Skräcködla?

Så har även jag ÄNTLIGEN prövat IsaDoras Graffiti Nail Top. Nagellacket som krackelerar och bildar skojsiga mönster. Igår kunde jag inte hålla mig längre, utan slängde ner ett lack i vagnen när jag handlade på Ica. Ett snyggt grönt lack, som jag tycker de kunde göra ett vanligt hederligt lack av också, även om det här är kul.


Jag grundmålade med äppelgröna 196 från Depend. 2 lager smällde jag på. Sedan ett lager av IsaDoras Graffiti Nail Top nr 806 Subway green.



Eftersom lacket blir olika på varje nagel så bjuckar jag på bilder av båda nävarna för en gångs skull. Så här blev resultatet på den sedvanliga vänsterhanden...

...och högertassen ser ut så här. Kommer ni ihåg 80-talsserien "V"? Mina tankar dras osökt ditåt. Tror jag kanske måste ha någon mer färg av det här. Om det finns kvar.

Vintage Vixen

Nej, jag har inte provat mig igenom hela China glaze's höstkollektion Vintage Vixen. Av de 12 lacken i den kollektionen har jag provat 5. 5 underbara älsklingar, som jag tänkte visa lite bilder på. De är inte rangordnade på något sätt, det är så här ligger i mitt album bara.


Midnight mission är ett mörkt blågrått lack med massor av silverskimmer. Det lacket har jag på mig i skrivande stund. Det täcker utmärkt med 2 lager, och ja - jag älskar det!



Foxy hade jag haft på mig några dagar när den här bilden togs, därav det flagade pekfingret och lite allmän tipwear. Ett mörkt kopparrött lack, drar en del åt det bruna hållet. Även detta lack har skimmer, men här mer guld. Skimmer verkar annars vara grejen i den här kollektionen.

Riveter rouge är ännu så länge min absoluta älskling. Det kanske ser ut att vara rätt så likt Foxy, men där Foxy drar åt brunt så drar Riveter rouge åt vinrött. Här bryter skimmret av mer också. Det beskrivs som silverskimmer, men jag upplever det som både silver och guld på nageln. Galet snyggt är det hur som helst.

Ingrid blev en stor överraskning för mig. Jag kände mig tveksam till bruna nyanser, men det var ändå något med det här lacket som tilltalade mig, och jag bestämde mig för att prova. Och jag gillar't! Färgen beskrivs som mullvad med guldskimmer, och då mullvad är ett annat namn för brungrå, så stämmer det utmärkt.

Ett annat "det måste jag testa bara därför att" är Classic camel. Smörkola med guldskimmer kallas färgen, och det låter ju gott. Och färgen är verkligen härlig. Däremot höll jag på att bli galen på formulan på just det här lacket. Det var som vattenfärg på penseln. Ändå täckte det finfint med 2 lager även det, precis som sina kompisar. Att penseln var spretig som om en praoelev hade mosat ner den i flaskan, gjorde inte direkt saken bättre, men jag tycker ändå att resultatet blev snyggt.

Eftersom det finns 12 lack i den här kollektionen och jag har 5 så finns det alltså 7 lack kvar för mig att pröva. Men sanningen är att jag bara verkligen VILL HA 2 lack till, Emerald Fitzgerald och Bogie. Däremot kan jag TÄNKA MIG de andra 5: Jitterbug, First class ticket, Swing baby, Goin' my way? och Hey doll.

Jag har köpt mina lack av Nagelglädje på Tradera, men de kan finnas ute i vanliga parfymerier om man har tur. Annars gillar jag den här nät-shoppen, och många andra nagellacksbloggare talar varmt om den här shoppen. Fast den sista har jag inte testat själv.

Sånt som gillas

Jag köper väldigt många av mina lack på Tradera av säljaren Nagelglädje. Mycket sympatiska personer det där. Titta bara vad jag fick i brevlådan idag.


De två stora flaskorna innehåller det jag hade beställt, röda Stroll och blåa Midnight mission från China Glaze. Men i de små flaskorna finns det ett kanonbra överlack som heter Top 2 bottom och som kommer från det inte så billiga märket Orly. Det hade jag inte beställt. Det skickade de med ändå! Som att detta inte vore nog så har de även ställt undan en flaska Bogie till mig, då jag i mitt senaste mail beklagade att jag inte skulle ha kosing att köpa lack för i några veckor, och hoppades att de inte skulle hinna sälja slut på det.

Det är sånt man gillar som kund. Det är sånt som gör att man återkommer. Och det är sånt som gör att man rekommenderar andra att handla av en.

A walk down memory lane - nailpolish style

När jag var liten bodde jag granne med tant G och farbror L. Mamma och pappa bor fortfarande granne med dem, men jag har ju liksom flyttat hemifrån. Tant G var verkligen en sån där underbar tant, som tant Berg i "Lotta på Bråkmakargatan", som alltid verkade ha nybakade bullar och saft till en liten grannunge. Världens sötaste hund hade de också, den svarta dvärgpudeln Thua. Jag brukade ofta vara hemma hos tant G på eftermiddagarna. Inte bara för att hon bakade så goda bullar, det gör mamma med, men för att jag trivdes där.

Tant G och farbror L har två döttrar som redan var utflugna ur boet, men de hade ett varsitt rum i huset. Jag älskade att gå in i dessa rum och titta på prydnadssakerna. Och i den ena dotterns rum stod ett par nagellacksflaskor. I en av dessa var det grönt nagellack. Och jag tyckte redan då att det var SÅ COOLT. Minns nu att det här var på 70-talet. Jag kunde stå med den där flaskan i handen och bara beundra. Färgen. Och B som målade naglarna med grönt nagellack. Wow...

Så det kanske inte är så konstigt att jag gillar färg på nagellack. Ju knalligare och galnare desto bättre. Jag kan få för mig att jag ska testa lite mer diskreta lack, eller en fransk manikyr, men seriöst - hur kul är det? Ge mig färg. Ge mig glitter. Ge mig nagellack!

Bye bye Facebook!

Jaha. Så sitter man med datorn påslagen igen. Fast idag tänker jag inte besöka Facebook. Eller imorgon, eller i övermorgon eller i minst 18 dagar till.

För då är valet avklarat och jag slipper alla "den och den har gått med i gruppen "Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin/Fredrik Reinfeldt"". Eller min personliga favorit: "Käre Gud. I år tog du från mig min favoritskådespelare Patrick Swayze. Du tog ifrån min min favorithårdrockare Ronnie James Dio. Jag vill bara att du ska veta att min favoritpolitiker är Mona Sahlin/Fredrik Reinfeldt".

Och jag har blivit så trött på det. Att om man skriver en kommentar i en väns logg så kryper det fram små troll och går på med personliga påhopp. Jag tar gärna en diskussion, men om du ger mig en åsikt eller en bakgrund som jag inte har, för att du inte känner mig, för att dina argument tryter. Ja, då har du förlorat diskussionen och jag tar den inte mer. Personangrepp går fetbort. Det är inte att trampa på en tå - det är att förlora.

Så jag är borta från Facebook ett tag. Inga nagellacksbilder. Inga uppdaterade böcker. Inga chattar med mina vänner. Inga peppande kommentarer. Det enda som kommer synas av mig därinne är mina blogginlägg, eftersom jag har en länk dit - eller hit.

Och det ska bli så skönt! Mer tid att läsa. Läste ut "Jane Eyre" på nolltid, istället för att glo in i en dataskärm. (Mycket bra bok förresten, som jag önskar att jag hade sparat till bokcirkeln för den är verkligen värd att diskutera.) Mer tid att yoga. Mer tid att måla naglarna. Mer tid att vara. Och mer energi i mitt trötta sinne.