Junis utlästa böcker

Hade en del läslust i juni och hann läsa ut fem böcker, och även merparten i en som fått drälla med in i juli. Så här ser junis läshög ut.

"Black Swan Green" av David Mitchell handlar om ett år i Jason Taylors liv. Här upplever han småstadslivet som tonåring på 1980-talet, med allt vad et innebär i form av kroppens och sinnets förändringar, de där spännande tjejerna, ett spänt hemmaliv och svår stamning. Fjärde boken av Davis Mitchell att läsas om, och den fick betyget 4/4.

"Flickorna" av Emma Cline blev junis favoritbok, bara för att berättelsen stannade kvar hos mig. Den är inspirerad av Charles Manson och morden på Sharon Tate och hennes vänner, som han beordrade. Här har det blivit fiktionaliserat och händelserna berättas av Evie. Hon ser tillbaka sommaren när hon var 14 år, när hon får se några flickor i parken som hon blir fascinerad av. Hon följer med dem till den gård där de bor, ledda av den karismatiske Russell. Betyget blev 4/5.

"Atalanta" av Jennifer Saint handlar om en ung kvinna som lämnades att dö på ett berg, för att hennes pappa kungen ville ha en son. Hon hamnar under gudinnan Artemis beskydd, och på hennes uppdrag ansluter hon sig till Jason och hans argonauter, för att finna det gyllene skinnet. Omberättad grekisk mytologi alltså, om en mytologisk gestalt jag inte kände till sedan innan. Den bästa av Jennifer Saints böcker, enligt mig. Betyget blev också här 4/5.

"Alla hjärtans dag" av Beth O'Leary var en väldigt snabbläst berättelse. Tre kvinnor väntar på sin dejt på alla hjärtans dag, men han dyker inte upp. Det är samma man, och han är så fantastisk att han snart blir förlåten. Men ska kvinnorna upptäcka hans hemlighet innan det är för sent och de får sina hjärtan krossade? 
Inte jättesvårt att lista ut hur det ska gå, men trevligt att läsa om ändå. Även här blev betyget 4/5.

"Happy yoga. 7 skäl till att släppa taget" av Steve Ross var min månadsbok i juni, och jag tyckte inte om den. Vissa saker gillade jag, och innan jag tröttnade på den tyckte jag också om den humoristiska tonen. Men när råden glider in i bodyshaming, skrämselpropaganda och dåligt förankrade medicinska råd, så tyckte jag att det inta var så mycket att hänga i granen. Betyget blev därför 1,75/5.