"Atalanta" av Jennifer Saint

Jennifer Saint har nischat in sig på att skriva romaner om kvinnor från den grekiska mytologin. Hennes tredje roman handlar om "Atalanta" och ja, jag var tvungen att googla vem det var. Plus i kanten - ny jättesnygg bok till min bokhylla.

Bildkälla The StoryGraph

Atalanta är inte den son kungen önskade, så hon placeras som nyfödd på ett berg, där vad som helst kan hända henne. Under gudinnan Artemis beskydd uppfostras hon först av björnar, sedan av gudinnans nymfer. Atalanta växer upp till en skicklig jägare, och en dag ger Artemis henne ett uppdrag - att ansluta sin till besättningen på Argo, och tillsammans med de andra argonauterna, ledda av Jason, hitta det gyllene skinnet. Villkoret är att hon aldrig får gifta sig, så lovar Artemis att vaka över henne.
Men i en värld där till och med legenderna är till för män, blir det inte alltid lätt för Atalanta att ta sin rättmätiga plats.

Liksom Saint övriga böcker så berättas även den här i jag-form. Till skillnad från de andra är det enbart Atalanta som gör sin röst hörd här, och det tackar jag för. I den här hjältinnans liv sker påverkan från gudarna, främst då Artemis, men det är helt och hållet Atalantas berättelse. Vi får följa hennes liv och hennes drömmar och hennes kamp för att få ta plats. Hon vet hur bra hon är, på att jaga, på att springa, och försöker inte anpassa sig till några män. Tvärtom, eftersom hon efter en profetia lovat att aldrig gifta sig. 
Nu är ändå Atalanta en kvinna i mytologin, och som sådan brukar det sällan gå helt som en tänkt sig. Men även där det ibland kan verka mörkt finns det ändå ett hopp.
Tempot i den här boken är medelhögt. Det går att läsa ganska fort, men vinner på att inte hafsas igenom. Atalanta är en god iakttagare, och därför känns inte boken så inåtvänd som annars kan ske i den här berättarformen. Det känns också som att det förekommer mer dialoger än i Saints tidigare böcker, så mycket av det vi som läsare får veta får Atalanta veta samtidigt. Det kanske märks att jag faktiskt gillade den här boken för mer än dess vackra omslag?

Mitt betyg på "Atalanta" blev 4/4, hittills min favorit av Jennifer Saints mytologiböcker.

Sett på TV: Bridgerton, säsong 3

Spoilervarning.

Lite som vanligt struntar jag i att serien heter "Familjen Bridgerton" på svenska. Säsong tre av den här omåttligt populära serien hade premiär för sina första avsnitt i maj, och de sista fyra släpptes i mitten av juni. Jag valde att de dem när alla avsnitten fanns att tillgå, för orka vänta.

Bildkälla The Mary Sue

En ny säsong har öppnat i London, och det är dags för Francesca Bridgerton att göra sin debut och ställa sig till förfogande på äktenskapsmarknaden. En annan som bestämmer sig för att aktivt söka en make är Penelope Featherington, som desperat vill komma ut ur sin mammas skugga. Hon tar hjälp av Colin Bridgerton för att få lektioner i hur hon bäst ska charma en man, och snart ser Colin på Penelope med nya ögon. Men Penelope bär på hemligheten om att det är hon som är Lady Wistledown, och då drottning Charlotte lägger stora resurser på att få veta vem som står bakom skvallerbladet, har Penelope flera beslut att fatta om sin, och Colins, framtid.
Samtidigt har Elosie blivit vän med Cressida Cowper, Benedict prövar nya saker med nya personer, och Francesca lyckas hitta en make, samtidigt som Andrew och hans hustru Kate betämmer sig för att besöka Kates hemland Indien och föda sitt första barn där.

Det händer mycket mest hela tiden i den här serien, och jag välkomnar att det inte bara handlar om Colin och Penelope, även om det är deras förhållande som är den här säsongens fokus. Jag blir charmad av den här serien, och då det dröjer två år till nästa säsong är jag bra sugen på att läsa böckerna nu. Det finns såklart vissa saker som jag himlar lite med ögonen åt, och historiskt korrekt är den här serien inte. Men charmig ändå. Jag tror minsann att det här var min favoritsäsong hittills.

Tömmer tomma lådan så den blir tom igen

Jisses vad mycket jag har gjort slut på sedan sist. Så pass mycket att vi delar upp det i två delar. En del för kropp och knopp, en del för nyllet. Totalt 14 tomma förpackningar, så nu kör vi.

Skin treat. Exfoliating aha + bha + pha foot cream.
Väldigt trevlig fotlotion med exfolierande effekt. Smörj in på kvällen och vakna med glada fossingar. Behöver inte sköljas av. Kommer troligen köpas igen.
Betyg 4,5/5

ACO. Caring shower oil. No perfume.
Inte min favorit bland duscholjorna, men den duger. Har annat i duschen just nu, men är inte främmande för att köpa om den.
Betyg 4/5 

ICA. Ekologiskt certifierad kroppslotion. Oparfymerad.
En av alla underbara produkter som ICA tydligen tagit bort ur sitt sortiment. Det var ju jä*ligt tråkigt!
Betyg 5/5

Masque me up. Hemp foot peeling mask.
Den här är under användning just nu, och mina fötter flagar som bara den. Effektiv liten grej alltså, som jag bara behövde ha på i 30 minuter. Ser jag den igen på Normal, där jag köpte den, kan jag absolut tänka mig ett omköp.
Betyg 5/5

Moroccan oil. Treatment.
Den tar inte slut ofta, för den här håroljan är dryg. Och doftar underbart. Och kommer i en flaska jag kan återvinna i glasåtervinningen. Jag har redan öppnat den flaska som ersatte den här. 
Betyg 5/5

Budgie. The curl definer for bouncy natural waves.
Det är inte bara ICA som slutar med favoritgrejer. Kicks har helt lagt ner Budgie också. Inte för att just den här lockkrämen kommer saknas, för den hade jag mest som hjälp när jag rakade benen. Har kommit fram till att jag inte älskar lockkrämer, eftersom jag inte älskar extra produkter i mitt hår överlag.
Betyg 2/5

ICA. Ekologiskt certifierat balsam. Oparfymerad.
På tal om ICA  - bästa balsamet har försvunnit det med. Lite sur över det. Eller - väldigt sur faktiskt.
Betyg 4/5

ICA. Ekologiskt certifierad rengöringsmousse ansikte. Oparfymerad.
Japp. Också borta ur sortimentet. *grrrr*
Betyg 4,5/5

Ida Warg. Radiant glow. Peekaboo eye cream.
Tänkte testa en ny ögonkräm , och den här från Ida Warg var helt okej, men jag tycker kanske inte att den riktigt gav den lyster den utlovade. Testar en annan just nu, men kan tänka mig omköp på den här.
Betyg 3,5/5

Holika Holika. Pure essence mask sheet. Acai berry.
Arkmasker är alltid mysiga, och den här var inget undantag. Kändes både uppfriskande och uppfräschande.
Betyg 5/5

Burt's bees. Coconut & pear lip balm. + Beeswax lip balm, Vitamin E & peppermint.
Burt's bees gör mina favoritläppbalsam, och jag har alltid mist två på gång. Coconut & pear älskar jag inte jättemycket, men det var med i ett flerpack, och blev alltså det jag gjorde slut på först. Sparar det gottigaste, och så där.
Betyg 3/5
Bees wax är däremot min favorit av dem alla. Har alltid ett bredvid sängen. Kan kanske tyckas vara konstigt att applicera något med pepparmint precis innan jag sussar kudde, men det har blivit en del av sovrutinen som jag inte vill vara utan. 
Betyg 5/5

It's skin. Aloe. Moisture & calming sheet mask.
Den perfekta arkmasken efter en varm dag. Svalkande och återfuktande och bara allmänt skön. Har redan köpt om den.
Betyg 5/5

Origins. Clear improvement. Active charcoal mask.
Jag har inte älskat den här ansiktsmasken alls. Den har i och för sig inte irriterat min känsliga hud, som liknande masker kan göra, men den har ändå känts helt fel för mig och min huds behov. Använde upp den ändå, för jag hade ju betalat för den. Omköp blir det så klart inte.
Betyg 2/5

Bullet journal i juli

Och vips sådär bara så har halva året gått. Det gick fort. Och eftersom det blir ny månad om en vecka så har jag så klart gjort nya sidor i min bullet journal. Jag var envis, för jag ville ha gult, och med lite vilja och om man kisar, så är det det. Till viss del i varje fall.

För att få till det gula valde jag en gul Tombow, 055 Process yellow. Svarta favoritfineliners från Sakura Pigma Micron. Och en washi med vattenmeloner, där det faktiskt finns med gula vattenmelonskivor. Och när ska man annars äta vattenmelon än under sommarmånaden juli?
Börjar med en månadsöversikt, och kommer troligen skiva in en dikt på den ännu tomma sidan, för det brukar jag göra.

Månadens bok (vet inte vilken det blir än), nagellack, och kassabok.

Träning och annat bus. 

Vanor, humör och en rad om dagen.

Ett av veckouppslagen. Slutade skriva dag och datum med gult efter det här, för det är lite väl svårt att se. Alla citat i juli har med meloner att göra. Börjar med ett klassiskt filmcitat. If you know, you know.

"Flickorna" av Emma Cline

Jag har haft "Flickorna" av Emma Cline på min läsradar ganska länge, men det var först när den dök upp på årets bokrea som jag slog till på den. Sedan att det dröjde massor av månader tills jag läste den beror allra mest på att jag funderade på att välja den nästa gång det var min tur att välja till Plejaderna, men när min tur kom valde jag till slut en annan. Fast det hade varit intressant att prata om "Flickorna", det tror jag minsann.

Bildkälla The StortGraph

Sommaren 1969 ser Evie flickorna för första gången, i parken. De verkar så fria, med sina klänningar och trassliga hår. Särskilt en av dem, Suzanne, väcker Evies nyfikenhet. Hon följer med flickorna till den gård där de bor i ett stort kollektiv som leds av den karismatiske Russell. Evie dras allt längre in i kretsen kring Russell och hans storfamilj, och snart är hon så djup inne att det är svårt att veta om det går att backa ur innan katastrofen händer.

Boken är inspirerad av Charles Manson, hans storfamilj och morden på Sharon Tate och hennes vänner. Den handlar om dem, men samtidigt om helt andra personer. Eftersom jag vet det redan när boken börjar är det svårt att inte känna av den växande katastrofen som sker mellan bokens pärmar. Boken berättar om Evie som ung, bara 14 år, men också om henne i medelåldern när hon blickar tillbaka på sitt liv och det som hände de där sommarveckorna, hur de händelserna kom att påverka resen av hennes liv.
Den känns väldigt mörk i tonen, och jag skulle vilja beskriva bokens känsla som förtätad. Den känns dämpad, liksom mörk. Det är en tragisk berättelse, men den berättas med en sorts ömsinthet kring sin huvudgestalt, även om hon är moraliskt grå. Hon känns ändå som en trovärdig berättare, hon gömmer sig inte undan för oss som läser. 

"Flickorna" fick betyget 4/5 av mig.