I går kväll tittade jag och älskade maken på allra sista avsnittet av "Firefly". Med tanke på att serien bara fick 13 avsnitt tog det inte så lång tid att komma till slutet. Ändå höll vi på att ge upp efter några avsnitt, så i våra ögon är det inte så märkligt att den här serien blev nerlagd. Man har bara ett visst antal avsnitt på sig att vinna tittarsiffror och det var det den här serien misslyckades med. På det stora hela kan jag ju tycka att det var synd, eftersom det blev mycket bättre och jag hade gärna sett en fortsättning. Det slutar inte direkt tillfredsställande, om man säger så. Nu har det i och för sig gjorts en film också, som vi snart kommer titta på, men i skrivande stund vet jag inte hur många lösa trådar som kommer knytas ihop i den. Inte tillräckligt många är jag rädd för.
För här har vi "Firefly"s största problem, om ni frågar mig. Att inte kunna bestämma sig vilket ben den ska stå på. Det blir så stora logiska luckor emellanåt att jag sliter mitt hår, och när de är på en planet så höll jag stundtals på att få tråkslag. Serien utspelar sin 500 år i framtiden, när man tydligen kan flyga rymdskepp, skapa atmosfärer på vilken udda måne som helst och tillverka laservapen. Varför väljer man då att på varenda måne leva som man gjorde i USA på 1800-talet under nybyggareran? Totalt osannolikt att man i en så pass avancerad framtid (rymdskepp! laservapen!) väljer att leva i smuts, kläder som var gängse mode 700 år tidigare och i fruktansvärt dålig standard. Och varför är alla hillbillys? Jag hade inte stört mig alls lika mycket på det om det varit i en galax långt, långt borta, men det här ska alltså vara vår jords framtid, och jag köper inte det.
Sedan måste jag nämna musiken också - country.... Jag avskyr country. Eller hästjazz som jag hellre kallar det. Vi har roat oss mycket med att fulsjunga signaturmelodin, som vi haft mycket svårt att ta på allvar.
Summa summarum, en bra serie som gärna hade fått en fortsättning för mig. Om man gillar science fiction är den värd en chans, men det gäller att inte ge upp om man tycker det är kasst i början. Vissa avsnitt är faktiskt omtittningsbara.
Snottar lite från Seriedrottningen. Så här sammanfattar hon sina seriesäsonger på ett lättöverskådligt sätt, som jag tycker är så bra att jag plankade det.
Favoritavsnitt: Jag har två - "Out of gas" där Mal är ensam kvar på Serenity efter att de livsuppehållande systemen slutat fungera, och han tänker tillbaka på hur alla i besättningen hamnade på skeppet. Och så "War stories" där Mal och Wash blir tillfångatagna och torterade av stygga Niska, och hur övriga besättningen kommer till deras hjälp.
Sämsta avsnitt: Utan tvekan "Safe" där en hillbillyby på någon måne får för sig att River är en häxa och ska till att bränna henne på bål. Mer än så har inte mänskligheten lärt sig på 500 år (eller 900 om vi ska räkna tillbaka till häxbränningarna på 1600-talet). Det var här vi var på vippen att ge upp.
Favoritkaraktär: Jomen det är klart att det är Captain Malcolm "Mal" Reynolds.
Favoritpar: Det finns bara ett etablerat par här, Wash och Zoe, men jag hoppades mycket på Mal och Inara.
Bäst i serien: Jag gillar den subtila humorn. Det tog dock ett bra tag innan jag fann den.
Sämst i serien: Westerntjafset. Men det hade ni listat ut vid det här laget va.
PS. Perny? Jag förstår inte alls varför ni uttalar "Firefly" sådär brittiskt. Kräver en förklaring. Över en kopp te.
Det kommer från att vi härmar catain janeways sätt att säga Fire från star trek och sedan lägger vi bara till fly :D faourflau
SvaraRaderaJaha. Det var ju... logiskt?
RaderaOch var är mitt te?????
Ja, det finns mängder här hemma, det är väl bara att dyka upp någon kväll ;) eller vad sägs om i morgon när jag ändå är ledig.
RaderaJag ville ju ha te när jag fick förklaringen. Jag drack inte te när jag läste förklaringen. Känner mig lurad.
Radera