Trerätters en vanlig sketen tisdag

Kanske firade vi vårens ankomst, eller att min ömma moder fyller år i morgon, eller så hade vi bara lust. I dag åt vi i varje fall en trerättersmeny i det Datska hemmet. Gott och uppskattat.


Vi startade upp med en brushetta med caprese på. Busenkelt.
Skiva ett gott bröd, rosta det i het stekpanna på båda sidor, droppa över lite olivolja. Om man vill kan man gnida en halverad vitlöksklyfta på brödet när det rostat klart, men det hoppade vi över idag. Skär tomater och mozarella i mindre bitar, krydda upp med salt, peppar och basilika. Lägg capreseröran på brödet och servera. Smarrigt värre!



Till huvudrätt åt vi älskade makens paradrätt. Supergott och lika enkelt.

Pastagnocchi med broccoli och räkor

1 kg räkor med skal
3 vitlöksklyftor, finhackade
1 röd chilipeppar, finhackad
3 msk olivolja
500 g broccoli
1 dl grönsaksbuljong
salt & peppar
400 g pastagnocchi
1 dl nyriven parmesanost

Skala räkorna. Koka pastan efter anvisning på paketet. Skär broccolin i fina bitar.
Hett upp oljan i en panna, fräs vitlök och chili. Tillsätt broccolin och låt den fräsa med några minuter. Häll på buljongen och krydda med salt och peppar. Låt det koka tills broccolin är precis färdig. Blanda pasta, broccoli, räkor och parmesan i en serveringsskål. Servera!




Och till efterrätt: glass med grädde, chokladsås och strössel. Här i stora J:s strösselfria version.

Sånt där som kallas att sätta guldkant på tillvaron! Me like!

The end of an era

Jaha. Hur lite jag än ville att det skulle ta slut så tog det slut i varje fall. Min utbildning till lärare i Livsyoga är nu avslutad. Och det känns tomt. Slutet på något underbart.

Underbara yogapass.
Underbara insikter.
Underbara känslor.
Underbara människor.

Jag har funnit vänner för resten av livet. Jag är sååååååå lyckligt lottad vad gäller den saken.

Jag var inte riktigt beredd på att jag skulle få ut så här mycket av utbildningen. Jag trodde att vi skulle få x antal pass att lära oss så in hell noga, kanske lite historia om yoga, saker att tänka på när (om) man startar upp företag. Jag hade inte riktigt räknat med att få göra en sådan hisnande resa inåt. Lära mig så mycket om mig själv. Bli så här lycklig.

För jag är verkligen tokglad just nu. Mitt i all denna saknad efter min klass, så är jag glad som en hel flock med lärkor. Mitt bland tårarna finns den djupa glädjen. Lyckoruset. Och by God vad jag förtjänar att få känna så, vara där. Du också.

Vill inte!

I morgon ska jag till Stockholm igen. Sista gången...

Kan knappt fatta att jag är färdig nu. Fullärd blir man aldrig, men jag tar min examen - typ.
Och jag tycker det är så sorgligt. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag vill fortsätta träffa dessa ljuvliga människor varje månad. Yoga, meditera, peppa, dela, prata, skratta. Dessa underbara vänner.

Jag kommer sakna den här tiden enormt mycket. Jag kommer sakna mina nya vänner enormt mycket. Jag kommer sakna vår samhörighet.

Ja, jag tycker faktiskt att det är så sorgligt att jag gråter över det.

Jag vill inte att det ska ta slut. Vill inte. Vill inte!

Instruktioner för skalbaggar

För att kunna flyga
måste skalet klyvas
och den ömtåliga kroppen blottas

För att man ska kunna flyga
måste man gå högst upp på strået
också om det böjer sig
och svindeln kommer

För att kunna flyga
måste modet
vara något större än rädslan
och en gynnsam vind råda


Instruktioner för skalbaggar av Margareta Ekström

Vine can do that

Efter att ha klarat mig utan alkohol i 40 dagar (under fastan med andra ord) så tog jag igår ett par glas rödvin under påskmiddagen hos mina svärföräldrar. Ett väldigt gott vin, rättvisemärkt och allt. Men...

Jag blev trött som jag vet inte vad! Ramlade i säng samtidigt som barnen. Och sov riktigt illa. Så där illa som man brukar kunna sova om man är riktigt pruttfull, vilket jag inte var. Bara ovan. Saken blev inte direkt bättre av att en viss liten rödpälsad herre fick för sig att han skulle jaga sin abnormt långa svans på mina fötter. Mitt i natten. Nu igen.

Älskade maken sov också dåligt. Han drömde hemska mardrömmar. Om att skära huvudet av ett av sina barn. Herrejössesvadläbbigt.

Men ändå, söndag till trots, när klockan ringde 0600 (What does the "o" stand for? O my God it's early!) så gick vi upp och gjorde yoga tillsammans. Hur mysigt som helst, och jag fick öva lite på att vara lärare.

Kan meddela att arbetet med studion går framåt med ganska bra takt. Väggarna är uppbyggda, golvbrunnen fylld, och hela studion grundmålad. I morgon ska vi köpa färg, och förhoppningsvis kan älskade maken måla klart när jag är i Stockholm nästa helg. Efter det är det golv, lister och detaljer kvar. Och att inreda! Det roligaste av allt. Jag tror det kommer bli jättefint. Och jättesnyggt.