Idag blir det ingen vanlig Dagens utan mer en lägesrapport. Dessutom utan piffiga bilder. Gud så tråkig jag är!
Idag har jag varit trött nästan hela dagen, som i sömnig. Sätter detta i förbindelse med viss allergi mot pollen, som i år har varit extra jävlig. Jag har dessutom haft ett extra tråkigt bråk med mina barn, som ledde till att det blev en spelfri vecka av det hela. Så nu ska jag aktivera barn i massa dagar också - jippi.
Som lök på laxen har jag dessutom månadens plåga just nu.
Det var alltså en inte värst peppad och motiverad Datafru som begav sig ut på sin löprunda. Humöret idag var sådär som det brukar kunna vara när man (jag alltså) tidigare gett upp och bestämt sig för att man kan väl få flåsa lite av gå i trappor. Det är då det är bra att man har någon som pushar på en så att man går ut. Hade jag inte haft älskade maken som springkompis idag så hade jag lätt hoppat över det. Och med hoppat över menar jag pausat på okänd tid, typ till nästa gång jag får nog - om ett halvår eller två.
Men nu hade jag älskade maken där att locka ut mig, och det kändes rätt så bra på uppvärmningsvandrandet men sedan kom den - smärtan. Inte ont så att det var omöjligt, som hugg eller stick eller så, utan mer att benen kändes stumma och osmidiga. Hela rundan var tung att springa idag, och vi ökade inte mer i tid från förra gången utan höll 2+2+3 minuter med gång emellan. Dessutom i ett mycket långsammare tempo idag. I lördags behövdes det tre varv i vårt lilla spår för att täcka våra tidsintervaller, idag räckte det med två.
Summa summarum - jag har nått en platå jag ska över innan det är dags att öka nästa gång, och så ska jag stretcha bättre. Slarvade med det i lördags och det är nog därför benen känns så stumma idag.
Annars var det här min sjunde löprunda. Jag har hört någon gång att det krävs 21 repetitioner av något för att det ska bli en vana. I så fall har jag tagit mig en tredjedel av vägen dit nu. Bara resten kvar. Baggis!
Och trots att det tog emot idag så tycker jag fortfarande att det är kul. På onsdag eller torsdag joggar jag igen.
Jag tycker du var riktigt duktig som gick ut och sprang fast det tog emot så mycket. jag själv tog en ensam rund med musik i öronen i morse och jag ska påt i morgon igen, fast då blir den mycket längre.
SvaraRaderaVisst var jag det! :) Det är ju så att det inte kan vara kul varje gång, men a woman's got to do what a woman's got to do. ;)
RaderaJättebra att du inte ger upp fast det är tungt! Heja dig!
SvaraRaderaSjälv hade jag tänkt gå till gymmet igår men följde med rumskamraten till stallet istället. Det slutade med att jag blev trampad av en häst och nu har en lilltå som är dubbelt så stor som den ska vara och inte går att gå på. Jag vill inget annat än vara tillbaka på gymmet men det finns ingen chans att jag får ner foten i en gympasko :( Himla skit.
Det är ju det jag säger! Hästar är farliga grejer!
RaderaHoppas lilla tån läker snart, sånt där gör ju så jäkla ont. Träna styrka barfota så länge? Kanske?