"The pairing" av Casey McQuiston

Den fjärde boken av Casey McQuiston, författaren bakom "Red, white & royal blue". Jag var faktiskt inte jättesugen på att läsa den, för jag tyckte att baksidestexten inte var så tilltalanda. Det dröjde alltså länge mellan utgivning och läsning den här gången, och sedan tog läsningen alldeles för lång tid. Mer än två veckor ska det det inte ta att läsa en bok som precis kommer över 400-sidorssträcket.

Bildkälla The StoryGraph

Theo och Kit blev bästa vänner redan som barn. På college blev de ett par. Och sedan tog det slut.
Nu har de inte pratat med varandra på fyra år, och så visar det sig att de båda bokat in sig på samma bussresa med mat- och drycktema som ska ta dem från London till Sicilien.
Efter att de brutit isen och enats om en trevande vänskap, bestämmer de sig för att slå vad. Vem av dem kan få deras sexige reseledare i säng? Och vem av dem kan göra flest erövringar på resan? 
Men när man provsmakar sig genom Europa finns det kanske annat man hellre vill prova på.

Om man liksom jag hänger på The StoryGraph (roligare än Goodreads och inte länkat till Amazon) så kan man lägga  till vissa saker i sin betygsgivning. Som om boken är mest händelse- eller karaktärsdriven (karaktär) eller om perongalleriet är mångfaldigt. Här svarade jag att det är det, men tänkte samtigt i mitt lilla huvud att det nästan inte var det för det kändes som att de allra flesta i den här boken hamnade i HBTQ+ spektrat. Jag har inget emot det, det var bara en reflektion jag gjorde. Nu är det här så klart ingen nyhet i Casey McQuistons böcker, som antagligen är bannlysta på de flesta skolor i USA vid det här laget. 
I det här fallet är Kit bisexuell och Theo är icke-binär och bisexuell. Och de tycker om sex. Det börjas det med ganska tidigt. Och vad tycker den här tanten om explicita sexscener? Inte vidare värst. Så jag har skummat/hoppat över massor i den här boken. Och ändå tog det två veckor + att läsa den.
Jag hade ganska svårt att komma in i boken, och det var ett tag där jag funderade på att byta till något annat ett tag, bara för komma vidare och läsa något. Men envis som jag är kämpade jag på. Hade boken hållit sig till en berättare hade det nog gått bra, men lagom tills jag kommit in i den bytte den berättare från Theo till Kit och jag behövde komma in i den igen. Inte för att berättartonen ändrades värst drastiskt, utan för att jag nu tappade Theos känsloliv och bara såg dem utifrån - genom Kits ögon. Och sen byttes det tillbaka till Theo i epilogen. 
Nu låter det som att jag inte tyckte om någonting alls med den här boken, men det stämmer inte. Jag tycker att både Theo, och kanske framför allt Kit, gör en fin känslomässig resa i boken. Miljöbeskrivningarna är väldigt bra, och tonen i boken är varm - inte bara vädret. Jag fick både reslust och blev sugen på allsköns mat och dryck under läsningens gång. Blev särskilt sugen på Saint-Jean-De-Luz och Florens.
Boken innehåller de vanliga beståndsdelarna i en romance. Missförstånd, käppar i hjulen, insikter och ett lyckligt slut. Och massor av onödigt sex, om ni frågar mig.

Mitt betyg på "The pairing" blev 3/5.