Jag har därför varit envis som en fastspikad åsna när det kommit till att läsa uppföljaren av "The shining" just på engelska. Älskade maken läser helst på svenska överhuvudtaget så jag fick lirka en del innan jag fick min vilja igenom och vi skaffade "Doctor Sleep" och inte "Doktor sömn". Det här var älskade makens första Stephen King på engelska och det tog honom 4 dagar eller så att sträckläsa igenom hela boken. Med andra ord är det inte svårare att läsa på engelska om man kan språket, det kan behövas en startsträcka för att komma in i det bara och sedan går det tydligen i en rasande takt bara storyn är fängslande, och det är den här.
Det här är alltså uppföljaren på Stephen King-klassikern "The shining", "Varsel" på svenska, och vi får här följa den lille pojken Danny som vuxen. Efter händelserna på Overlook hotel har Danny haft problem med mardrömmar och spöken som återvänt. För att dämpa sin shining har han vänt sig till alkoholen, precis som hans pappa innan honom.
En dag når dock Dan sin rock bottom och finner sig snart i den lilla staden Frazier. Med hjälp av några nya vänner blir han nykter och får jobb på ett hospice. Han är någon sorts allt-i-allo där, men också den man kallar på när någon patient ska dö, eftersom han har förmågan att hjälpa dem över till andra sidan, en förmåga som gett honom smeknamnet Doctor Sleep.
Han blir kontaktad av den unga flickan Abra, som har shining i övermått. Hon har hamnat i radarn för ett gäng som kallar sig The true knot, en slags parasiter som lever på livsessens från unga med shining. Abra vänder sig till Dan för att få hjälp.
Man kan läsa den här boken helt fristående om man vill, men självklart rekommenderar jag att man först läser "The shining". Man ska dock inte byta ut boken mot filmen av Stanley Kubrick. Även om jag tycker mycket om filmen "The shining" så är den så pass annorlunda än boken att jag förstår att Stephen King fortfarande inte är nöjd med den filmatiseringen. Eller som Stephen King skriver i efterordet till "Doctor Sleep": "If you have seen the movie but not read the novel, you should note that Doctor Sleep follows the latter, wich is, in my opinion, the True History of the Torrance family." Jag förstår helhjärtat vad han menar.
Och vad tycker jag om den här då? Kort sagt tycker jag att den är fantastisk. Det här är King precis som jag vill ha honom - det är lite otäckt, man får lite kalla kårar, man lever sig lätt in i storyn och mer än en gång skriker man till av frustration och/eller förvåning. Den var väldigt svår att lägga ifrån sig och jag plöjde den rätt så snabbt jag med, om än inte riktigt lika snabbt som älskade maken. Det här är en sådan där bok som jag levde mig in i så pass att när den var slut och jag lade ihop pärmarna så behövde jag några minuter för att bara grina lite - med tårar och hulksnyftningar. God damn what a rush!
Mitt betyg blev 5/5, föga överraskande. Blir ofta det betyget på Kings böcker när jag sätter betyget.
There was no more, just a final blue pulse behind Dan's eyes and a final exhalation from the man on the bed. Dan opened his eyes, listened to the wind, and waited for the last thing. It came a few seconds later: a dull red mist that rose from Charlie's nose, mouth, and eyes. This was what an old nurse in Tampa - one who had about the same twinkle as Billy Freeman - called 'the gasp'. She said she had seen it many times.
Dan saw it every time.
I rose and hung above the old man's body. Then it faded.
Dan slid up the right sleeve of Charlie's pyjamas, and felt for a pulse. It was just a formality.
