Soundtrack of my life

Sia - Dressed in black

I had given up

I didn't know who to trust

So I designed a shell

Kept me from heaven and hell

And I had hit a low

Was all I let myself know

Yeah I had locked my heart

I was imprisoned by dark

You found me dressed in black

Hiding way up at the back

Life had broken my heart into pieces

You took my hand in yours

You started breaking down my walls

And you covered my heart in kisses

I thought life passed me by

Missed my tears, ignored my cries

Life had broken my heart, my spirit

And then you crossed my path

You quelled my fears, you made me laugh

Then you covered my heart in kisses

I was down for the count

I was down I was out

And I had lost it all

'Cause I was scared, I was torn

And I took to the night

I'd given in to the fight

And I slipped further down

I felt like I had drowned

You found me dressed in black

Hiding way up at the back

Life had broken my heart into pieces

You took my hand in yours

You started breaking down my walls

And you covered my heart in kisses

I thought life passed me by

Missed my tears, ignored my cries

Life had broken my heart, my spirit

And then you crossed my path

You quelled my fears, you made me laugh

Then you covered my heart in kisses

I was hopeless and broken

You opened the door for me

Yeah I was hiding and you let the light in

And now I see

That you do it for the wounded

What they couldn't seem to

You set them free

Like a butterfly kissing a child with an eye for the minor key

You found me dressed in black

Hiding way up at the back

Life had broken my heart into pieces

You took my hand in yours

You started breaking down my walls

And you covered my heart in kisses

I thought life passed me by

Missed my tears, ignored my cries

Life had broken my heart, my spirit

And then you crossed my path

You quelled my fears, you made me laugh

Then you covered my heart in kisses

Covered my heart in kisses

Gone girl

Att sorteras in under jag-vill-läsa-boken-innan-jag-ser-filmen-och-jag-vill-verkligen-se-filmen hamnade "Gone girl" av Gillian Flynn. Jag har inte sett filmen än, men läst ut boken har jag lyckats göra i varje fall - efter en ganska rejäl startsträcka.

Bildkälla Goodreads

Nick och Amy Dunne är till synes det perfekta paret. De har flyttat från New York till en liten småstad i Missouri, där Nick driver Baren tillsammans med sin syster och Amy försöker få tiden att gå med katten som sällskap.
På morgonen deras femte bröllopsdag försvinner plötsligt Amy. I deras villa syns spår av en strid och misstankarna faller snabbt på Nick som desperat försöker bevisa sin oskuld. Amys dagbok pekar ut Nick som en allt annat än sympatisk äkta man och Nick finner snart att nästan ingen står på hans sida. För om han är oskyldigt - var är då Amy?

Det tog som sagt ett bra tag för mig att komma in i den, men när det väl var gjort hade jag stundtals väldigt svårt att lägga den ifrån mig. Det är väldigt lätt att läsa "bara ett kapitel till" för det är stundtals väldigt spännande och väldigt otäckt och man häpnar över vad vissa kan ta sig för. Bara för att få som man vill. Utan att spoila kan jag konstatera att det rör sig om en och annan väldigt störd individ här.

Jag har svårt att kalla den här för en kriminalroman eftersom den i grund och botten inte löser något. Vi som läsare får sanningen presenterad för oss, men för att kallas en kriminalroman vill jag att man ska få följa det polisiära arbetet och det får vi inte. Visst är det poliser inblandade i utredningen, men det här är Nicks och Amys berättelse från början till slut och poliserna ses endast från deras synvinkel - ganska ofta i inte direkt vackert ljus.
Den är som sagt inte svår att läsa och att det tog ett bra tag för mig att komma in i den beror nog främst på att jag inte var så intresserad i början. När jag väl blev det rasslade det på i en rasande takt. Jag kanske inte kände att det var två olika personer som berättade, stilen på de olika styckena var alltför lika varandra för det. Det är alltid skönt när man kan se i tilltalet vem som berättar vad och ur vilken synvinkel vi får se saker. För här är vartannat kapitel Nicks och vartannat är Amys, som att de båda skriver sin version av händelserna. För mig som läser blir det dock ganska tydligt att det är Gillian Flynn som berättar om Nick och Amy - två rätt så osympatiska personer. Om man tänker efter lite.
Jag uppskattade dock min läsning och gav betyget 4/5.

När jag tänker på min hustru tänker jag alltid på hennes huvud. Till att börja med är det formen på det. Allra första gången jag såg henne var det hennes bakhuvud jag såg; det var något underbart med det, med dess vinklar. Som ett hårt, blankt majskorn eller ett stycke förstenad flodbädd. Hon hade det som man på den viktorianska tiden skulle ha kallat ett utsökt format huvud. Man kunde lätt föreställa sig skallens form.
Jag skulle kunna känna igen hennes huvud överallt.
Och det som finns inuti. Jag tänker på det också: hennes sinne. Hennes hjärna, alla de där vindlingarna, och på hennes tankar som far fram och tillbaka genom de där vindlingarna som snabba, vildsinta tusenfotingar. Som ett barn föreställer jag mig hur jag öppnar hennes skalle, vecklar upp hennes hjärna och undersöker den, försöker fånga och hålla fast hennes tankar. Vad tänker du på , Amy? Det är den fråga jag oftast ställt under vårt äktenskap, om än inte alltid högt och inte alltid till den person som skulle kunna besvara den. Jag skulle tro att sådana frågor svävar som orosmoln över de flesta äktenskap: Vad tänker du på? Hur känner du dig? Vem är du? Vad har vi gjort mot varandra? Vad ska vi ta oss till?

Före och efter

Vad göra om man har en banan som funderar på att krypa iväg till kompostpåsen själv? Jag avskyr att slänga sådant som man faktiskt kan äta, så jag gjorde frukost av min mer-brun-än-gul banan.

Praktiskt med en behållare till stavmixern tycker jag. En väl mogen banan, ett ägg, 1 msk kvarg med vaniljsmak + 1 msk vetemjöl för att stabilisera smeten och en nypa kanel bara för att det är gott. Mixa till en slät smet. Stek små plättar i lite rapsolja. Klart!

Toppade mina med lite kiwi och en klick vaniljkvarg. Det var gott.

Säsongssammanfattning: Parks and recreation, säsong 4

Som vanligt är det spoilervarning på säsongssammanfattningarna.

Det tog lite längre tid att se säsong fyra av "Parks and recreation" eftersom jag inte ser så mycket på tv när älskade maken är ledig och barnen är hemma. Familjen går först och sådär. Men nu är jag färdig för en sammanfattning.

Bildkälla Amazon

Favoritavsnitt: 4x08 "The smallest park". Bara för att jag älskar romantik så mycket. Leslie drar ut på ett jobb så att hon ska kunna spendera mer tid med Ben.
4x22 "Win, lose or draw". Dags för val i Pawnee och vi får veta om Leslies hårda jobb gett resultat. Ben får ett erbjudande han har svårt att tacka nej till.

Favoritkaraktär: Leslie. Och jag gillar Ron mer och mer för varje avsnitt.

Favoritpar: Leslie och Ben. Mitt otp för den här serien, så jag hoppas de håller ut.

Bäst i säsongen: Alla dråpligheter som Leslie hamnar i, och i flera fall satt sig själv i. Som att adoptera 32 hundar och katter - och en gris - för att kunna rädda både djuren och budgeten. Och att man ständigt får se hur in i håvete smart hon är! Dessutom väldigt snäll och mån om sina vänner. Inte undra på att hon är omtyckt.

Värst i säsongen: Två saker jag inte tycker om: att de är så elaka mot Jerry. Lite mobbingvarning där och en sådan där sak som kan ge mig lite väl dåliga vibbar. Fast man märker samtidigt att de tycker mycket om honom och att han är en värderad arbetskamrat.
Och så förhållandet mellan Ann och Tom. Wut? Känns bara långsökt och väldigt inkompatibelt. Hoppas det tar slut snart, annars behöver de jobba lite för att övertyga mig.

Övriga kommentarer: Den här säsongens fokus ligger kring Leslies kampanj för att bli val till city council, typ kommunfullmäktiges ordförande. Och det är mycket som händer på vägen där, mycket som kan gå fel och som jag kan skratta åt.
Och ändå sitter jag här och undrar vad som hände med den där parken som skulle byggas där gropen vid Anns hus var? Hoppas det inte är bortglömt för jag vill veta.

Hur jag tvättar håret, del 2

Om man döper ett hårtvättsinlägg till "Hur jag tvättar håret, del 1" så antyds det ganska kraftigt att det ska komma en andra del. Och det gör det. Just precis nu.

Om rågmjölstvätt är det krångliga sättet att tvätta på, eftersom det är lite granna besvärligt att fixa fram "schampot", så är bikarbonat motsatsen. Blanda med vatten - färdigt att använda, precis så enkelt som det låter.

Allt jag behöver för att hålla håret rent - bikarbonat, äppelcidervinäger och vatten.

 Jag hittade en jättestor burk med bikarbonat på CityGross för mindre än 40 kronor, så det är ju inte direkt dyrt heller.
Jag använder helt enkelt 2 tsk bikarbonat och fyller upp med ljummet vatten. I min "schampooflaska" ryms det ungefär 2½ dl vatten och jag använder allt på samma gång.
Precis som med rågmjölstvätten börjar jag fördela och massera in bikarbonatvattnet i torrt hår. Massera hårbotten noga med blandningen och skölj sedan lika noga. All no poo-tvätt är i grund och botten mekanisk så det gäller att massera lilla huvudsvålen både när man fördelar in "schampot" och när man sköljer.

Efter bikarbonattvätt bör man dessutom göra en så kallad surskölj för att balansera ph-värdet i hårbotten. Jag sköljer helt enkelt ur min schampoflaska, pytsar i några matskedar äppelcidervinäger, fyller upp med vatten och sköljer igenom hårbottnen med det. Det är meningen att man inte ska skölja med vatten efter det, utan låta sursköljen vara det sista man gör. Jag brukar dock fuska lite  och skölja ur lite av det.
Ja - självklart luktar man vinäger efteråt. Men bara tills håret har torkat. Sedan luktar håret - hår.

Före och efter håret blivit tvättat med bikarbonat. Det var 6 dagar sedan min senaste hårtvätt.

Efter bikarbonattvätt blir mitt hår lite ostyrigare än efter rågmjölstvätt, något jag försöker avhjälpa med arganolja. Man kan använda kokosolja också, eller aloe vera gel, men det är ingenting jag gör så ofta.

Så - de här metoderna använder jag och de funkar för mig.
Har du någon fråga är kommentatorsfältet öppet och jag svarar på eventuella frågor där.