Bildkälla Goodreads |
Neil minns allt. Han bär på ljusa minnen från den sommaren och sin tid i knattelaget - och med den idoliserade tränaren. Han börjar tidigt ta droger, begå småbrott och prostituera sig. Sanningen om hans upplevelser bär han dock inom sig - tills den dag Brian hittar honom igen.
Det här är en sådan där bok som är oerhört vacker och samtidigt absolut fruktansvärd. Man bjuds på så vackra bilder i bokstavsform, som beskriver fruktansvärda handlingar. Som läsare satt jag vid flera tillfällen och var drabbad av en ambivalens över de vackert beskrivna kärleksscenerna - som drabbar barn. Man glömmer nästan att det är hemskt ibland, men bara ibland. Lite som att det egentligen är okej, men i botten på glaset ligger det en droppe malört eller tusen och förbittrar den söta drycken.
Det här är en bok om insikter och upptäckter och om att inse att det man upplevt kanske var värre än vad man trodde.
Boken berättas ur flera olika synvinklar, dels Brians och Neils, men också från deras familj och vänner. Vi får därför en tydlig och inte alltid smickrande bild av våra två huvudpersoner och deras handlingar. Den blyge Brian som saknar vänner, och den karismatiske Neil som nästan krossar sina vänner i sin oförmåga att känna verkliga känslor för någon annan än den som förgripit sig på honom.
Rekommenderar jag den här boken? Ja absolut. Den är underbar, textuellt mycket vacker men beskriver ett jobbig tema. Klarar man inte av just det temat bör man dock läsa en annan bok, såklart. Jag hade gärna sett att den funnits utgiven på svenska dock, eftersom vi har som krav i Plejaderna att boken ska finnas på svenska, för det här är en sådan där bok som jag vill prata om.
Mitt betyg blev 5/5, och "Mysterious skin" är en av mina topp fem för det här året.
The summer I was eight years old, five hours disappeared from my life. I can't explain. I remeber this: first, sitting on the bench during my Little League team's 7 p.m. game, and second, waking in the crawl space of my house near midnight. Whatever happened during thar empty expanse of time remains a blur.
When I came to, I opened my eyes in the darkness. I sat with my legs pushed to my chest, my arms wrapped around them, my head sandwiched between my knees. My hands were clasped so tightly they hurt. I unfolded them slowly, like a butterfly from its cocoon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .