I augusti läste jag Peter Englunds bok "Poltava. Berättelsen om en armés undergång". Titeln säger allt, det här är en redogörelse för hur svenska armén åkte på fullständigt smisk vid slaget vid Poltava, 28 juni 1709.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Karl XII och hans armé hade stridit i många år, och befann sig på marsch mot Moskva när de sommaren 1709 belägrade staden Poltava i Ukraina.
Den ryska armén under ledning av tsar Peter den store stod på andra sidan, när svenska armén bestämde sig för att slå till en gång för alla i ett överraskningsslag, och på så sätt besegra den ryska armén.
Anfallet misslyckades dock av flera anledningar, och resultatet blev en förödande förlust för svenskarna.
Peter Englund är duktig på att skriva medryckande om historia, och det är därför jag ofta återvänder till hans böcker. Till och med när jag har tråkigt är det ändå intressant, på ett litet ungefär. Och jag som tycker att det intressantaste med historia är att läsa om vardagsliv och sådant som händer utanför slagfält och krig, har således tråkigt ganska ofta under läsningen av "Poltava".
Det är en utmärkt redovisning av just det här slaget, och det märks att det har gjorts ordentligt med research inför uppdraget. Är en intresserad av krigshistoria i allmänhet och historia om slag och slagfält i synnerhet, är det här en guldgruva. Boken beskriver slaget och dess utveckling, timma för timma - ibland till och med ner på minuterna. Vi får följa olika befäl och soldater och andra som följer armén, och i vissa fall veta deras öden.
Boken ger också en väldigt bra beskrivning av alla krigets fasor. Från skräcken på slagfältet till alla de fruktansvärda skador som kunde uppstå, olika fasansfulla sätt att dö på. Här är boken utmärkt, och det är en av anledningarna till att jag inte gav upp mitt i alla statistik och uppräkning.
Mitt betyg på "Poltava" blev 2/5.
Den ryska armén under ledning av tsar Peter den store stod på andra sidan, när svenska armén bestämde sig för att slå till en gång för alla i ett överraskningsslag, och på så sätt besegra den ryska armén.
Anfallet misslyckades dock av flera anledningar, och resultatet blev en förödande förlust för svenskarna.
Peter Englund är duktig på att skriva medryckande om historia, och det är därför jag ofta återvänder till hans böcker. Till och med när jag har tråkigt är det ändå intressant, på ett litet ungefär. Och jag som tycker att det intressantaste med historia är att läsa om vardagsliv och sådant som händer utanför slagfält och krig, har således tråkigt ganska ofta under läsningen av "Poltava".
Det är en utmärkt redovisning av just det här slaget, och det märks att det har gjorts ordentligt med research inför uppdraget. Är en intresserad av krigshistoria i allmänhet och historia om slag och slagfält i synnerhet, är det här en guldgruva. Boken beskriver slaget och dess utveckling, timma för timma - ibland till och med ner på minuterna. Vi får följa olika befäl och soldater och andra som följer armén, och i vissa fall veta deras öden.
Boken ger också en väldigt bra beskrivning av alla krigets fasor. Från skräcken på slagfältet till alla de fruktansvärda skador som kunde uppstå, olika fasansfulla sätt att dö på. Här är boken utmärkt, och det är en av anledningarna till att jag inte gav upp mitt i alla statistik och uppräkning.
Mitt betyg på "Poltava" blev 2/5.
