söndag 14 december 2014

Att läsa efter mallen

För två veckor sedan satt vi i ett hus ute i skogen och pratade om Plejadernas senaste val av bok - bland annat. Eftersom vi är allmänt tjattriga av oss hann vi så klart prata om en massa annat också, som vanligt, men boken är anledningen att vi ses så bokprat blir det. 

Boken som var vald var "Hundar, hus och hjärtats längtan" av Lucy Dillon. En bok som känns som att den är skriven enligt en mall - det här har vi läst förut. Otaliga gånger. Men eftersom det säljer är det det vi får serverat. Eller nerkört i halsen som det känns som ibland. För seriöst, det blir så tråååååkigt att läsa samma historia flera gånger, bara med olika namn och en lätt skiftning av miljön.

Bildkälla AdLibris

Juliets man Ben dog plötsligt och lämnade Juliet med hunden Minton, ett hus i behov av renovering och en ändlös sorg. De nya grannarna väsnas dagarna i ända, medan Juliet tittar på dag-tv och äter Kit-Kat.
Juliets syster Louise bär på sin egen sorg. Som relativt nybliven mamma lever hon ett till synes perfekt liv, men hon känner sig fast och begår ett misstag som hotar hennes trygga tillvaro.
När Juliet plötsligt blir betrodd med att passa grannskapets hundar, ivrigt påhejad av sin mamma, och grannen Lorcan hjälper henne att renovera huset ett rum i taget, så börjar Juliet kunna leva med minnet av sin man och livet återvänder.

Efter mindre än 100 sidor vet man exakt vad som kommer hända i den här boken, nästan in i minsta detalj. Jag satt och räknade upp fem punkter för Perny som jag var övertygad om skulle hända och jag fick rätt på allihop. Och när en bok är så förutsebar blir det lite tråkigt att läsa. Jag vill gärna bli lite utmanad i min läsning, jag gillar överraskningar och att inte alltid få storyn serverad på ett tårtfat med vispad grädde och maränger och vackert uppskuren frukt. När det blir så här förenklat och tillrättalagt tappar jag sugen på att läsa vidare faktiskt.

Ändå - det var en lättläst historia. Lätt att ta sig in i och lätt att bläddra sig igenom och lätt att glömma efteråt.
Det blev inga höga betyg den här gången och jag var generösast med min 3:a. Medelbetyget hamnade på 2,3. För som sagt - det var inte katastrofalt dåligt, men vi är lite kräsna av oss i min bokcirkel. Vi vill gärna tänka själva också.

Vill ni läsa lite mer om våra, och särskilt Pernys, tankar kring det här med "bokmallar" så rekommenderar jag Pernys egna inlägg om just den här boken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.