Ibland händer det att man får frågan vilken som är den bästa filmen man har sett, en fråga som är hart när omöjlig att svara på om man tycker väldigt mycket om film, som jag gör. Jag har därför tagit som vana att alltid svara att den här filmen är min favorit, för den ligger ständigt på min topp 5, om inte till och med topp 3. Den är nämligen fantastisk. Jag talar om "Den tredje mannen" från 1949, eller "The third man" som den heter i original. Här är det dock ingen superkass översättning av titeln och den är så pass välkänd även i sin svenska titel, att jag väljer att hålla mig till den.
Filmen är regisserad och producerad av Carol Reed, baserad på en roman av Graham Greene, med bland andra Joseph Cotten och Orson Welles i rollerna.
Den tredje mannen (1949)
Få gånger i mitt liv har jag haft lust att verkligen stjäla något - en av dessa gånger stod jag på Museum of the Modern Image i London (MoMI - som tyvärr är stängt numera) och tittade på Carol Reeds originalmanus från filmatiseringen, komplett med hans anteckningar i marginalerna, överstrykningar och redigeringar. Med tanke på hur mycket jag älskar den här filmen var den en jädra tur att jag inte hade en tegelsten i handväskan just då. Jag hade nog i och för sig varit nöjd bara jag fått ta lite på det, bläddra i det, men jösses amalia vad jag ville ha det!
Filmen tar sin början då Holly Martins, en arbetslös författare, anländer till efterkrigstidens Wien dit han blivit inbjuden av sin gamle vän Harry Lime. Han får vid ankomsten veta att Harry nyligen dött i en bilolycka och Holly börjar undersöka de närmare detaljerna i vännens dödsfall. Han upptäcker då en härva på svarta marknaden där internationell polis och en vacker tjeckisk kvinna är inblandade.
En av filmens mer berömda scener är denna, där Orson Welles pratar om vad konflikter respektive fred kan skapa för omvärlden. Vad är egentligen bäst?
Filmen var nominerad till tre Oscars 1950: bästa regi, bästa klippning samt att den vann för bästa foto. Fotot i den här filmen är verkligen helt fantastiskt. Är man intresserad av foto och bildkomposition så får man ut mycket av den här filmen. Jag sitter och häpnar varje gång jag ser den över hur vacker den är. Det kan räcka med en bildgoogling för att förstå vad jag menar.
Ska du bara se en klassisk film noir i år - låt det bli denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .