Min månadsbok i november blev "Samhällets olycksbarn" av Victor Hugo. En bok som de flesta säkert känner till, då den dels är en klassiker, dels har blivit en hyfsat känd musikal under sitt originalnamn, "Les Misérables".
 |
| Bildkälla Goodreads |
Jean Valjean har stulit en bit bröd och dömts till straffarbete. Först 19 år senare blir han fri, men livet blir ändå ett i bojor för Jean Valjean. Han är stämplad som brottsling och behandlas därefter.
Ett möte med en biskop får Valjean att omvärdera sitt liv, och han bestämmer sig för att alltid försöka göra gott. När chansen dyker upp att ta sig ett nytt namn, en ny identitet, så tar han den. Han tar sig an den prostituerade Fantine och hennes dotter Cosette och försöker starta ett nytt liv. Men någon har känt igen Valjean, och lämnar honom ingen ro.
Det här är väldigt mycket Jean Valjeans bok. Han blir centralgestalten, då skeenden som beskrivs utan honom ändå kommer komma att påverka honom på ett eller annat sätt någon gång.
Det finns invävt en kärlekshistoria mellan Cosette och Marius, som får det att verka som att Romeo och Juliet tog det ganska piano i sin romans. Den är väl ganska rar, men tar också något bort från den här berättelsens centrala tema, den om människors utsatthet och hur illa de fattiga behandlades. Samhällets olycksbarn på många olika vis. Här berör både Jean Valjeans och Fantines berättelser lite extra.
Det här är en sådan där bok som känns som att inte mycket händer, samtidigt som väldigt mycket händer. Det är ett ganska långsamt tempo bitvis, för att sedan rassla på i en rasande takt.
Jag upplevde boken som både lättläst och ganska snabbläst. Hade jag inte valt att läsa den under en hel månad så hade nog gott ganska fort ändå, trots att den är nästan 600 sidor lång i min utgåva. Boken har många illustrationer, som känns samtida, och är uppdelad i flera delar. Korta kapitel gör att den går snabbt att läsa vidare i.
Victor Hugo var en välkänd samhällsdebattör under sin levnad, och han tog ofta den "lilla människans" parti. Att "Samhällets olycksbarn" är mycket politisk kommer alltså inte som någon större överraskning. Det blir också lite historielektion mellan varven, om krig och slag och berömda revolutioner.
Mitt betyg på "Samhällets olycksbarn" blev 3/5.
