Plejaderna om "Onda flickor" av Alex Marwood

Spoilervarning under betygen.

Bokträff med hundar och betydligt mer snack om andra saker än boken vi skulle avhandla. För ibland är inte boken det mest spännande som händer i våra liv, och det här var ett sådant tillfälle. God fika fick vi i varje fall, och en och annan hundslick. Samt rådjur på vägen på vägen hem, men det hoppade som tur var tillbaka dit det kom ifrån och fortsatte inte vidare upp på motorhuven. Det hade lagt en hel del sordin på en i övrigt trevlig dag.

Bildkälla Goodreads

För 25 år sedan dömdes två unga flickor för mord. Nu möts de igen av en slump, då den ena rapporterar om flera mord i en kuststad, där den andra hittat ett av offren.
Kirsty har blivit journalist och lever med sin make och två barn när hon blir ombedd att rapportera om morden. Där möter hon städaren Amber, och de inser snabbt vidden av den fara de befinner sig i. Med sina nya liv och nya identiteter har de mycket att förlora om någon skulle känna igen dem.

Det här borde ha varit en snabbläst bok, med korta kapitel och ett bläddervänligt upplägg. Nu var den inte det. Dels för att den var så tråkig, men också för att den var så förutsägbar. Kan ha bidragit till att den kändes tråkig, förvisso. Det finns inga karaktärer att tycka om, och vi gillande inte allt smusslande som förekom. Det var inte svårt att lista ut vem som skulle vara gärningsman, även om författaren försökt placera ut en och annan red herring. De gick dock snabbt att avslöja. Alla trådar knyts inte heller ihop, och kan kännas direkt onödiga. Varför är det ens med om det inte händer något med det.
Vad som hände för 25 år sedan får vi också ta del av i tillbakablickar från den dagen. Dessa berättas i avsnitt med kursiv stil som anges med klockslag, och med tanke på i vilken hattig ordning de anges var det tur, för annars skulle det vara svårt att förstå vad som hände.
En av oss framlade att det hade varit en bättre idé att bara koncentrera sin berättelse på just de händelserna, och fördjupa sig i det, för det var där det var lite intressant. Det kändes som att fallet inte utretts ordentligt och att mer skulle gått att finna. Som vuxna blev dock Kirsty/Jade och Amber/Bel mest ena riktiga gnällkärringar som mest tyckte synd om sig själva och hade hemligheter för människor de påstod sig älska. 
Det var också för många karaktärer som fick komma till tals i egna synvinklar, och det kunde bli svårt att hålla reda på vem som var vem och varför de skulle vara relevanta för berättelsen.

Betygen på "Onda flickor" hamnade mellan 1 och 2,5. Medelbetyget blev 1,75/5, vilket också var det betyg jag gav boken.

Spoiler! Vill du inte läsa böcker där hundar blir dödade helt i onödan/för shock value, så kan du hoppa över den här. Om du inte redan blivit avskräckt.