"I kissed Shara Wheeler" av Casey McQuiston

För några år sedan läste jag och älskade Casey McQuistons debutroman "Red, white and royal blue". Uppföljaren "One last stop" tyckte jag däremot inte så värst mycket om, så förväntningarna var ganska låga när jag gav mig på den tredje boken - "I kissed Shara Wheeler". Ångrar inte att jag läste den.

Bildkälla The StoryGraph

I fyra år har Chloe Green kämpat mot samma mål, att bli den som håller avslutningsklassens tal när det är dags att sluta high school. Efter att hennes mammor flyttat från Kalifornien till Alabama har Cloe fått kämpa för att passa in på Willowgrove Christian Academy, vilket inte varit lätt. Som sin främsta rival har hon dessutom rektorns perfekta dotter, Shara Wheeler.
En dag kysser Shara Chloe, för att sedan försvinna. Men Chloe är inte den enda som blivit kysst av Shara. Där finns Sharas pojkvän Smith, stjärna i skolans fotbollslag, och Sharas trulige granne Rory, som håller hårt fast i sin bad boy-image. De tre kastas in i en gemensam jakt för att finna Shara, och Shara har varit generös med ledtrådarna. Frågan är bara var hon är? Och varför hon valde att försvinna samma kväll som avslutningsbalen.

Den här boken utspelar sig i den fiktiva staden False Beach i Alabama, mitt i det konservativa bibelbältet. Chloes kristna skola, där även dans anses vara en synd, lär vara en av de platser där den här boken skulle bli bannlyst. Något som författaren var väl medveten om och beredd på. Hen skrev den ändå. För att det är en berättelse värd att höras, och handlar om människor som förtjänar att bli sedda.
Boken är bitvis riktigt rolig, men det ligger allvarliga saker under ytan som liksom aldrig lämnar vare mig som läser eller personerna jag läser om. Det finns mycket att ta hänsyn till, och det ansvar som läggs på Chloe och hennes kamrater är ledsamt att se.
Med det sagt undrar jag under läsningens gång om inte det är så att merparten av skolans elever är i garderoben, och de försiktigt börjar glänta på dörren. Eller är det bara de som Chole träffar på. För det känns som att alla omkring henne är gay, bi, ickebinär eller någon annan HBTQI+ tillhörighet. Missförstå mig rätt, jag har ingenting emot det och de behöver all representation de kan få, men jag kan inte se en enda straight karaktär, förutom en och annan förälder. Eller jo - två. Men de har knappast någon huvudroll i boken.
Jag tyckte mycket om den här boken. Karaktärerna var underbara, i de flesta fall, språket flyter på bra, och det är en sådan där bok som det är lätt att fastna i. Jag upplevde att den hade ett snabbt tempo, och var väldigt lätt- och snabbläst.

Jag gav "I kissed Shara Wheeler" 4/5 i betyg.