"Asfaltsland" av S.A. Cosby

Förra sommaren läste jag min första kriminalroman av S.A. Cosby, och fyndade sedan hans andra två, som blivit översatta till svenska, på bokrean. Sommartider är deckartider så jag tjuvstarade sommaren lite med "Asfaltsland".

Bildkälla The Storygraph

 Beuregard Montage är make, far och driver en respektabel bilmekanikerfirma. På sista tiden har affärerna dock gått dåligt, och räkningarna hopar sig. Läget blir så desperat att han ger sig in i kappkörningstävlingar, men inte heller det räcker till.
När så en gammal kumpan dyker upp och erbjuder Beuregard en del av vinsten vid en juvelstöld, så ger sig Beuregard återigen in i en värld han trodde att han hade lämnat. I sina yngre dagar var han den bäste flyktchauffören i staten, och den här stöten ser ut att bli enkel. Saker är dock sällan så enkla som de verkar vara.

Det här känns som en tidig bok i Cosbys författarkarriär. Jämför jag med "Alla syndare ska blöda" från förra året, så känns språket inte lika bra i den här. Det var väldigt många konstiga liknelser, som ungefär alla karaktärerna strödde omkring sig. Hade det varit en av dem hade det kunnat vara ett karaktärsdrag, men när alla karaktärer ges samma ordvitserier så lyser författaren igenom. Det är svårt att tycka om huvudkaraktärerna i den här boken, mycket lättare då med bikaraktärerna. Det är mycket rasism och wxtremt mycket våld. Att alla inte dog känns som ett under, med tanke på alla skjutningar, bilolyckor och regelrätta slagsmål.
Inte en vår huvudkaraktär Beuregard går riktigt att tycka om, för han gör så mycket dumheter och begår så många brott och utsätter oskyldiga för mycket fara och smärta.
Här har vi också mycket prat om bilar och körteknik vilket för mig är direkt ointressant. Det finn alltså mycket här jag hade kunnat tänka mig att vara utan.
Boken är dock snabb- och lättläst, och känns perfekt för några lata sommardagar. Något att förströ sig med, men kanske inte direkt en berättelse som stannar kvar.

Mitt betyg på "Asfaltsland" blev 3/5