måndag 6 mars 2017

Måndagsmotivation, del 20/?

Just nu är vi inne i den kristna fastan, alltså de 40 dagarna mellan fettisdagen och påsk där det är meningen att man ska finna bot. Bot för sina synder, komma närmare Gud och avstå. Tanken med fastan är fin - att man genom att avstå och reflektera ska komma närmare det gudomliga och bry sig om sin nästa. För mig som inte är värst kristen av mig betyder dock inte fastan det. Längre.
För några år sedan, och under ganska många år, ägnade jag fastan åt att avstå. Avstå från godis, snacks, efterrätter och alkohol. Det funkade bra, utom om bokcirkeln hade träff då, men jag "unnade mig" en eller ett par dagar där jag fick äta vad 17 jag ville.
Sedan kom en depression. Och att under den perioden, när man mådde som en påse skit de flesta dagar och inte ens hade ork att borsta tänderna ibland - då var det inte riktigt läge att avstå från att äta någonting. Särskilt inte som vissa dagar bestod av enbart en bulle och middagen med familjen. Jodå, jag mådde ganska kasst...
Jag slutade alltså med fastan i just bemärkelsen att avstå. Däremot var jag generösare med växelpengarna i Röda Korset-bössor och liknande, men det kan man gott vara hela året tycker jag. Finn din välgörenhet och donera där lite då och då = bra grej.

I år har jag dock bestämt mig för att uppmärksamma fasteperioden igen. Fast jag tänker inte alls avstå den här gången - jag tänker lägga till. Och det jag lägger till är mer motion. Att försöka övervinna latmasken. Det behöver inte vara mycket. Jag har bestämt mig för minst 20 minuters yoga varje dag, för mig själv, samt en särskild meditation. Varje dag i 40 dagar.  Min förhoppning är att det sedan ska ha blivit en så pass bra vana att jag rasslar på vidare, förbi de där 40 dagarna. Jag vill nämligen gärna ha in yogan som en daglig grej igen, något jag tyvärr tappade under ovan nämnda depression.

Och det där är inte helt dumt faktiskt - att försiktigt smyga in en vana i taget. Inte allt på en gång, för då är det risk för overload och att man slutar med allt efter ett par dagar. Det blir för mycket helt enkelt.
Som exempel har jag sedan i januari börjat med oil pulling varje morgon. Tänkte testa en månad för att se hur det var, och den månaden är nu inne på sin tredje. Det har blivit en vana helt enkelt - lite insmugit sådär. Jag går dessutom ut och går varje dag, eller nästan varje dag. Jag har fått den vanan, att gå ut med Oscar the dog runt lunchtid varje vardag, att de dagar jag inte har Oscar att gå ut med så går jag ofta ut ändå för något känns lite fel i rutinen annars. Jodå - jag är en vanemänniska.
På samma sätt äter jag väldigt sällan chips, godis och fikabröd numera - bara för att det är något jag behöver låta vara. Sedan jag började avstå från det förra året har jag blivit van vid att inte äta det, så då tänker jag inte på det längre. Jag har sällan sug efter chips och lakrits numera, inte ens den där veckan i månaden, som det var förr. Det känns inte längre som att jag avstår från något, det är bara så det är.

Så - simma lugnt helt enkelt. Skynda långsamt. Både om det är en vana du behöver bryta eller en vana du vill lägga till. Ta det i små portioner och helt plötsligt är man där - man är så van vid det att man inte ens tänker på det längre.
Och det måste inte ske under en viss period, som fastan. Det sker när du känner dig redo för det steget. Varför inte idag?

Och vi vet väl alla att träningen alltid blir roligare med lite färgglada kläder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.