Sett på TV: Mare of Easttown

Spoilervarning när jag skriver om tv.

När livet händer och en pausar länge i en tv-serie. Inte för att serien på minsta lilla sätt är dålig, utan för att den är så bra och på ett fantastiskt sätt beskriver sorg och ångest. Inte vad jag behövde när min bror blev inlagd på sjukhus i slutskedet av sitt liv. Jag har dock gått och tänkt på serien, och såklart varit nyfiken på hur det skulle gå, så förra veckan tittade jag och älskade maken klart på "Mare of Easttown".

Bildkälla ED Times

I den lilla staden Easttown bor polisen Mare med sin familj. Staden har skakats av ett försvinnande av en ung kvinna, ett fall som Mare misslyckats med att lösa. När så en ung mamma hittas död efter ett uppmärksammat slagsmål, får Mare hjälp från en delstatspolis för att försöka lösa fallet. Något hon till en början är väldigt missnöjd med.
I takt med att  handlingen rullas upp får vi en djupare inblick i vad som är trasigt i Easttown, och även i Mares liv. Varför hon har vårdnaden om sitt barnbarn, och hur hela den situationen på verkat henne. Mares stora vänskap med sina gamla high schoolvänner, varav en är mamma till den försvunna kvinnan, och en annan är släkting till den mördade unga mamman.
Det är många frågor som hopar sig, och många svängar att ta innan vi kommer fram till lösningen på fallen och tydligt kan se sambanden.

Det här är ungefär så bra en tv-serie kan bli. Skådespelarna är fantastiska i sina roller. Särskilt gör Kate Winslet i titelrollen ett väldigt bra jobb, ganska långt från de roller hon annars förknippas med. Både hon och Evan peters (i rollen som distriktspolisen Colin Zabel) har Emmy-nominerats för sina rollprestationer, och det med rätta. Hoppas de vinner (inte för att jag vet vad de är nominerade mot, men men). Hela serien är för övrigt nominerad i sin kategori, och jag förstår verkligen varför.
Det här är en serie med många twister, och jag anade inte en enda av dem. Eller jo, kanske lite, men jag hade knappats rätt i slutändan. Det är så bra uppbyggt, och berättelsen vevas upp framför våra ögon, och vi som tittare får ledtrådar om hur det ska gå både genom minnen och iakttagelser. Alla karaktärerna känns verklighetstrogna. De har både bra sidor, och sådana som är direkt dåliga - även vår hjältinna Mare. Det är ingen som är god eller ond, bara vanliga människor som ibland reagerar impulsivt, och inte alltid så bra.

Innan serien hade premiär talades det mycket om att Kate Winslet hade vägrat retuscheras både på affischer och i själva serien. Hon tyckte det var viktigt att visa att det är okej att ha rynkor och kropp, att en kvinna kan få ta plats även om hon inte är purung eller supersmal. Hon hyllades för detta och det skapade också en diskussion om hur (kvinno)kroppar skildras på film och tv, en diskussion jag gärna tycker vi kan fortsätta med. 

"Mare of Easttown" finns att streama på HBO Nordic (snart HBO Max), och jag rekommenderar den starkt. Var beredd på många twister och att bli lite förskräckt mellan varven.
Jag har hört rykten om en säsong 2, men hur det blir med det återstår att se. Just nu är "Mare of Easttown" en miniserie med sju avsnitt.