Vet ni vad man kan göra om man gillar att läsa böcker? Skaffa sig själv läsutmaningar. Varför inte, liksom. Som en del av detta har jag bestämt mig för att läsa om Simona Ahrnstedts Slottet Wadenstierna-serie, och bara för att busa till det har jag valt att läsa dem i kronologisk ordning. Då blir det till att börja med bok 2, eftersom den utspelar sig först. Välkommen till medeltidens Sverige.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Markus Järv är en av kungens bästa stridsmän. Nu är han på väg tillbaka till Stockholm, men föst ska han bara stanna för natten. När han skickar en av sina män för att hämta den villiga kvinna han mötte på väg till sitt nattläger, går allt fel. Mannen kommer tillbaka med fel kvinna, och har i stället lyckats röva med sig en spritt språngande naken Iliana, dotter till en av traktens storbönder.
När han ska återlämna henne blir det ännu värre och allt slutar med ett oväntat dödsfall, och ett påtvingat giftermål.
Markus och Iliana, nu tvångsgifta, ger sig av mot huvudstaden och senare till Markus borg vid Mälarens strand. På vägen upplever de flera äventyr och känslorna mellan dem börjar växa. Om de bara vågade lita på varandra.
Jag gillar Simona Ahrnstedts historiska romance-böcker mer än de kontemporära, så pass att jag dröjde väldigt länge med att läsa de som utspelar sig i nutid. Den här kastede jag mig dock över när den kom, och är min enda inbundna bok av Simona, för jag gillar pocket bäst. Den var så klart inte alls lika bra som den första boken i serien (som jag kommer läsa som trea), men det finns ändå en viss charm där. Relationen mellan Markus och Iliana är cenrtal för berättelsen, men det händer också mycket omkring dem, som ska komma att visa sig viktigt för dem allteftersom boken jobbar sig framåt.
Det finns dock en del historiska saker som jag inte riktigt tycker landar rätt, och viss dramatik i bokens slut känns bra långsökt. Inget omnämnade av pesten aka Digerdöden heller, trots att den härjade som bäst i Europa 1349, när den här boken utspelar sig. En del ordval går också bort för mig. Ingen använde ordet "kidnappa" under medeltiden - utom tydligen Iliana.
Det är ändå en ganska stabil romance, med de rätta detaljer där. Flärd, stormande känslor, lite misskommunikation, en och annan fnurra, passion, och ett lyckligt slut.
Jag valde ändå att sänka betyget på "Betvingade" något, och det hamnade på 3/5 den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .