Här har ni en ny, kvinnlig Bond, om man så vill. Do it! Pretty please with a cherry on top?