tisdag 3 juli 2012

Rock bottom

På min semester kände jag att det fick vara nog.

En längre tid nu har jag nämligen gått omkring och känt mig lite småfet. Eller förvisso, med hängmage är jag kanske mer än lite missnöjd.
Droppen kom dock när jag insåg att all min kondition är som bortblåst. Jag hade ganska schysst grundkondition förut när jag cyklade hitan och ditan och promenerade mycket. Med arbetslösheten kom dock stillasittande och kanke en och annan chipspåse för mycket.
Och när man går i en uppförsbacke - inte värst brant men lång och flack och förvisso uppe i fjällen men ändå - och det känns som att hjärtat ska sprängas och man ska döden dö. Jo, då är det något i en som säger STOPP!

Jag tänker inte sluta äta mina chips, sluta dricka mitt vin, sluta äta bröd och socker. Jag tänker röra på mig mer. För vad som felas mig är inte i kosten egentligen, utan i rörelsen. Så igår släpade jag ut min älskade make och mig själv i motionsspåret en minut från vårt hus. I 15 minuter gick och joaggade vi. Jag sprang som mest i två minuter och trodde jag skulle kola vippen, men by God - jag sprang! Har planer på att fortsätta med det den här gången. För jo - jag har börjar flera gånger förut, men lagt av när det inte passat mig längre. Men nu när jag skriver om det här finns liksom ingen återvändo mer. Tänkte nämligen att ni kunde peppa mig lite. För det är så vänner gör. Okej?

Heja mig!

14 kommentarer:

  1. Svar
    1. Det var jag

      /FarbrBlå

      Radera
    2. Aha! Jo jag undrade allt lite grann. ;)
      Peppar du mig då, du som är en sån rackarns hurtbulle? :)

      Radera
  2. Ska du med på friskis och svettis i kväll klocka sju då ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, för då sitter jag och moffar i mig tacos. :) Sen är jag ju inte mycket för det där med att svettas i grupp alltså...

      Radera
  3. Heja! Heja! Heja! Jag befinner mig lite på samma plats. Har slutat springa och börjat gå upp i vikt. Ikväll ska jag baske mig ut i spåret!

    SvaraRadera
  4. Ja heja dig! Självklart får du pepp av oss andra! :)
    Och jag skulle verkligen behöva följa ditt exempel! Det behöver absolut bli lite mindre av mig :p Jag har tänkt varenda förmiddag i en vecka att "i eftermiddag ska jag till gymmet och skaffa mig ett gymkort" ...Och varje kväll att "IMORRON ska jag till gymmet och skaffa mig ett gymkort" >.<

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner igen det där. Jag skaffade gymkort för några år sedan och det var väl roligt innan det blev mördande tråååååkigt. Samma trad hela tiden. I naturen händer det i varje fall något hela tiden. Typ - "Titta! En fjäril!" Ibland räcker det. Snöra på dig pjucksen så peppar jag tillbaka. :)

      Radera
    2. Jag gillar gymmet egentligen, det är bara så gruvligt trögt att komma igång. Det är egentligen inte själva träningen som är jobbig utan den där uppstarten när man inte hittar, inte vet hur maskinerna funkar och inte kan de oskrivna reglerna på stället :/
      Uteaktiviteter går bort för mig för den dumma pollenallergin, försöker jag springa ute får jag astmaanfall och dör på kuppen (känns det som iaf :p ) och det ger visserligen en stor viktnedgång men det är kanske lite drastiskt ^^ Men jag ska försöka ta mig samma imorron också, vem vet, kanske det funkar till slut ^^

      Radera
    3. Nämen då peppar jag dig till gymmet och du mig till joggingspåret. Yogar gör jag så bra på egen hand, så jag känner inget gymbehov där. :)
      Imorgon gör du det - och på torsdag snörar jag på mig pjucksen igen. Fram till dess cyklar jag en del. Vardagsmotion är också bra. :)

      Radera
  5. Det som gör dig överviktig är nog inte enbart de chips och det socker du konsumerar. Att konsumera animaliska produkter bidar ofta till övervikt (speciellt när man börjar bli äldre). Om du endast hade konsumerar vegetabilisk föda ska du se att du blir av med din övervikt, känner dig yngre och besparar en massa djur lidande! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skit vad arg jag blev nu - jag har en tendens att bli det om någon ska pracka på mig sina "goda råd". Särskilt när dessa goda råd gäller min kost och vad jag väljer att äta, vare sig det gäller vegetariskt eller LCHF.
      Jag har varit vegetarian och mått skit av det. Alla människor fungerar olika, så bara för att det funkar för dig behöver det inte funka för mig. Jag kommer äta mina biffar, ta mjölk i mitt te och lära mina barn varifrån kött kommer för det är mitt val. Precis som det är ditt val att vara vegetarian. Jag försöker inte få dig att äta kött med argument om näringsbrist, eller hur? Nä, just det.

      Sedan är jag faktiskt inte överviktig. Jag bär på extrakilon som satt sig på magen. Det blir lätt så efter att man fött barn, även om man är vegetarian som jag var när Stora J var liten. Dessutom handlade mitt inlägg om att jag har dålig kondition och vill göra något åt den. Den skulle jag ha även om jag bara åt yogisk kost.

      Radera

Tack för din kommentar!

Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .