Lyckligt lottad

Där satt jag vid busshållplatsen. Regnet öste ner, bussen stod en bit bort och vägrade åka fram, det var ju trots allt 4 minuter kvar till avgångstid. Och jag hade tak över huvudet så jag unnar busschauffören rasten.

Mp3 på, min fina knallrosa som jag köpte av arvet efter en älskad farbror. Och i lurarna kom den så - "Enjoy the silence" med Depeche Mode. Och WHAM!

Överväldigad av en otrolig känsla av absolut lycka. Jag har livet, jag har hälsan, jag har tak över huvudet och mat i magen, jag har kärlek i mitt liv. Vad mer kan man önska sig?

All I ever wanted
All I ever needed
Is here in my arms

Misslyckat lackat

Man kan ju inte älska alla lack man drar upp på naglarna. Särskilt inte som jag drabbats av lackiver och lackar om 3 -4 gånger i veckan. Men här bjuder jag på ett par STORA besvikelser.


China Glaze, Platinum pearl hade jag bestämt mig för att lacka om till igår kväll. Efter Astra från Zoya ville jag ha ett oglittrigt lack (glitterlack är fina men jobbiga som f*n att ta bort) och valet föll på pärlvita Platinum pearl. Vackert skimrande.

Och färgen är det inget större fel på, det är ganska snyggt faktiskt. Men... Det var skirt och rinnigt. Det tog 4 lager lack att få till täckning och då såg det fortfarande inte riktigt bra ut. Med under- och överlack har jag alltså 6 lager lack på nageln och torktiden blev därefter. Efter två timmar var det inte härdat än, och då hade jag ändå ett superbra topplack som totalhärdar alla andra lack på max 30 minuter.

Så det åkte av. Direkt. Besviken.



Viva la Diva. Kommer inte ens ihåg vilket nummer, 51 kanske. Orka gå och kolla på flaskan...

En underbar färg! Neonigt gul, och en riktigt sommarfärg. Men... En helt omöjlig formula. Det var liksom segt och ville inte alls bli snyggt. Dessutom hade det en torktid som inte var av denna världen. Har inte riktigt tålamod för sånt.

Jag grundade med ett vitt underlack, men ÄNDÅ så blev mina tånaglar gula. Då fick ändå lacket bara sitta på en dag. Det såg nämligen ut som om jag bett min två-åriga brorsdotter måla på lacket åt mig. Kala fläckar, penseldrag. Och då hade jag målat på 3 lager för att få till det.

Jag kan acceptera 3 tunna lager om det blir snyggt, men när formulan är så dålig att det bara blir gröt av det, nä - då säger Mrs Data: ALDRIG MER VIVA LA DIVA!


Ska jag betygsätta lacken blir det 2/5 för Platinum pearl och 1/5 för Viva la Diva. Den får en etta enbart för att jag gillar färgen. Platinum pearl skulle säkert kunna bli jättesnyggt om man lade på det i 1 tunt lager, som bara lite skimmer. Men det var inte det jag vill ha.

Men hallå!

Finns det inga regler för hur snyggt ett lack får vara? Tydligen inte, för det här är så läckert att jag smäller av! Härligt körsbärsrött med otroliga mängder glitter i rött, rosa och silver.

Lacket kommer från Zoya och heter Astra. Kollektionen heter Ultra glitters. Jag fick jaga det en del, men hittade det till slut på en webshop i Great Britain.

Törstig?

Hur man bäst släcker törsten, according to Cullen the cat. Har jag sagt att han inte är helt normal? Men söt.

I natt jag drömde...

Vaknade alldeles kallsvettig efter en dröm i natt. Inte direkt en mardröm, men helt klart obehaglig.

Jag satt i fängelse. Jag var inte beredd på att hamna där, jag var inte klar på varför jag var där, och jag visste inte hur länge jag skulle bli kvar. Lite "Processen" av Kafka över det hela när jag tänker efter.

Saknade mina barn och min man. Jobbade med att göra tablettaskar som såg ut som kortlekar, handväskor och kasettband, bland annat. Det trivdes jag med, men det var hela tiden den där ångesten över att inte riktigt veta.

Och när jag vaknade funderade jag på om denna dröm har någon anknytning till mig, om - och i så fall vad - min hjärna vill säga mig något. Och jag tror den vill det, och jag tror jag vet vad. Men det är i så fall ett framtida blogginlägg.