Ut och gå

När jag hade en eller flera gulliga hundar att gå ut och gå med var det där med att komma ut i friska luften inga problem alls. Men nu finns ingen av de där hundarna kvar, och när jag inte har hundpromenad som lockbete för att få ut mig så... är det ofta väldigt svårt för mig att motivera mig till att ta på de där skorna och bara gå ut. För min egen skull.
Fastän att min kommun har varit hyggliga nog att renovera i flera av de närliggande skogsområdena (på grund av granbarkborreangrepp) och göra dem mer tillgängliga och rolig att gå i, så är det inte alltid det roligaste jag vet. Särskilt inte när det är dåligt väder, trots att jag äger både gummistövlar och regnkappa. Det tar emot, helt enkelt. 
Jag tänkte jag skulle försöka ändra på det, och sedan några veckor tillbaka har det varit lite lättare. Vad det beror på vet jag inte, men jag gissar att en anledning är att jag har dragit ner på min stegräknare. Jag tycker fortfarande att det är kul att titta på var jag har gått, men stegen försöker jag att inte jaga längre. Jag har dragit ner stegräknaren så långt det går (500 steg), och på så sätt fyller jag den där ringen varje dag jag går ut och går utan problem, vilket är peppigt även om jag bara gått ett varv runt kvarteret. Jag försöker att släppa hur mycket jag går och istället koncentrera mig på annat. Som att få andas frisk luft. Spana in fåglar. Lyssna på fågelkvitter, vindens sus, prasslet av höstlöv under fötterna. Kanske se en ekorre eller en hackspett eller en nötväcka eller ett rådjur eller ett vackert knotigt träd, en blomma, vackra löv.
Beroende på humör går jag en kortis eller en långpromenad. Går raskt eller strosar. Stannar upp och iakttar eller knallar på. 
Det viktigaste av allt? Om jag absolut inte vill gå ut och gå så behöver jag inte. Jag har inget tvång kring det längre. Vill jag inte promenera av en eller annan anledning så slipper jag. Helst inte mer än en gång i veckan dock, eftersom frisk luft och dagsljus är bra för både kroppen och knoppen. 
Ska bara komma ihåg hur härligt jag egentligen tycker det är med promenader, nästa gång jag känner att njä - det där är inget för mig. För tydligen är det ju det.

Promenadspaning i oktober

Promenadspaning igår